Charlotte Dujardins uteslutning på EM gjorde att debatten om sporranvändning blossade upp. Nya studier pekar på att det finns behov av att diskutera detta, forskningen visar dock bland annat att skador från sporrar är vanligast i låga tävlingsklasser.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I Danmark undersökte man drygt 3 000 hästar direkt efter att de hade startat i hoppning, dressyr, fälttävlan eller distansritt. Det man tittade på var vilken typ av bett och nosgrimma som användes, liksom eventuella sporrar och spö. Forskarna mätte hur tight nosgrimman var spänd, om det fanns päls eller blod på sporrarna eller märken efter dem på hästens sidor, om det fanns skador på läpparna eller märken på bogar eller bakdel.
77 procent av ryttarna i undersökningen hade sporrar på tävling. Hos drygt tre procent av ryttarna satt det fast päls på sporren och knappt en halv procent hade blod på den. Det fanns ett tydligt samband mellan päls och blod, på alla sporrar som hade blod på sig hade det även fastnat päls.
Långa sporrar och lätta klasser var oftare associerat med päls på sporrarna och kala fläckar på hästens sidor. För varje nivå upp i klasserna minskade sannolikheten för att hitta päls på sporren med 20 procent. Däremot såg forskarna ingen skillnad beroende på disciplin.
Verkar saknas kunskap
Forskarna menar i sin slutsats att den tydliga kopplingen mellan långa sporrar, låga klasser och påverkan på hästens sidor visar att ryttare behöver utbildning i både korrekt användning av sporrar och i hur man försäkrar sig om rätt typ av sporre till en viss kombination av ryttare och häst.
”Resultaten som presenteras här pekar på att man borde överväga att införa begränsningar i sporrens längd, vilket var en signifikant faktor i alla klasser men allra tydligast hos de som deltog i lättklasstävlingar. Att förbjuda användning av sporrar på vissa typer/nivåer av tävlingar borde också övervägas”, skriver de.
Vanligare bland män
Brittiska forskare har genom en enkätundersökning tittat på hur ryttare använder sporrar och har bland annat sett att det var nästan tre gånger troligare att män använde sådana än att kvinnor gjorde det. Det var också något vanligare med sporrar inom tävlingsgrenar som inte ingår i FEI-familjen och man kunde se att långa sporrar, och sporrar med trissor, ökade risken för skador på huden eller kala fläckar. Knappt hälften av de som svarade red med sporrar.
I en liknande undersökning gjord i Kanada var det drygt hälften av de som arbetade med hästar som använde sporrar, det vanligaste syftet var för att korrigera något oönskat beteende. Två välkända forskare inom hästvälfärd och inlärning, Paul McGreevy och Andrew McLean, poängterar vikten av att hästen faktiskt måste få lära sig ordentligt vad hjälpen med sporren betyder. Detta för att sporren ska kunna användas med lätthet och precision, och inte riskera att skada hästen.
Viktigt att kontrollera nosgrimmor
I den danska studien kontrollerades även skador runt munnen, vilket fanns på drygt nio procent av hästarna. Där var det tvärtom vanligare ju högre upp i klasserna man kom. Forskarna såg dock ingen skillnad som kunde kopplas till typ av bett eller om man red bettlöst.
En löst spänd nosgrimma minskade risken för skador runt munnen, men de hästar som inte hade någon nosgrimma alls hade lite högre andel skador i munnen jämfört med dem som hade löst spänd nosgrimma. Om en nosgrimma lossades från mindre än två centimeters mellanrum till nosryggen till två–tre centimeters mellanrum minskade förekomsten av en viss typ av skador på läpparna med runt en tredjedel. Lossades nosgrimman sedan till mer än tre centimeter såg man ytterligare en lika stor minskning av förekomsten.
De tydliga siffrorna gällde en övre nosgrimma. Hur hårt en aachenrem, eller någon annan typ av nedre nosgrimma, var spänd påverkade inte. En begränsning i studien var att forskarna på grund av ridsportförbundets regelverk inte fick göra en fullständig undersökning av hästarnas munhålor, utan bara kunde besiktiga munnen ytligt.
Referenser:
Lemon, C., Lewis, V., Dumbell, L. & Brown, H. 2019. An investigation into equestrian spur use in the United Kingdom, Proceedings of the 15th annual conference of the International Society for Equitation Science (ISES), s. 41.
Uldahl, M. & Clayton, H.M. 2019. Lesions associated with the use of bits, nosebands, spurs and whips in Danish competition horses. Equine Veterinary Journal, vol. 51, s. 154-162. doi:10.1111/evj.12827
Merkies, K., Nakonechny, L., DuBois, C. & Derisoud, E. 2018. Preliminary study on current perceptions and usage of training equipment by horse enthusiasts in Canada, Journal of Applied Animal Welfare Science, vol. 21:2, s. 141-152, DOI: 10.1080/10888705.2017.1392301
McGreevy, P., McLean, A., Buckley, P., McConaghy, F. & McLean, C. 2011. How riding may affect welfare: What the equine veterinarian needs to know, Equine Veterinary Education,vol. 23, s. 531-539. doi:10.1111/j.2042-3292.2010.00217.x
OM FORSKNINGSKOLLEN
Annelie Eriksson delar med sig av ett roligt klipp. Det är hennes ettåriga nordsvensk Birk och hans treåriga kompis Dusty som leker i hagen.
Två ingångar till vindskyddet minskar stressen. Forskare har även sett att åsnor använder vindskydd mest när det är kallt, hästar snarare när det är sol.
Hästen tränas för att få ökad prestationsförmåga. Många hästägare ger hästen en viloperiod under året utan att veta hur fysiken påverkas. Här får du svaren.
Trikems experter: "Kondition och muskelmassa bibehålls med smart träning"
Dressyrryttaren Emelie Brolin gillar att variera träningen för sina hästar. Styrketräning i backar och piruetter på gröna fält funkar finemang.
Emelie Brolin bjuder på träningsinspiration i ett härligt klipp
I december blev ponnyn som Anna Kerttu red på skrämd av en mötande bil och skenade i väg. Nu åtalas föraren av bilen för vårdslöshet i trafik.
Stoet Yajamila, som Henrik von Eckermann red vid OS i Rio, har fått sitt första föl. En liten hingst efter Copycat som går under arbetsnamnet "Clas".
Klipp + intervju med uppfödaren Johanne Goldberg: "Han är perfekt"
Annabel Symes befann sig på en ranch vid foten av Anderna när coronapandemin lamslog världen. Hennes resa hem blev därmed ett äventyr i sig.
Fick rida en halv dag för att komma till närmaste större väg
Den spanska dressyrryttaren Juan Matute Guimon, som i början av maj drabbades av en hjärnblödning, är vaken och har suttit upp en stund.
Har genomgått två operationer efter hjärnblödningen den 5 maj
De hänger med på tävlingar och har fått nya vänner för livet tack vare sporten. Pelle Appelin och Helene Raue är ägare till en framgångsrik galopphäst.
I helgen var det dags för ponnyerna på Ågesta gård att släppas på bete. I vanliga fall brukar en stor publik bevittna skådespelet, men inte i år.
Hur påverkar coronarestriktionerna de hästar som utbildas? Och hur gör unghästutbildarna för att anpassa sig? Vi frågar Lisa Maria Norlander.
”För fyraåringarna har det bara varit positivt med inställda tävlingar”
Har ni hört talas om internetfenomenet ”temptation challenge”, där barn lämnas ensamma med godis? Här testar en ägare att utmana sin häst.
Video: Hästen har karaktär – skulle din pålle kunna stå emot?
När hopptränaren Michael Schultz i helgen höll träningar i Piteå fick han en naturupplevelse. Rätt som det var reste sig en pelare av sand till himlen.
Se klippet i Hippson-TV: "Det var riktigt häftigt hur den byggdes upp"
Tillsammans med Jeanna Högberg har Duendecillo P haft stora framgångar på dressyrbanan. Nu ska den 16-åriga hingsten få trappa ner lite grann.
Dagligen klipps gräs i Linköpings kommun av en hästdriven gräsklippare. Rickard Samelius berättar om arbetet som utförs med nordsvensken Gutta.
Till P4 Östergötland: "Ett väldigt trevligt infall – många stannar och pratar"
Fetma är en stor utmaning för hästars välmående. Studier visar att förekomsten av överviktiga hästar kan vara upp emot 50 procent av den totala populationen.
Fotosensibilitet orsakas av att fototoxiska ämnen hamnar i hästens hudceller. Då uppstår en reaktion som skadar cellerna när de sedan träffas av UV-ljus.
SVA-veterinären: "Hur allvarliga symtom det blir beror på vilken dos"
Eva Dahlström har fått en läsarfråga om B-vitamin i foderjäst. En hästägare undrar om det går lika bra att ge de jästtillskott som saluförs till människa.
Tidigare i veckan fick några av hästarna på Tyresö ryttarförening besök av två långbenta älgar. Gästerna togs emot med stor spänning och energi.
Nina Ström: "Det var fjolårskalvar som verkade lite förvirrade"
Gluten finns i vete, korn och rågvete. Och visst skulle det kunna hända att någon häst inte tål gluten, men mer forskning behövs, menar Hippsons expert.
Eva Dahlström: "Andra faktorer är vanligare orsaker till kolik"
TEMA: Sommarbete!
– Porträttet: Björn Svensson
– Tema: Sommarbete
– Hästiga råd i kristider
– Höga hältor har olika ursprung
– Styrketräna hästen
– Vässa träningen med WE
...och mycket mycket mer
Läs numret på Magasinssajten
Prenumerant från 39 kr/mån
Ansvarig utgivare: Anki Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
