Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock

Att ha en dominant sida är något naturligt förekommande, både hos djur och människor. De allra flesta har lättare för att göra saker med ena handen jämfört med den andra, eller i hästars fall angripa ett problem från ena hållet eller med ena hoven framför den andra.
Lateralitet, som den här typen av ”hänthet” även kallas, har påvisats hos ett antal djur, både däggdjur och ryggradslösa djur. Man talar om så väl rena skillnader i anatomi mellan vänster och höger sida som att djuret helst använder ett visst ben, så kallad motorisk lateralitet. Men det finns även skillnader i hur de använder ögon och öron på respektive kroppshalva, vilket kallas sensorisk lateralitet.
Forskning har visat att ett arbete för att motverka lateralitet hos människor kan orsaka psykisk obalans. Ett exempel är när man ansåg att vänsterhänta barn skulle tvingas skriva med höger hand, något som man sedan länge har frångått.
Ett forskarlag från Tyskland och Storbritannien lyfter därför frågan om asymmetri och lateralitet kanske borde accepteras mer även hos hästar, och fokus istället skulle ligga på att träna balans och koordination. Frågan är såklart komplex, och svår att beforska, men för att skapa sig en uppfattning om saken har forskarna gått igenom studier av lateralitet och vad de har kommit fram till.

Fördel naturligt
Asymmetri i kroppen finns redan direkt efter födseln, hos hästar så väl som människor. Det finns studier där forskarna menar att lateralitet ger en evolutionär fördel för bytesdjur. För hästar i det vilda gäller det exempelvis att kunna både äta och hålla utkik efter rovdjur, vilket verkar gå bättre att göra om ena sidans sinnen är dominanta.
I studier av vildlevande hästar i Australien har man sett att unghästar hade mer uttalad lateralitet än äldre hästar. 40 procent av hästarna föredrog vänster ben, lika stor andel höger ben och 20 procent var ambidexteriösa, det vill säga det som kallas dubbelhänta när det kommer till människor. Liknande resultat har setts i studier på Przewalskis häst.
Hästarna som lever vilt föredrar tydligt vänster öga och huvudposition i situationer med fara eller aggressivitet, såg forskarna också. Andra forskare har sett att både hästar och ponnyer som lever i grupp verkar föredra att använda vänster öga när de interagerar med sina flockkamrater, exempelvis när de kliar varandra. Både föl och andra djurungar verkar dessutom föredra att ha sin mamma inom sitt vänstra synfält.

Fara = vänster öga
Ett test som ofta används inom beteendeforskning är att se hur hästen reagerar på ett obekant objekt. I den typen av studier har man kunnat se att hästarna använder sina ögon på olika sätt. Ju mer kraftfull hästens reaktion på objektet är, desto troligare är det att hästen undersöker det med sitt vänstra öga. Raser som normalt anses lugnare verkar inte ha ett lika tydligt ”favoritöga”, medan hästar som står högre i blod är tydligt ”vänsterögda”.
I en studie gjorde man skillnad på ett positivt objekt, ett negativt objekt och ett neutralt objekt. Där visade det sig att man inte såg någon skillnad i hur hästarna använde sin ögon när det positiva objektet skulle undersökas. Det neutrala objektet valde fler hästar att undersöka med höger öga, medan det negativa objektet hade lite övervikt för vänster öga.
Forskare som testade att öppna ett paraply på vänster respektive höger sida om försökshästarna såg att reaktionen blev betydligt starkare när paraplyet kom från vänster sida. För de hästar som fick paraplyet på höger sida först, var den generella reaktionen mindre, även när det sedan kom på vänster sida. Forskarna menar att det verkar som att ett föremål som kommer från höger mer troligt ses som ofarligt.

Kan påvisa stress
Forskare som har mätt stresshormoner har sett att högre nivåer sammanfaller med en tydligare preferens för att använda vänster öga och ben. Forskarna menar till och med att eftersom de här parametrarna ändras med hästens stressnivå så kan det bli ett värdefullt redskap för att mäta välfärd och stress.
”Ett vänsterskifte vad gäller motorisk lateralitet under träning kan användas som en indikator för att träningen är stressande för djuret”, skriver forskarna.
Tränade hästar kan påverkas i sin lateralitet, det har man sett när hästar som i huvudsak har hanterats på vänster sida i stället har börjat hanteras från båda håll. När man jämfört ryttarens uppfattning av ifall hästen är oliksidig med mätningar på rullmatta stämmer inte resultaten överens. Det man har kunnat se är också att tygelspänningen påverkas både av hästens och ryttarens lateralitet.
Resultaten från flera studier med ridna hästar pekar åt lite olika håll, men en studie visar en koppling mellan att vara ”vänsterhovad” och att prestera bra i hoppning och dressyr.

Viktigt för inlärning
”Påtvingade förändringar i motorisk lateralitet praktiseras inte längre på människor”, skriver forskarna och menar att möjligheten att använda den sidan som från födseln var ens bästa sida numera anses vara viktigt för hur hjärnan kan processa information. ”Försök att radera ut en hästs motoriska lateralitet skulle kunna ha liknande effekter”, skriver de i sin diskussion.
Specialiserad utrustning eller träningsmetoder som ska uppnå en rak, liksidig häst kan alltså vara stressande för hästen och i värsta fall helt motverka sitt syfte. Angående målet med en avspänd och lyhörd häst så menar forskarna att fokus bör ligga på balans, både i sidled och mellan fram- och bakdel, samtidigt som man i högre utsträckning accepterar hästens naturliga lateralitet.

Referenser:
Krueger, Konstanze, Sophie Schwarz, Isabell Marr, and Kate Farmer. 2022. "Laterality in Horse Training: Psychological and Physical Balance and Coordination and Strength Rather Than Straightness" Animals 12, no. 8: 1042. https://doi.org/10.3390/ani12081042

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: sarabref79@gmail.com