Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock och Bild ur studien
  
När dagarna börjar bli kortare på hösten minskar hästens produktion av hormonet prolaktin, samtidigt som nivåerna av melatonin ökar. Det gör att hästen börjar sätta vinterpäls. Om man lyckades motverka förändringen i hormonnivåer skulle man alltså kunna hejda pälssättningen, vilket bland annat skulle spara arbete och tid för den som klipper sina hästar.
Man kan jämna ut den årliga variationen i hormonerna genom att artificiellt förlänga dagsljuset, vilket irländska forskare har testat i ett nyligen publicerat projekt.
 
Det blå ljuset simulerar dagsljus
I den här studien, liksom i flera tidigare försök med ljusprogram, har hästarna en huva med en blå lysdiod riktad mot ena ögat. Det är just det blå ljuset som påverkar hormonnivåerna, det är till exempel den effekten vi försöker undvika genom att använda blåljusfilter på mobiltelefonen på kvällen.
Bra stallbelysning med rätt sorts ljus kan i praktiken göra samma sak. I forskningen är det dock värdefullt att kunna ge extra ljus enbart till vissa individer, för att vara säker på att en eventuell effekt kommer av just ljusprogrammet.
Tidigare har man kunnat visa att våglängderna i det här blå ljuset – som finns i dagsljus – kan tidigarelägga brunstperioden, påverka dräktighetslängden och påverka fölets vikt.
  
Testade fyra olika tidpunkter
Forskarna gjorde fyra delstudier för att testa olika tidpunkter för ljusprogrammen. Studierna gjordes i vanliga stall, vilket gör dem något spretiga med hästar av olika typer, olika uppstallningar och olika antal hästar. Men i varje delstudie har man använt ljusprogram för hälften av hästarna medan hälften inte har fått något extra ljus.
Studie 1: 21 september–8 november. 14 hästar och ponnyer. Hälften av gruppen fick tillskottsljus från skymningen fram till klockan 23. Alla hade stalltäcke nattetid från början av oktober.
Studie 2: 21 juli–26 oktober. 12 hästar och ponnyer. Hälften fick tillskottsljus från 08–23. Alla hade stalltäcke från mitten av september.
Studie 3: 28 november–4 mars. 10 hästar. Hälften fick tillskottsljus från skymningen fram till klockan 23. Alla hade täcke och gick ute dygnet runt.
Studie 4: 20 januari–19 mars. 14 ponnyer. Hälften fick tillskottsljus från skymningen fram till klockan 23 samt hade täcke.
 
Påverkar sättning och fällning
I studie nummer 1 ökade mängden päls med 90 procent för de hästar som fick tillskottsljus, från början av studien tills den var klar. Faktiskt något mer än för de som inte fick något tillskottsljus. I studie nummer 2, däremot, växte pälsen mer på kontrollgruppen (159 procent) än på de som fick tillskottsljus (137 procent). Skillnaden var inte jättestor på gruppnivå men desto större om man tittade på individuell nivå, där effekten syntes tydligare på hästarna än på ponnyerna.
I den tredje studien minskade pälsens längd och vikt hos de hästar som fick tillskottsljus medan den ökade hos kontrollgruppen. Även i studie nummer 4 såg man att de hästar som fick tillskottsljus fällde mer.
  
Individuella skillnader och hästvälfärd
Sammanfattningsvis skriver forskarna att det verkar som att det inte har någon bra effekt på pälsen att påbörja ett ljusprogram vid höstdagjämningen, i mitten/slutet av september (studie 1). Det stämmer med att hormonnivåerna börjar ändras redan i augusti, vilket troligen gör att hårsäckarna redan har påbörjat arbetet med att sätta vinterpäls och inte är mottagliga för ljusets inverkan.
Om man däremot börjar en månad efter sommarsolståndet (studie 2), innan man ens har noterat att något har börjat hända, kommer åtminstone hästar att behålla sommarpälsen bra. Det har däremot inte lika god effekt på ponnyer.  
Att börja en månad före (studie 3) eller efter (studie 4) vintersolståndet kan göra att pälsfällningen börjar tidigare och/eller blir mer intensiv.
Forskarna poängterar vikten av att ta med hästarnas välfärd i beräkningen när man går in och ändrar deras naturliga årsrytm. Med ett lyckat ljusprogram, där hästen har betydligt mindre päls vintertid än vad den annars skulle ha haft, ökar naturligtvis risken för att den fryser eller faller ur på grund av att det går åt extra energi till att hålla värmen. Samma avvägningar behöver så klart göras inför klippning av hästen.
  
Fler faktorer påverkar
Forskarna skriver också i sin slutsats att även om ljuset är den primära faktorn för att stimulera pälssättning och pälsfällning så samverkar det med flera andra faktorer – som klimat, hästtyp och energitillgång. Eftersom hästarna i den här studien har funnits i vanliga stall och lösdrifter har forskarna inte kunnat kontrollera exempelvis omgivningens temperatur, något som skulle vara nödvändigt för att exakt kunna säga vilken roll den spelar.
En nyckel för att kunna designa ett effektivt ljusprogram, som kontrollerar pälssättningen, är att kunna förutsäga vilket stadie hårsäckarna är i. Detta eftersom det avgör om de stimuleras av ljuset eller inte. Forskarna tror att hårsäckarna kan påverkas av andra yttre faktorer och alltså vara i olika fas hos olika individer vid samma tidpunkt. Exempelvis beroende på om hästen tränas hårt och därmed står på en hög fodergiva, vilket gör att den har hög ämnesomsättning och klarar lägre temperaturer utan att behöva använda extra energi för att hålla värmen.

Referens:
O’Brien, C., Darcy-Dunne, M.R. & Murphy, B.A. 2020. The effects of extended photoperiod and warmth on hair growth in ponies and horses at different times of year. PLoS One 15(1):e0227115.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se