Text: Sara Bref
Foto: Johan Sjögren & Adobe Stock
 
Vattnet kan påverka träningen på flera sätt. Dels naturligtvis genom att ge flytkraft och motstånd, dels genom temperatur och tryck. Om en häst går med vatten upp till höftbensknölen reduceras kroppsvikten med 75 procent, medan vatten till armbågen bara minskar kroppsvikten med 10 till 15 procent. Den minskade belastningen kan innebära en lindring om hästen har smärta i exempelvis en led.
Det motstånd som bildas av vattnet – som gör att det krävs tolv gånger mer ansträngning att gå i vatten än i luft – hjälper till att stabilisera leder, öka muskelstyrka och förbättra kroppskontroll. Åtminstone på människor, där detta har studerats betydligt mer. Exempelvis får personer som har problem med osteoartrit ökad rörlighet i lederna, mindre problem vid belastning och bättre balans efter att ha genomfört ett vattenträningsprogram.
 
Kan kyla och värma
Det tryck vattnet medför hjälper till med cirkulationen både av venöst blod tillbaka till hjärtat och av lymfa. Därför borde vattenterapin kunna minska gallor och ödem. Kallt vatten används ofta med ambitionen att till exempel kyla benen för att minska risken för mindre skador eller inflammation efter träning. Men forskningen på området är inte tillräckligt entydig för att det ska gå att dra några slutsatser kring om vattenträning i kallt vatten skulle kunna vara användbart. Eller om det skulle vara lika positivt att ”bara” ställa hästen i kallt vatten för att kyla ner.
Varmt vatten finns det däremot studier på. Hästar som stod i vatten som höll 38 till 40 grader verkade i en studie reagera ungefär likadant som vi när vi tar ett varmt bad, de fick ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet vilket tyder på att de slappnade av. Varmt vatten skulle därför kunna vara användbart, i den aktuella studien stod hästarna bara i värmen i 15 minuter. Människor som tränar i varmt vatten har visat sig få minskad smärta och ökad rörlighet i lederna. Det finns också studier som visar att det skulle kunna gå att påverka läkning och smärtlindring beroende på vilka och hur mycket av olika salter vattnet innehåller.
 
Ändrar rörelsemönstret i hela kroppen
Om hästen går med vatten upp till armbågsbenet ökar den sin steglängd och minskar frekvensen, jämfört med om vattnet bara går till karleden. Genom att ändra vattendjupet går det att fokusera på vissa leder specifikt, eftersom en variation i vattendjup mellan en centimeter och upp till bakknät påverkar rörelsemönstret i kota, framknä och has. Om vattennivån höjs från hovarna upp till bogen ökar rörelsen i bäckenet och rotationen i ryggen, medan böjningen av ryggen i sidled minskar.
Det har gjorts några studier kring rehabilitering av vissa typer av skador genom vattenträning, men det saknas tillräcklig forskning för att kunna dra några säkra slutsatser om hur ett optimalt träningsprogram ska utformas. 
 
Rullband ger kontrollerad miljö
Olika typer av anläggningar för vattenträning av hästar har olika fördelar och nackdelar. Kompletta rullband, med möjlighet att fylla på vatten, har blivit vanligare. De har fördelen att vattennivån kan ändras mellan varje häst. Om rullbandet i stället är nedsänkt i golvet kan vattnet vara djupare än i de mobila enheterna ovan mark.
Fördelen med att använda en anläggning med rullband – vare sig den är nedsänkt eller ovan mark – är att det enkelt går att ändra hastighet, att montera utrustning som gör att vattnet rör sig och därmed ökar motståndet ytterligare, att ändra vattentemperatur eller salthalt. Du kan dessutom helt kontrollera i vilken fart hästen rör sig.
På större anläggningar kan man ha hela skrittmaskiner med vatten, eller pooler där hästarna till och med kan simma. Det kan ge möjlighet att vattenträna flera hästar samtidigt, men det blir inte en lika kontrollerad träning som på ett rullband.
 
Mer forskning efterlyses
I takt med att vattenträning blir mer populärt rapporteras det även om nackdelar och skaderisker. Brittiska hästforskare har nyligen gjort en internationell enkät för att se hur vattenträning används och de efterlyser mer forskning för att metoden ska kunna användas utan risk för negativa effekter.
Bland annat vill de undersöka hur kombinationer av vattendjup och hastighet påverkar hästens biomekanik, jämfört med träning på land. Samt om det finns några långsiktiga effekter av vattenträningen och hur man kan använda sig av den vid rehabilitering av specifika skador.

Referenser:
Tranquille, C.A., Nankervis, K.J., Walker, V.A., Tacey, J.B. & Murray,R.C. 2017. Current Knowledge of Equine Water Treadmill Exercise: What Can We Learn From Human and Canine Studies? Journal of Equine Veterinary Science, vol. 50, s. 76-83.
 
Tranquille, C.A., Tacey, J.B., Walker, V.A., Nankervis, K.J. & Murray,R.C. 2018. International Survey of Equine Water Treadmills—Why, When, and How? Journal of Equine Veterinary Science, vol. 69, s. 34-42.
 
King, M.R. 2016. Principles and Application of Hydrotherapy for Equine Athletes. Vet Clin Equine 32 (2016) s. 115–126. https://www.acheval.fr/userfiles/hydrotherapy_in_equine.pdf

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se