Text: Sara Slottner
Foto: Hippson och Privat
   
Gabriella Thorell, doktorand i idrottsvetenskap och huvudlärare i pedagogik vid Ridskolan Strömsholm, har tillsammans med kollegor presenterat resultat som visar på flera förändringar – på gott och ont. I en studie gjorde de djupintervjuer med tio ridlärare för att se hur de uppfattar och upplever sin roll. Ridlärarna i studien hade mellan 10 och 45 år i yrket.
De intervjuade ridlärarna pratade om att det har hänt mycket bara de senaste tio åren, till stora delar beroende på ekonomiska förändringar. Bland annat påverkade nedgången 2008 ridskolornas förutsättningar. Ridlärarna upplevde att andra idrotter nu lockade fler barn och unga, vilket gjorde att färre kom till ridskolan.
Konkurrensen om barns fritid har hårdnat, kan ridsporten dra några fördelar av vad det för med sig?
– Absolut! Ridsporten kan med fördel framhålla att den är fantastisk på många sätt, inte minst för att den bygger på interaktion med hästen som djur. Men också för den sociala gemenskapen som finns mellan aktiva. Här möts man för det gemensamma intresset för hästen oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsvariation eller vilken utbildningsnivå man befinner sig på, säger Gabriella Thorell.
    
Mer marknadsföring i dag
Ridlärarna poängterade vikten av att göra ridningen attraktiv, för ridskoleeleverna så väl som för den som står bredvid, för att behålla elever. De gav exempel på hur de numera försöker anpassa grupper och tider så att det passar dem som vill rida, medan det förr gjordes ett schema och sedan var det upp till var och en att anpassa sig till det. ”Man har blivit väldigt service minded”, säger en ridlärare.
Det har blivit en ändrad syn på elever och föräldrar, de kallas numera för kunder. Attityden har blivit mindre auktoritär och eleverna uppmuntras i dag att fråga om det är något som är oklart. ”Nu gör vi det här” fungerar inte längre, utan mer tid går åt till att förklara varför man ska göra si eller så.
  
Lite väl unga nybörjare
En av baksidorna med förändringen menar ridlärarna är att de ibland behöver göra ändringar i verksamheten som de själva inte är odelat positiva till. Ett exempel är att ridskolestarten har gått ner i åldrarna, det ifrågasattes om barn under sju år var mottagliga för rid- och säkerhetsinstruktioner i tillräcklig omfattning för att rida på ridskola.
Men där hade man fått tänka om för att få fler elever. ”Jag tror inte att barnen är redo för det här ... de måste börja skolan först”, säger en av ridlärarna. ”Du måste plocka upp dom när de är fem eller sex, eftersom om du inte gör det går de till någon annan sport, vilket är fullständigt idiotiskt”, säger en annan.
Gabriella Thorell pekar på vikten av att möta detta med att till exempel erbjuda mer fortbildning om yngre barn i relation till hästverksamhet.
    
Krävande mammor och pappor
Föräldrar upplevs mer krävande och de vill ha ”valuta för pengarna”, vilket de anser sig få om barnen utvecklas tillräckligt fort i sin ridning. En annan förändring som nämns är att de allra flesta barn har sina föräldrar med sig till ridskolan numera. För 15 år sedan kom eleverna till stallet själva.
Blev ni förvånade över i hur stor utsträckning ridlärarens roll verkar ha ändrats bara de senaste tio åren?
– Ja, på sätt och vis, då tidigare forskning har visat på ridlärarrollen som relativt traditionsbunden och stagnerad. Vi trodde dock inte att ridlärarrollen och ridskoleverksamheten kunde vara helt isolerad och opåverkad i relation till det omgivande samhällets utveckling. Inte minst då svensk barn- och ungdomsidrott i dag är i ett skede av förändring med sjunkande medlemsantal och ökad kommersialisering. Och där nu fler privata aktörer har kommit att konkurrera med den traditionella föreningsidrotten, säger Gabriella Thorell och fortsätter:  
– Det var därför mycket intressant att se hur de ekonomiska utmaningarna har gjort ridlärarna mer medvetna om sin profession, sitt historiska arv och vilka normer som styr och påverkar deras yrkesroll.
  
FOTNOT: Gabriella ska disputera i början av nästa år och hoppas kunna fortsätta med nya forskningsprojekt även efter det.

Referens:
Thorell, G., Hedenborg, S., Stråhlman, O. & Morgan, K. 2016. From giving orders to engaging in dialogue: Military norms being challenged at the Swedish riding school. International Review for the Sociology of Sport. DOI: Sport. DOI: Sport. DOI: 10.1177/1012690216665111

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar – i hästkunskap och etologi.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se