Charlotte Dujardins uteslutning på EM gjorde att debatten om sporranvändning blossade upp. Nya studier pekar på att det finns behov av att diskutera detta, forskningen visar dock bland annat att skador från sporrar är vanligast i låga tävlingsklasser.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I Danmark undersökte man drygt 3 000 hästar direkt efter att de hade startat i hoppning, dressyr, fälttävlan eller distansritt. Det man tittade på var vilken typ av bett och nosgrimma som användes, liksom eventuella sporrar och spö. Forskarna mätte hur tight nosgrimman var spänd, om det fanns päls eller blod på sporrarna eller märken efter dem på hästens sidor, om det fanns skador på läpparna eller märken på bogar eller bakdel.
77 procent av ryttarna i undersökningen hade sporrar på tävling. Hos drygt tre procent av ryttarna satt det fast päls på sporren och knappt en halv procent hade blod på den. Det fanns ett tydligt samband mellan päls och blod, på alla sporrar som hade blod på sig hade det även fastnat päls.
Långa sporrar och lätta klasser var oftare associerat med päls på sporrarna och kala fläckar på hästens sidor. För varje nivå upp i klasserna minskade sannolikheten för att hitta päls på sporren med 20 procent. Däremot såg forskarna ingen skillnad beroende på disciplin.
Verkar saknas kunskap
Forskarna menar i sin slutsats att den tydliga kopplingen mellan långa sporrar, låga klasser och påverkan på hästens sidor visar att ryttare behöver utbildning i både korrekt användning av sporrar och i hur man försäkrar sig om rätt typ av sporre till en viss kombination av ryttare och häst.
”Resultaten som presenteras här pekar på att man borde överväga att införa begränsningar i sporrens längd, vilket var en signifikant faktor i alla klasser men allra tydligast hos de som deltog i lättklasstävlingar. Att förbjuda användning av sporrar på vissa typer/nivåer av tävlingar borde också övervägas”, skriver de.
Vanligare bland män
Brittiska forskare har genom en enkätundersökning tittat på hur ryttare använder sporrar och har bland annat sett att det var nästan tre gånger troligare att män använde sådana än att kvinnor gjorde det. Det var också något vanligare med sporrar inom tävlingsgrenar som inte ingår i FEI-familjen och man kunde se att långa sporrar, och sporrar med trissor, ökade risken för skador på huden eller kala fläckar. Knappt hälften av de som svarade red med sporrar.
I en liknande undersökning gjord i Kanada var det drygt hälften av de som arbetade med hästar som använde sporrar, det vanligaste syftet var för att korrigera något oönskat beteende. Två välkända forskare inom hästvälfärd och inlärning, Paul McGreevy och Andrew McLean, poängterar vikten av att hästen faktiskt måste få lära sig ordentligt vad hjälpen med sporren betyder. Detta för att sporren ska kunna användas med lätthet och precision, och inte riskera att skada hästen.
Viktigt att kontrollera nosgrimmor
I den danska studien kontrollerades även skador runt munnen, vilket fanns på drygt nio procent av hästarna. Där var det tvärtom vanligare ju högre upp i klasserna man kom. Forskarna såg dock ingen skillnad som kunde kopplas till typ av bett eller om man red bettlöst.
En löst spänd nosgrimma minskade risken för skador runt munnen, men de hästar som inte hade någon nosgrimma alls hade lite högre andel skador i munnen jämfört med dem som hade löst spänd nosgrimma. Om en nosgrimma lossades från mindre än två centimeters mellanrum till nosryggen till två–tre centimeters mellanrum minskade förekomsten av en viss typ av skador på läpparna med runt en tredjedel. Lossades nosgrimman sedan till mer än tre centimeter såg man ytterligare en lika stor minskning av förekomsten.
De tydliga siffrorna gällde en övre nosgrimma. Hur hårt en aachenrem, eller någon annan typ av nedre nosgrimma, var spänd påverkade inte. En begränsning i studien var att forskarna på grund av ridsportförbundets regelverk inte fick göra en fullständig undersökning av hästarnas munhålor, utan bara kunde besiktiga munnen ytligt.
Referenser:
Lemon, C., Lewis, V., Dumbell, L. & Brown, H. 2019. An investigation into equestrian spur use in the United Kingdom, Proceedings of the 15th annual conference of the International Society for Equitation Science (ISES), s. 41.
Uldahl, M. & Clayton, H.M. 2019. Lesions associated with the use of bits, nosebands, spurs and whips in Danish competition horses. Equine Veterinary Journal, vol. 51, s. 154-162. doi:10.1111/evj.12827
Merkies, K., Nakonechny, L., DuBois, C. & Derisoud, E. 2018. Preliminary study on current perceptions and usage of training equipment by horse enthusiasts in Canada, Journal of Applied Animal Welfare Science, vol. 21:2, s. 141-152, DOI: 10.1080/10888705.2017.1392301
McGreevy, P., McLean, A., Buckley, P., McConaghy, F. & McLean, C. 2011. How riding may affect welfare: What the equine veterinarian needs to know, Equine Veterinary Education,vol. 23, s. 531-539. doi:10.1111/j.2042-3292.2010.00217.x
OM FORSKNINGSKOLLEN
På fredagen slog Stephanie Holmén till med seger i Olso, Norge, i den tvåstjärniga Grand Prix-debuten med stoet Comete Saint Just.
Preppa hästens täckesgarderob för alla väder – oavsett ruskig höst eller kall vinter. I veckans tävling ligger ett tre-i-ett-täcke i prispotten.
Vi lanserar vår instegsmodell för boskapsvägning: Gallagher W0. Börja med att väga och upptäck hur enkelt det är och hur viktigt det är att känna till djurens vikt.
Vad händer egentligen i hästens kropp när den hoppar? I samarbete med Tukan förlag publicerar vi ett utdrag ur Gillian Higgins bok Ridningens anatomi.
Hoppförmåga beror på hästens exteriör, teknik och viljan att hoppa
För fransmannen Olivier Robert var det nära att första rundan av GCL i Samorin slutade till fots. Men med balans och lite tur tar han sig tillbaka i sadeln.
Expressen satsar på ridsporten och sänder årets resterande tävlingar i Global Champions Tour. Nu står det klart vilka som ska guida tv-tittarna.
Världsettan Peder Fredricson gästar Jönköping Horse Show för ett scensamtal där han berättar om sin filosofi kring hästar, träning och tävling.
Efter OS har Malin Baryard Johnsson och H&M Indiana fortsatt skörda framgångar. Stoet toppar WBFSH:s rankinglista med två andra svenska hästar.
Uppfödaren till Hippomundo: "Malin har anpassat sig så mycket till Indiana"
Golvet i hästtransporten har blivit fuktskadat och din häst trampar igenom. Skador som sker till följd av undermåliga transporter kan bli dyra för hästägaren.
När vi sitter på läktaren under ärevarven i Scandinavium och Falsterbo är det lätt att känna ett uns avund över prischecken den segrande ryttaren åker hem med.
“Upp i sadeln igen!” Nuförtiden har synen på hur snabbt man ska upp på hästryggen igen efter en ofrivillig avsittning kanske blivit lite mer balanserad.
Ditte Lindbom har ett stall med egna hästar och inackorderingar. I ett gästblogginlägg berättar hon om åtgärder som kan underlätta i blöta perioder.
Favorit i repris: Läs Dittes matnyttiga inlägg med tips och tankar
Hos Stall Steninge By blir en sak klar efter den andra i nya stallbyggnaden. Dessutom har en del rivits på den gamla – och alla hästar har flyttat hem från betet.
"Eftersom jag byter ut mina hinkar mot vattenkoppar väcktes en liten oro i mig"
Hästens ålder och dess boxplacering i tältstallen var riskfaktorer för att drabbas av EHV-1 under utbrottet i Valencia. Det visar en ny rapport.
SVA:s Gittan Gröndahl delar med sig av information från IEIDC
Linda Johansson löshoppade hästarna i helgen. Högst betyg fick dock åsnan Joy, som tog sig an hindren med full energi precis som bästa kompisen.
Klipp + intervju: "De är så roliga. Vi skrattade så vi tjöt"
En knapp timme från centrala Stockholm finner du den unika hästgården som har allt! Gården förmedlas av en av de ledande firmorna: Eklund Fastighetsmäkleri.
"Stallet är modernt med hög standard på både hagar och fikarum"
Patrik Kittel och Therese Nilshagen kommer att representera Sverige i Saab Top 10 Dressage. Cathrine Dufour är redo att försvara vinsten från 2019.
"Kul att se hur vi får medaljörer på löpande band till Friends arena"
På töm kan hästen tränas på ett effektivt sätt, samtidigt som ryttaren får chans att studera den. Här ger Karin Engström sin syn på tömkörningens ädla konst.
Att ha häst betyder inte att man måste äga den, många har häst på foder. För att det ska bli bra för alla parter är det viktigt att reglera vad som gäller.
Anette, SHV: "Genom att vi har så detaljerade fodervärdsavtal undviker vi tjafs"
Vissa vill helt enkelt inte göra som alla andra här i livet. Denna ponny bestämde sig för att det var mycket roligare att gå i skrittmaskinen på motsatt håll.
– TEMA: Hästen i trafiken
– Porträtt: Lotta och Kajsa Björe
– Tömkör som Bo Jenå
– Sveriges charmigaste stallmaskot
– Det viktiga beterinärbesiktningen
– Hoppövningar med Victoria Almgren
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Vallgatan 16, 302 42 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
