Anna Bergh (höger) hade ett par väldigt pedagogiska byxor på sig när hon skulle förklara musklernas olika funktioner. Foto: Tomas Holcbecher (Valegro) och Anna Nordin
”En häst som är bra på att bibehålla sin tyngdpunkt centralt placerad upplevs ha stabil gång och klarar övergångar mellan olika rörelser bättre.”
Så inledde Anna Bergh, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), när hon under Hippocampusdagen förra veckan skulle berätta vad som händer under huden på en häst som rör sig.
Text: Anna Nordin
Hästens rörelseapparat består av tre delar – en aktiv (muskler), en passiv (ben, leder, ligament) och en neurogen del (nervsystem). Den neurogena delen består dels av nervbanorna ut och in från musklerna, dels av det centrala nervsystemet med hjärnan i spetsen samt av receptorer i musklerna som håller koll på sträcknings- och spänningsgraden.
– Hästen har en rörelsegenerator i ryggmärgen, förklarar Anna Bergh, som gör att den inte måste tänka lika mycket för att röra sig som vi behöver.
Både genererar och bromsar rörelse
Musklerna är den enda vävnad som viljemässigt kan kontraheras (dras ihop).
– Våra muskler har tre huvudsakliga uppgifter nämligen att initiera, bromsa och stabilisera rörelse. De stabiliserande musklerna kallas även posturala och finns djupare in i kroppen. Dessa har en större andel långsamma muskelfibrer eftersom de ska vara uthålliga nog att jobba hela tiden, säger Anna.
Muskler som skapar och motverkar rörelse delas in efter vilken effekt de har på en led – om de sträcker (extensorer) eller böjer (flexorer) den. De muskler som samverkar kallas agonister och de som motverkar varandra för antagonister.
– Som ryttare behöver du veta hur de hänger ihop för att kunna anpassa träningen rätt, påpekar Anna.
Man behöver också känna till vilken sorts arbete muskeln ska utföra i hästens rörelse.
– Om muskelns längd inte ändras av arbetet kallas det för en isometrisk rörelse. Skulle muskeln däremot förkortas när den spänns är rörelsen koncentrisk och om den förlängs är den eccentrisk.
Funktionellt kan man säga att koncentriskt muskelarbete initierar rörelse medan eccentriskt bromsar densamma. Musklerna är inte enbart viktiga för att genomföra rörelse utan även för att upprätthålla ledstabilitet.
Strävar efter energieffektivitet
Den passiva pusselbiten för att kunna utföra rörelse består av de delar av kroppen vi inte kan styra med hjärnan – som skelett, leder och ligament. Dit räknas även de passiva delarna av musklerna, som muskelfascia och senor.
– De kan inte själva generera rörelse, men spelar en stor roll för rörelsen ändå. Detta eftersom de kan lagra energi när de sträcks och på så vis göra hästens rörelser mer energieffektiva, berättar Anna.
Just hästen är en art med väldigt hög grad av energieffektiv rörelse. Och energieffektivitet är eftersträvansvärt, det optimala sättet att röra sig är att använda så lite energi som möjligt.
– Där kommer tyngdpunktens placering in i bilden, säger Anna.
Hos alla fyrfota djur ligger tyngdpunkten nära djurets framben. Så fort hästen rör sig flyttas tyngdpunkten. Den stabiliserande muskulaturen och den passiva delen av rörelseapparaten jobbar då för att göra denna förflyttning så liten som möjligt. Och genom träning av muskelstyrka och koordination kan förmågan förbättras. Då upplevs hästen som mjukare och mer ridbar, då den får lättare att göra övergångar mellan olika rörelser.
Halsen hjälper balansen
Hästarnas relativt långa hals hjälper också till för att hålla tyngdpunktens placering stabil. Ju högre gångart, desto mer inverkan får halsens placering.
När hästen rör sig kommer kraften i huvudsak bakifrån. Bålmusklerna är antagonister till ryggmuskulaturen och arbetar då för att stabilisera ryggkotpelaren. Bålens rörelser styrs via hästens centrala rörelsegenerator, vilken även kontrollerar tajmingen av benens rörelser.
Hästens framben sitter inte ihop med resten av skelettet via någon led, utan enbart med muskulatur. Därför får bogbladsmuskulaturen arbeta aktivt för att motverka belastning på frambenen.
Om hästen vilar en längre period minskar muskelmassan. Hur fort det går beror dels på vilken typ av muskel vi pratar om, dels på hästens tidigare kondition. Muskelmassan minskar också i och med att en häst åldras, även den stabiliserande funktionen påverkas av åldrande.
– Vilken träningseffekt vi kan få beror till del på hur gammal hästen är, men naturligtvis även på träningsupplägg och dess näringsstatus, påpekar Anna.
I skånska Klippan finns en fin liten gård med vackert boningshus, stall med sex boxar, uppvärmd pool, orangeri och ett växthus.
En familj som köpt en gård i Jämtland fick en chock när de öppnade stalldörren. Där inne låg två döda hästar som gårdens tidigare ägare lämnat kvar.
Ett av hästlivets största problem: Hur löser man fodring mitt på dagen? Jo, med hjälp av en höautomat från Dayfeed.
Hästar förstår fler ord än vi tror. Det, och mycket mer, får vi höra om i ett avsnitt av Sveriges radio P1 och programmet Språket.
Ska man kyla eller värma en febrig häst? När har febern blivit skadligt hög? Kan man ge hästar febernedsättande? Varför får hästar feber?
Karin Öljemarks uppfödning DeFino, fem år, och är tänkt att bli en framtida dressyrstjärna. Här tar han sig an en bomövning med en alldeles egen stil.
Se klippet i Hippson-TV: "Det är tur att han ska bli dressyrstjärna"
I somras ramlade lusitanon Iberico i hagen och skadade sig så illa att han bröt sju tornutskott. Efter månader av rehabilitering är han nästan återställd.
Ägaren: "Lärt mig hur viktigt det är med ett genomtänkt rehabiliteringsprogram"
Något så enkelt som en upphöjd bom i ett hörn kan göra att hästen lär sig att byta galopp. Det gäller dock att ryttaren är följsam över bommen.
Volt tillbaka mot bommen: "Ryttarens blick och följsamhet är viktig"
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, om uppdraget.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Det är inte svårt att förstå att det kan vara svårt för Evelyn Banffy att komma igång med mockningen av hagen när hon får så fint sällskap.
Peder Fredricson inledde veckan starkt tillsammans med Hansson WL. Tillsammans vann de en 1,45-klass i Oliva, Spanien.
Trots att länsstyrelsen dragit in tillståndet för verksamheten planerar Lena Natt och Dag för fullt för ridläger till sommaren på Akka ridcenter.
Lena Natt och Dag till Skånska Dagbladet: "Det är inte belagt det de påstår"
I helgen genomfördes den första träffen för den svenska European Cup-truppen i fälttävlan. Syftet var att sätta den kadrilj som inleder mästerskapet.
Hans Viebke: "Det är ett bra gäng som har potential att lyckas väl i Lausanne"
Årets Bruksprov hålls på Strömsholm i början på mars och nu är det klart vilka som blir testryttare. I år är det svenska ryttare som tar sig an uppdraget.
Ponnypappan Johan bestämde sig för att förstå sonen Filips hobby på riktigt. En häst köptes in och Johans väg mot fullfjädrad hoppryttare har börjat.
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Ibland är det inte helt lätt att hänga med i svängarna när hästen bestämmer sig för vad som är ett potentiellt livsfarligt monster.
Den här hästen vet verkligen hur man njuter av söndagsmys. Kolla in det roliga klippet där människan äntligen har förstått var det är skönast att bli kliad!
En läsare har en häst som lätt får strålröta under den blöta årstiden. Hur hanterar man det och hur kan man förebygga problemet?
Världsettan Isabel Werth snuvades på segern i världscupens kür i Salzburg på söndagen. Tysklands Jessica von Bredow-Werdl vann dagens världscupkval.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!