Text: Sara Slottner
  
Danska forskare publicerade under våren resultat från en observationsstudie. Där hade de studerat 110 fall av fång hos danska hästar och jämfört dem med 80 hästar som inte hade drabbats av fång. Hästarna följdes upp under ett år, bland annat såg forskarna att 33 procent av fånghästarna hade avlivats under det året jämfört med 7,5 procent av kontrollhästarna.
De största riskfaktorerna för fång var byte av bete, hästar av kallblods- eller ponnytyp, samt att äta vad som kallades högkvalitativt bete. Hästar som var i träning när de fick sin fångdiagnos, och de som fick sjukdomen vinter eller vår, löpte större risk att avlivas inom ett år jämfört med hästar som inte arbetades eller fick fång under sommar och höst.
     
Bättre röntgen
Hovväggen består av fyra olika lager, men med traditionell röntgen går det bara att se ett. Med digital röntgen går det nu åtminstone att skilja på ytliga och djupa lager, vilket är värdefullt när det gäller att utreda fånghästar. Den nya möjligheten kan hjälpa till att diagnosticera fång på ett tidigare stadium, vilket några forskare från universitetet i Montreal har börjat arbeta med.
Glasyrlagret (stratum externum) och det pigmenterade yttre lagret (stratum medium) syns som det ytligaste lagret på de digitala röntgenbilderna, medan det inre och opigmenterade lagret/lamellhornet (stratum internum) och lamelläderhuden (dermis parietis) framträder som ett inre lager.
– På en fånghäst ökar tjockleken på det djupa lagret och det är den största bidragande orsaken till att hovväggen blir tjockare, säger forskaren Julien Olive till tidningen The Horse.
Förhoppningen är att gruppens arbete ska resultera i en säkrare, tidig diagnos. Men Olive påpekar samtidigt att ”vi tror att de kliniska tecknen alltid kommer att synas tidigare än en röntgenförändring”.
    
Botox i muskeln
Det pågår även forskning om att använda giftet från den inom hästvärlden fruktade bakterien Clostridium botulinum för att behandla akut och kronisk fång. Tanken är att giftet (som vi associerar med botulism) ska användas på samma sätt som det används inom skönhetsindustrin, alltså för att få muskler att slappna av. Forskarna har sett lovande, men ännu inte tillräckligt säkra, resultat av att injicera giftet i den muskel som går över i djupa böjsenan. Följden ska då bli att en hovbensrotation undviks. 
Kyla kan användas som lindring eller för att bromsa tidiga fångsymtom, men det finns fram till nu få studier som verkligen har undersökt hur de olika metoderna för att kyla ner benet verkligen fungerar. Ett par forskare från Australien och USA, som jämförde olika metoder, såg – kanske till tröst för fattiga hästägare – att gammalt hederligt isvatten var bättre än de produkter för kylning som testades i studien. Totalt testades sju olika kylmetoder, för att se på vilket sätt hoven kunde kylas mest effektivt.
 
Enkel utrustning för hemmabruk
Hästägare vars ögonsten har fått återkommande fångkänningar blir mästare på att läsa av viktfördelning, hovtemperatur och puls. För att ytterligare hålla koll på hästens fångstatus kan en vanlig blodtrycksmätare vara till hjälp.
En hästs systoliska blodtryck, det vill säga när man mäter hur hårt blodtrycket är i det ögonblick som hjärtat pumpar ut blodet, ligger mellan 110 och 120. När ett fånganfall är på gång stiger det snabbt 20 till 30 enheter eller mer, eftersom blodet måste pressas genom de hopdragna kapillärerna i hoven.
Höjningen av blodtrycket kan komma tolv timmar innan några kliniska tecken syns, och som drabbade hästägare vet är snabbt insatta åtgärder A och O för att lyckas häva förloppet.
  
Metoden för att mäta hästens blodtryck beskriver Christine Barakat, i tidskriften Equus, med fem punkter:

1. Placera blodtrycksmätaren högt upp under svansroten. Blåsan på blodtrycksmätaren ska vara under hästens svansrot.
2. Fäst den tight men inte för hårt, ungefär som en svanslinda.
3. Stäng ventilen och pumpa upp trycket till 160 eller mer.
4. Öppna ventilen väldigt lite, så att luft läcker ut extremt sakta. Om det går för fort kommer du inte att kunna läsa av.
5. När luften går ur, håll koll på visaren. Vid vissa punkter kommer den att stanna upp innan den fortsätter att falla. Till slut kommer visaren att tveka, sen hoppa upp till ett högre värde innan den åter sjunker. Värdet där den tvekade innan den hoppade upp är hästens systoliska blodtryck.

   ---

Referenser:
Goulet, C., Olive, J., Rossier, Y. & Beauchamp, G. 2015. Radiographic and anatomic characteristics of dorsal hoof wall layers in nonlaminitic horses. Veterinary Radiology & Ultrasound, 56: 589–594. doi: 10.1111/vru.12280

van Eps, A.W. & Orsini, J.A. 2016. A comparison of seven methods for continuous therapeutic cooling of the equine digit. Equine Veterinary Journal, 48: 120–124. doi: 10.1111/evj.12384

Hardeman, L.C., Sloet van Oldruitenborgh-Oosterbaan, M.M., Back, W., Wijnberg, I.D. & Kolk, J.H. van der. 2016. The potential role of Clostridium botulinum toxin in the treatment of equine laminitis. Utrecht University, kommer i sin helhet i september.

Barakat, C. 2000. How to spot laminitis early. Equus, Maj, 2000.

Bazai, C. 2015. Can hoof wall radiographs help identify early laminitis?The Horse, 30 dec. 2015.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar – i hästkunskap och etologi.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se