Charlotte Dujardins uteslutning på EM gjorde att debatten om sporranvändning blossade upp. Nya studier pekar på att det finns behov av att diskutera detta, forskningen visar dock bland annat att skador från sporrar är vanligast i låga tävlingsklasser.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I Danmark undersökte man drygt 3 000 hästar direkt efter att de hade startat i hoppning, dressyr, fälttävlan eller distansritt. Det man tittade på var vilken typ av bett och nosgrimma som användes, liksom eventuella sporrar och spö. Forskarna mätte hur tight nosgrimman var spänd, om det fanns päls eller blod på sporrarna eller märken efter dem på hästens sidor, om det fanns skador på läpparna eller märken på bogar eller bakdel.
77 procent av ryttarna i undersökningen hade sporrar på tävling. Hos drygt tre procent av ryttarna satt det fast päls på sporren och knappt en halv procent hade blod på den. Det fanns ett tydligt samband mellan päls och blod, på alla sporrar som hade blod på sig hade det även fastnat päls.
Långa sporrar och lätta klasser var oftare associerat med päls på sporrarna och kala fläckar på hästens sidor. För varje nivå upp i klasserna minskade sannolikheten för att hitta päls på sporren med 20 procent. Däremot såg forskarna ingen skillnad beroende på disciplin.
Verkar saknas kunskap
Forskarna menar i sin slutsats att den tydliga kopplingen mellan långa sporrar, låga klasser och påverkan på hästens sidor visar att ryttare behöver utbildning i både korrekt användning av sporrar och i hur man försäkrar sig om rätt typ av sporre till en viss kombination av ryttare och häst.
”Resultaten som presenteras här pekar på att man borde överväga att införa begränsningar i sporrens längd, vilket var en signifikant faktor i alla klasser men allra tydligast hos de som deltog i lättklasstävlingar. Att förbjuda användning av sporrar på vissa typer/nivåer av tävlingar borde också övervägas”, skriver de.
Vanligare bland män
Brittiska forskare har genom en enkätundersökning tittat på hur ryttare använder sporrar och har bland annat sett att det var nästan tre gånger troligare att män använde sådana än att kvinnor gjorde det. Det var också något vanligare med sporrar inom tävlingsgrenar som inte ingår i FEI-familjen och man kunde se att långa sporrar, och sporrar med trissor, ökade risken för skador på huden eller kala fläckar. Knappt hälften av de som svarade red med sporrar.
I en liknande undersökning gjord i Kanada var det drygt hälften av de som arbetade med hästar som använde sporrar, det vanligaste syftet var för att korrigera något oönskat beteende. Två välkända forskare inom hästvälfärd och inlärning, Paul McGreevy och Andrew McLean, poängterar vikten av att hästen faktiskt måste få lära sig ordentligt vad hjälpen med sporren betyder. Detta för att sporren ska kunna användas med lätthet och precision, och inte riskera att skada hästen.
Viktigt att kontrollera nosgrimmor
I den danska studien kontrollerades även skador runt munnen, vilket fanns på drygt nio procent av hästarna. Där var det tvärtom vanligare ju högre upp i klasserna man kom. Forskarna såg dock ingen skillnad som kunde kopplas till typ av bett eller om man red bettlöst.
En löst spänd nosgrimma minskade risken för skador runt munnen, men de hästar som inte hade någon nosgrimma alls hade lite högre andel skador i munnen jämfört med dem som hade löst spänd nosgrimma. Om en nosgrimma lossades från mindre än två centimeters mellanrum till nosryggen till två–tre centimeters mellanrum minskade förekomsten av en viss typ av skador på läpparna med runt en tredjedel. Lossades nosgrimman sedan till mer än tre centimeter såg man ytterligare en lika stor minskning av förekomsten.
De tydliga siffrorna gällde en övre nosgrimma. Hur hårt en aachenrem, eller någon annan typ av nedre nosgrimma, var spänd påverkade inte. En begränsning i studien var att forskarna på grund av ridsportförbundets regelverk inte fick göra en fullständig undersökning av hästarnas munhålor, utan bara kunde besiktiga munnen ytligt.
Referenser:
Lemon, C., Lewis, V., Dumbell, L. & Brown, H. 2019. An investigation into equestrian spur use in the United Kingdom, Proceedings of the 15th annual conference of the International Society for Equitation Science (ISES), s. 41.
Uldahl, M. & Clayton, H.M. 2019. Lesions associated with the use of bits, nosebands, spurs and whips in Danish competition horses. Equine Veterinary Journal, vol. 51, s. 154-162. doi:10.1111/evj.12827
Merkies, K., Nakonechny, L., DuBois, C. & Derisoud, E. 2018. Preliminary study on current perceptions and usage of training equipment by horse enthusiasts in Canada, Journal of Applied Animal Welfare Science, vol. 21:2, s. 141-152, DOI: 10.1080/10888705.2017.1392301
McGreevy, P., McLean, A., Buckley, P., McConaghy, F. & McLean, C. 2011. How riding may affect welfare: What the equine veterinarian needs to know, Equine Veterinary Education,vol. 23, s. 531-539. doi:10.1111/j.2042-3292.2010.00217.x
OM FORSKNINGSKOLLEN
Emma Elfstrands häst har hittat gårdens mjukaste och skönaste plats. Så vad är mer naturligt då än att helt enkelt slå sig ner just där.
Se klippet där Emma Elfstrands häst slagit sig ner i höbalen
Att man har en handhäst med när man rider ut är väl inte helt ovanligt. Men är det okej att ha med en häst som går helt lös, det undrar en läsare.
Advokaten: "Det finns inga uttryckliga regler motsvarande hundens koppeltvång"
År 2018 startades Fager vars tänk grundar sig i innovativa lösningar. De har utmanat de traditionella synsättet gällande bettets utformning och funktion.
"Vi jobbar med ständig utveckling och lanserar snart en klädkollektion"
Att umgås med hästar, hundar och katter används allt oftare för att få oss att må bättre – på äldreboenden, i skolor och i vården.
Lyssna på senaste Pälspodden om hur umgänget med djur påverkar oss
En hästhandlare i Skåne har fått djurförbud. Kvinnan har tre veckor på sig att göra sig av med samtliga djur. Detta efter att ha vanskött hästar i flera år.
Har bedrivit verksamhet i flera år utan tillstånd rapporterar Skånska dagbladet
I marknadsföring påstås ibland att produkter fungerar läkande eller prestationshöjande och att det är bevisat i studier. Men stämmer det?
Peter Kallings: "Hästägare ska vara kritiska och sunt skeptiska"
Om inte om – och covid-19 – fanns skulle många av oss fira första advent i Friends arena. Men i år har SIHS tagit uppehåll så vi kör repris på bildspel från 2019.
Det svenska laget slutade på en femte plats i nationshoppningen i Spanien. Vann gjorde Tysklands lag i tävlingen som fick flyttas från fredag till lördag.
Förbundskaptenen till SvRF: "Nu är det dags att ta sikte på nästa år"
Alla ryttare vill förbättra sin sits i sadeln, men invanda rörelsemönster kan vara svåra att förändra. För handen på hjärtat, hur är det med din blick egentligen?
Hur många gånger under ett ridpass tittar du ner på dina händer?
Hästen Musketör har tjänstgjort vid Beridna högvakten i imponerande 16 år, han har deltagit i över 600 beridna vaktparader och inte haft en enda sjukdag.
Se film från avtackningen där Musketör belönas med en särskild utmärkelse
Ridsportens innovationer kör ännu en dressyrtävling på distans. Nu är det dags för Dressage Challenge – Winter Edition. Filma din ritt och skicka in.
I veckans tävling, som arrangeras i samarbete med Krafft, får tre lyckliga vinnare ett presentkort var att shoppa valfritt foder för.
Jappeloupe och Durand vann guld i OS i Seoul. Det som gjorde Jappeloup så speciell var att han bara var 158 centimeter hög och till hälften travare.
Det blir inget unghäst-VM i dressyr i tyska Verden i december. Det meddelar arrangören på fredagskvällen. Restriktioner i olika länder sätter stopp.
Jim Bedigan tyckte att det var svårt att backa med släp. Därför skapade han ett datorprogram där man kan öva på att backa med hästtransport.
Genuppsättning, utfodring, miljö, motion och hormoner är alla avgörande under den unga hästens uppväxt. Att utfodra rätt kan vara avgörande för fölets och unghästens utveckling och hållbarhet.
St. Hippolyts foderblogg: "Fölets tillväxt påverkar framtida karriär"
Fyra svenska ryttare skulle starta i nationshoppningen i Spanien på fredagen. Tyvärr har regnet öst ner och dagens tävling kan därför inte genomföras.
Den tyske ryttaren Benjamin Wulschers häst Tyson föll ihop och avled inne på banan vid de internationella tävlingarna i belgiska Opglabbeek.
En lösspringande häst blev påkörd av en personbil på torsdagen och fick avlivas på platsen. Bilföraren fördes till sjukhus, enligt P4 Kronoberg.
Det finns många sjukdomar i ögon och synbanor som kan påverka seendet, och därmed orsaka nedsatt prestation och förändrat beteende.
Läs sjätte delen i veterinär Lena Ströms serie om hästens ögon
– SPECIAL: Säkerhet!
– Porträtt: Henrik von Eckermann
– Tema: När olyckan är framme
– Motivera till framåtbjudning
– Vart tar alla stulna sadlar vägen?
– Koll på socker och stärkelse
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
