Hur ser en hästs medvetande ut egentligen? Hur lär den sig nya saker och hur uppfattar den världen? Felicia Lundgren från skånska Torna Hällestad studerar vilda och tama hästar för att ta reda på mer om det här komplexa, och relativt outforskade, området.
Text: Sara Slottner
Foto: Privat
Som en del i sin masterutbildning i kognitionsvetenskap vi Lunds universitet tittar Felicia Lundgren på hur hästar, som lever under olika förhållanden, reagerar på ett så kallat ”novel object test”.
– I studien vill jag ha med så olika hästar som möjligt, därför besökte jag Mongoliet för att få med vildhästarna plus nomadernas egna hästar. Jag har med traditionellt hållna hästar från Sverige också, och hästar som hålls mindre traditionellt. Dessutom hoppas jag kunna göra den här studien på många fler grupper så småningom. Det här blir lite av en pilotstudie för att testa mina idéer, förklarar hon.
Vår egen kultur spelar roll
Felicia intervjuar också hästfolk för att lära sig hur de ser på hästarnas förmågor. Hennes teori är att kultur, traditioner och vanor spelar stor roll för hur vi betraktar hästar.
– Jag tycker att det är intressant med människans uppfattning om vad det är vi ser, vad vi tror att vi vet och vad som faktiskt finns framför oss. Varför ser vi det vi ser?
Skilda världar
Hästen har en helt annan roll i Mongoliet än vad den har hos oss. Felicia berättar bland annat att man sällan säljer en häst där. Hästen vet var den bor och eftersom det inte finns stängsel går den helt enkelt tillbaka hem. Alla föder upp sina egna hästar och hästarna är fler än människorna i landet. Även de tama hästarna klarar sig i stort sett helt själva året runt, utom om de skadar sig eller blir sjuka.
Vad har du tagit med dig för intryck hem från Mongoliet?
– Bland annat hur viktigt det är att förstå sin egen kulturella bakgrund när man ställer vetenskapliga frågor. Vi i väst tenderar att sätta likhetstecken mellan västerländsk vetenskap och vetenskap, säger Felicia.
Till exempel vet alla mongoler att hästar lär sig saker av varandra. Något vi i väst fortfarande inte har fastställt helt säkert.
– När jag frågade nomaderna i Mongoliet om hästar lär sig av varandra tittade de lite konstig på mig och svarade: ”Naturligtvis, hur skulle de annars överleva?”
Varför tycker du att den här typen av studier behövs?
– För att det finns så mycket förutfattade meningar om hästar. Och för att man inom hästhållning och träning i dag inte tar hänsyn till hur hästar fungerar, det i sin tur beror på att vi faktiskt inte vet det.
Varje häst är en individ
I Mongoliet är det självklart att hästar kan känna smärta, sorg, glädje, vrede, lycka och så vidare.
– Det är självklart för dem att hästar är individer, att de alla är olika. Att hästar behöver leva i familjegrupper, att unga hästar måste få möjlighet att lämna sig grupp och bilda egen familj, men inte förrän de är mellan två till fyra år. Det sköter de själva. Man vet att hästar kan ta hand om sig själva, förklarar Felicia.
Hon är kritisk mot forskarvärlden och menar att vi begränsar oss genom att inte ta vara på vad andra kulturer har för kunskaper, som vi själva inte har. Vi är dessutom inte tillräckligt bra på att ta tillvara nya idéer och nyfikenhet, som skulle kunna bidra till att komma vidare i forskningen.
Efterlyser tvärvetenskaplighet
– I dag vet man att hästar behöver äta mycket grovfoder, att de behöver stora ytor att röra sig på, att de mår bättre utomhus, att det kanske inte alltid är nödvändigt med täcken och så vidare. Men man vet väldigt lite om vad de emotionellt, kognitivt och socialt behöver, säger Felicia och fortsätter:
– Hur tänker hästar, hur minns de, vilka känslor upplever de, hur ser deras sociala relationer ut under en livstid, hur löser de problem?
Hennes forskning ska vara klar under 2016, så vi lär få anledning att komma tillbaka till de vilda hästarna i Mongoliet vid ett senare tillfälle. Detta för att se vilka slutsatser Felicia har kunnat dra.
I Mongoliet tar tama hästar hand om sig själva i mycket större utsträckning än i västvärlden.
Vad vet vi egentligen om hästarnas sociala liv, tankar och känslor?
OM FORSKNINGSKOLLEN
Något så enkelt som en upphöjd bom i ett hörn kan göra att hästen lär sig att byta galopp. Det gäller dock att ryttaren är följsam över bommen.
Volt tillbaka mot bommen: "Ryttarens blick och följsamhet är viktig"
Det är inte svårt att förstå att det kan vara svårt för Evelyn Banffy att komma igång med mockningen av hagen när hon får så fint sällskap.
Ett av hästlivets största problem: Hur löser man fodring mitt på dagen? Jo, med hjälp av en höautomat från Dayfeed.
Peder Fredricson inledde veckan starkt tillsammans med Hansson WL. Tillsammans vann de en 1,45-klass i Oliva, Spanien.
Trots att länsstyrelsen dragit in tillståndet för verksamheten planerar Lena Natt och Dag för fullt för ridläger till sommaren på Akka ridcenter.
Lena Natt och Dag till Skånska Dagbladet: "Det är inte belagt det de påstår"
I helgen genomfördes den första träffen för den svenska European Cup-truppen i fälttävlan. Syftet var att sätta den kadrilj som inleder mästerskapet.
Hans Viebke: "Det är ett bra gäng som har potential att lyckas väl i Lausanne"
Årets Bruksprov hålls på Strömsholm i början på mars och nu är det klart vilka som blir testryttare. I år är det svenska ryttare som tar sig an uppdraget.
Ponnypappan Johan bestämde sig för att förstå sonen Filips hobby på riktigt. En häst köptes in och Johans väg mot fullfjädrad hoppryttare har börjat.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, om uppdraget.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Ibland är det inte helt lätt att hänga med i svängarna när hästen bestämmer sig för vad som är ett potentiellt livsfarligt monster.
Den här hästen vet verkligen hur man njuter av söndagsmys. Kolla in det roliga klippet där människan äntligen har förstått var det är skönast att bli kliad!
En läsare har en häst som lätt får strålröta under den blöta årstiden. Hur hanterar man det och hur kan man förebygga problemet?
Världsettan Isabel Werth snuvades på segern i världscupens kür i Salzburg på söndagen. Tysklands Jessica von Bredow-Werdl vann dagens världscupkval.
Familjens ponny smet ur hagen och sprang iväg. Spåren efter honom slutade vid en isvak och familjen sörjer nu sin försvunna ponny.
Pappan till Sundsvalls tidning: "Fanns spår av frambenen i snön"
När Linnea Karlsson var liten såldes hennes ponny Grythöjdens Index, då sju år gammal. 14 år senare är han tillbaka hemma på gården i Småland.
Utmärkt läromästare till familjens barn: "Han har ett bra psyke"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Annelie Eriksson har sålt en häst. Hon delar med sig av tankar kring företagande, försäljning och när man med tur och hårt jobb lyckas få som man vill.
Peder Fredricson är på plats vid tävlingarna i Oliva Spanien. På lördagen blev det en andraplacering tillsammans med Hansson WL i en 1.40-klass.
Sedan 2016 har Lövsta Future Challenge prisat personer, organisationer och företag för deras goda hållbarhetsinitiativ inom hästnäringen.
Det blev svenskt på pallen i den inledande Grand Prix-klassen vid världscuptävlingarna i Salzburg. Patrik Kittel och Delaunay OLD kom på tredje plats.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
