Charlotte Dujardins uteslutning på EM gjorde att debatten om sporranvändning blossade upp. Nya studier pekar på att det finns behov av att diskutera detta, forskningen visar dock bland annat att skador från sporrar är vanligast i låga tävlingsklasser.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I Danmark undersökte man drygt 3 000 hästar direkt efter att de hade startat i hoppning, dressyr, fälttävlan eller distansritt. Det man tittade på var vilken typ av bett och nosgrimma som användes, liksom eventuella sporrar och spö. Forskarna mätte hur tight nosgrimman var spänd, om det fanns päls eller blod på sporrarna eller märken efter dem på hästens sidor, om det fanns skador på läpparna eller märken på bogar eller bakdel.
77 procent av ryttarna i undersökningen hade sporrar på tävling. Hos drygt tre procent av ryttarna satt det fast päls på sporren och knappt en halv procent hade blod på den. Det fanns ett tydligt samband mellan päls och blod, på alla sporrar som hade blod på sig hade det även fastnat päls.
Långa sporrar och lätta klasser var oftare associerat med päls på sporrarna och kala fläckar på hästens sidor. För varje nivå upp i klasserna minskade sannolikheten för att hitta päls på sporren med 20 procent. Däremot såg forskarna ingen skillnad beroende på disciplin.
Verkar saknas kunskap
Forskarna menar i sin slutsats att den tydliga kopplingen mellan långa sporrar, låga klasser och påverkan på hästens sidor visar att ryttare behöver utbildning i både korrekt användning av sporrar och i hur man försäkrar sig om rätt typ av sporre till en viss kombination av ryttare och häst.
”Resultaten som presenteras här pekar på att man borde överväga att införa begränsningar i sporrens längd, vilket var en signifikant faktor i alla klasser men allra tydligast hos de som deltog i lättklasstävlingar. Att förbjuda användning av sporrar på vissa typer/nivåer av tävlingar borde också övervägas”, skriver de.
Vanligare bland män
Brittiska forskare har genom en enkätundersökning tittat på hur ryttare använder sporrar och har bland annat sett att det var nästan tre gånger troligare att män använde sådana än att kvinnor gjorde det. Det var också något vanligare med sporrar inom tävlingsgrenar som inte ingår i FEI-familjen och man kunde se att långa sporrar, och sporrar med trissor, ökade risken för skador på huden eller kala fläckar. Knappt hälften av de som svarade red med sporrar.
I en liknande undersökning gjord i Kanada var det drygt hälften av de som arbetade med hästar som använde sporrar, det vanligaste syftet var för att korrigera något oönskat beteende. Två välkända forskare inom hästvälfärd och inlärning, Paul McGreevy och Andrew McLean, poängterar vikten av att hästen faktiskt måste få lära sig ordentligt vad hjälpen med sporren betyder. Detta för att sporren ska kunna användas med lätthet och precision, och inte riskera att skada hästen.
Viktigt att kontrollera nosgrimmor
I den danska studien kontrollerades även skador runt munnen, vilket fanns på drygt nio procent av hästarna. Där var det tvärtom vanligare ju högre upp i klasserna man kom. Forskarna såg dock ingen skillnad som kunde kopplas till typ av bett eller om man red bettlöst.
En löst spänd nosgrimma minskade risken för skador runt munnen, men de hästar som inte hade någon nosgrimma alls hade lite högre andel skador i munnen jämfört med dem som hade löst spänd nosgrimma. Om en nosgrimma lossades från mindre än två centimeters mellanrum till nosryggen till två–tre centimeters mellanrum minskade förekomsten av en viss typ av skador på läpparna med runt en tredjedel. Lossades nosgrimman sedan till mer än tre centimeter såg man ytterligare en lika stor minskning av förekomsten.
De tydliga siffrorna gällde en övre nosgrimma. Hur hårt en aachenrem, eller någon annan typ av nedre nosgrimma, var spänd påverkade inte. En begränsning i studien var att forskarna på grund av ridsportförbundets regelverk inte fick göra en fullständig undersökning av hästarnas munhålor, utan bara kunde besiktiga munnen ytligt.
Referenser:
Lemon, C., Lewis, V., Dumbell, L. & Brown, H. 2019. An investigation into equestrian spur use in the United Kingdom, Proceedings of the 15th annual conference of the International Society for Equitation Science (ISES), s. 41.
Uldahl, M. & Clayton, H.M. 2019. Lesions associated with the use of bits, nosebands, spurs and whips in Danish competition horses. Equine Veterinary Journal, vol. 51, s. 154-162. doi:10.1111/evj.12827
Merkies, K., Nakonechny, L., DuBois, C. & Derisoud, E. 2018. Preliminary study on current perceptions and usage of training equipment by horse enthusiasts in Canada, Journal of Applied Animal Welfare Science, vol. 21:2, s. 141-152, DOI: 10.1080/10888705.2017.1392301
McGreevy, P., McLean, A., Buckley, P., McConaghy, F. & McLean, C. 2011. How riding may affect welfare: What the equine veterinarian needs to know, Equine Veterinary Education,vol. 23, s. 531-539. doi:10.1111/j.2042-3292.2010.00217.x
OM FORSKNINGSKOLLEN
Ridklubben Udden i Kalmar berättar hur de har drabbats av veterinärbristen. De fick nyligen åka rakt över landet med en skadad häst för operation.
Har ni slängt ut julen än? Den här ponnyn bestämde sig för att granriset, som pyntade ridhuset, blev en utmärkt leksak att kasta omkring.
Stina Eriksson är 16 år, hon hade både ridit på ridskola och haft egen ponny när hon besökte den lokala travskolans "prova på monté-dag". Och fastnade direkt!
Polisen i Västra Skaraborg varnar för att ligor som stjäl hästsadlar kan vara i området. Och i Upphärad har en man anhållits misstänkt för sadelstölder.
Det är dags att nominera kandidater till priset Årets tränare. Utmärkelsen ska uppmuntra en yrkeskår som kämpar för hästens och ryttarens bästa.
Systrarna Therése och Caroline drömde om att starta en ponnyridskola. Det är nu verklighet och barnen lär sig rida med hjälp av VBR-modellen.
I Tystberga, Nyköpings kommun, ligger Harstahopen. Ett charmigt hästställe med två boningshus och pool. Stallet har sju boxar och belyst ridbana.
Malung-Sälens ridklubb har varit stängd länge på grund av kvarka. Nu får föreningen 250 000 kronor i katastrofbidrag av kommunen.
I podden En mental halvhalt delar Johanna Lassnack med sig av erfarenheter kring mental träning. Under EuroHorse blir det ett liveframträdande på samma tema.
Se Johanna på EuroHorse-mässan: "Flera gäster kommer att bjudas in"
Kajsa Boström berättar om syskonen Ida, Hilda och Vira – som älskar hästar över allt annat. Vardagslyckan över en helt vanlig galopp ger perspektiv.
För barn och unga som har lässvårigheter kan det vara svårt att läsa när en person lyssnar. Att läsa högt i närvaro av en häst kan underlätta.
Karin Strandberg på Lära med djur: ”Upplevelsen blir mer avslappnad”
Tidigare har alla som tävlat i reining ridit samma mönster, som tävlingsprogrammen kallas. Nu utvecklas fler mönster på olika nivåer.
Johan Svensson till SvRF: "Gör det möjligt att prova på även på ridskolan"
Elin Bäcklund är den första kvinnan, och dessutom den yngsta någonsin, som får hovslagarmästartiteln i Sverige. Här berättar hon om sin resa.
Elin Bäcklund: "Det är ett oerhört tufft yrke – även psykiskt"
Denna övning är ett bra tips för den som ska hoppa sin unghäst. Visste du till exempel varför det är bra med hindertypen sax, även kallad kryss?
Laura Tomlinson är en av Storbritanniens främsta dressyrryttare. Här visar hon hästens och ryttarens rörelser, med skelettet målat på sig och sitt sto.
Att skaffa häst är en dröm för många, men det är samtidigt väldigt dyrt. För den som funderar på att låna pengar till hästköpet finns flera viktiga saker att tänka på.
Funderar du på att köpa häst? Här får du tips kring kalkylen!
En läsare har en unghäst på sex år som har börjat stanna vid uteritt och inte vill gå fram. Dressyrexpert Nina Bengtsson hjälper till och ger goda råd.
Förra helgen var Annika Åhlström i Danmark, där hennes dotter Annie tävlade med ponnyn Tara. Det kan dock vara svårt att hålla känslorna i styr.
De har gått i konkurs, struntat i att betala Skatteverket och hästköpare. Ändå kan de fortsätta att sälja hästar, visar HD:s och Sydsvenskans granskning.
Den här hästen har fått en riktigt fin frisyr. Flätan är faktiskt helt oemotståndlig. I alla fall om man är en liten, söt och nyfiken kattunge.
STORA JULNUMRET!
– Porträtt: Kyra Kyrklund
– Tema: Lösdrift
– Lisen om banhoppning
– När hoven blir sjuk
– Massor av julklappstips
...och mycket mycket mer
Läs numret i det digitala arkivet
Ansvarig utgivare: Anki Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
