Många av de studier som har gjorts för att undersöka hästars inlärning baseras på positiv förstärkning. Hästarna får helt enkelt foder eller godis när de ”gör rätt”. Det märkliga är att det knappt finns någon studie på hur just positiv förstärkning fungerar när det gäller träning under ryttare – och faktiskt väldigt få när det gäller regelrätt träning över huvud taget.
Text: Sara Slottner
Arkivfoto: Adobe Stock
Traditionellt används till absolut största delen negativ förstärkning vid ridning, en hjälp som slutar när hästen gör rätt. Men det finns det inte mycket forskning på heller.
Två nya studier, där forskarna har tittat på hur belöning kan fungera, presenterades dock på en konferens i Frankrike i somras. Det har tidigare visats genom studier att hästens hjärtfrekvens kan sänkas om man kliar den vid manken. Många ryttare gör detta även under träning som en form av belöning, men brittiska forskare har visat att det kanske inte har så stor positiv träningseffekt.
Tog hjälp av klicker
Forskarna delade upp 15 hästar i tre grupper och mätte hur lång tid det tog för dem att lära sig att utföra en uppgift på kommando, i det här fallet att nudda en kon med nosen. Första gruppen fick en morotsbit som belöning. Nästa grupp blev kliade på manken och den sista gruppen fick ingen belöning alls. I försöket använde forskarna sig av klickerträning – där klicket alltså följdes av antingen morot, kliande eller ingenting.
Efter en inlärningsperiod syntes tydliga skillnader. Morotsgruppen nuddade konen efter i genomsnitt 0,65 sekunder, medan de som blev kliade tog mer än 13 sekunder på sig. Morotsgruppen nuddade dessutom konen i 76 procent av fallen jämfört med 40 procent för gruppen som blev kliad – och 26 procent för de hästar som inte fick någon belöning alls.
Morot gav full pott
När försöket hade pågått i fem dagar var det tre hästar, alla från morotsgruppen, som utmärkte sig särskilt. De nuddade konen i 97 till 100 procent av fallen. I övriga grupper kom de aldrig över 40 procent.
”Foder verkar vara en mer effektiv belöning än att klia på manken för hästar”, skriver forskarna i sin presentation.
Sämre inlärning vid stress
I den andra studien hade franska forskare fyra grupper av hästar, där hästarna tränades med positiv eller negativ förstärkning – och med eller utan extra stressmoment. Uppgiften hästarna skulle lära sig var att gå till ett av två ställen, beroende på vart personen som utförde testet visade att de skulle gå.
De som tränades med positiv förstärkning fick foder när de gjorde rätt, de andra fick en fysisk bestraffning om de valde fel (beskrivs som "negativ förstärkning", men låter kanske snarare som just bestraffning, reds anm.).
I de grupper där det inte fanns något extra stressmoment syntes det ingen skillnad mellan hur bra hästarna lärde sig uppgiften beroende på träningsmetod. Men när hästarna utsattes för något plötsligt och oväntat, strax innan de skulle utföra uppgiften, hade de svårare att lära sig vad de skulle göra. Särskilt de hästar som tränades med positiv förstärkning.
Det var också stora skillnader mellan olika hästar när det gällde hur stressmomentet påverkade deras möjlighet att klara uppgiften.
Stora individuella skillnader
Forskarna såg även att hästarnas personlighet spelade roll för hur mycket de påverkades av olika behandling. De mest nervösa hästarna presterade till exempel bäst av dem som fick negativ förstärkning utan föregående stress, men sämst av dem som fick detta MED stress.
Ingen av studierna är särskilt omfattande, men är ett steg i att lära sig mer om hur hästar kan tränas. Detta på ett ur djurvälfärdsperspektiv bra och effektivt sätt.
”Det här ger kunskap om hur träning kan optimeras för varje häst, beroende på dess personlighet”, skriver forskarna.
Referenser:
Ellis, S. & Greening, L. 2016. Positively reinforcing an operant task using tactile stimulation and food - a comparison in horses using clicker training. Proceedings of the 12th International Equitation Science Conference, France 2016, s. 30.
Valenchon, M., Lévy, F., Moussu, C. & Lansade, L. 2016. Stress affects instrumental learning based on positive or negative reinforcement in interaction with personality in domestic horses. Proceedings of the 12th International Equitation Science Conference, France 2016, s. 29.
OM FORSKNINGSKOLLEN
I brist på tävlingar gäller det att hitta på andra stallaktiviteter. Hos stall Ärentuna i Uppsala antog man tillsammans dansutmaningen #jerusalemachallenge.
Ett företag i södra Sverige som erbjuder sommarbete fick kraftig kritik i somras. Ägaren föreläggs att se till att hästarna får ordentligt med grovfoder.
Senaste anmälan mot hästhållningen på gården gjord i slutet av december
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Trots att man är ung kan man ha en stor karaktär och en stark vilja. Det visar det här fölet, som inte tänker släppa fram någon annan till maten.
Betfor består av torkad betfiber och melass och kommer från sockerbetan. Det är en råvara som säljs utan några andra tillsatser, men hur är det med mash?
En ny studie visar att på relativt få generationer har den specialiserade aveln av SWB-hästar lett till en genetisk uppdelning mellan hopp- och dressyrhästar.
På torsdagkväll är det dags att sitta redo i soffan. Då sänds Ryttargalan från studion i Stockholm och en rad fina priser ska delas ut.
Nu har du chansen att köpa en utvald bokserie och få en av våra populära böcker på köpet (värde 199 kronor). Erbjudandet gäller endast över helgen.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, om uppdraget.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Hur kan ridsporten komma att förändras? Flera proffs svarar på hur de ser på framtiden med våra hästar – utifrån sina specifika expertområden.
I skånska Klippan finns en fin liten gård med vackert boningshus, stall med sex boxar, uppvärmd pool, orangeri och ett växthus.
En familj som köpt en gård i Jämtland fick en chock när de öppnade stalldörren. Där inne låg två döda hästar som gårdens tidigare ägare lämnat kvar.
Hästar förstår fler ord än vi tror. Det, och mycket mer, får vi höra om i ett avsnitt av Sveriges Radio P1 och programmet Språket.
Ska man kyla eller värma en febrig häst? När har febern blivit skadligt hög? Kan man ge hästar febernedsättande? Varför får hästar feber?
Karin Öljemarks uppfödning DeFino, fem år, och är tänkt att bli en framtida dressyrstjärna. Här tar han sig an en bomövning med en alldeles egen stil.
Se klippet i Hippson-TV: "Det är tur att han ska bli dressyrstjärna"
Ett av hästlivets största problem: Hur löser man fodring mitt på dagen? Jo, med hjälp av en höautomat från Dayfeed.
I somras ramlade lusitanon Iberico i hagen och skadade sig så illa att han bröt sju tornutskott. Efter månader av rehabilitering är han nästan återställd.
Ägaren: "Lärt mig hur viktigt det är med ett genomtänkt rehabiliteringsprogram"
Något så enkelt som en upphöjd bom i ett hörn kan göra att hästen lär sig att byta galopp. Det gäller dock att ryttaren är följsam över bommen.
Volt tillbaka mot bommen: "Ryttarens blick och följsamhet är viktig"
Det är inte svårt att förstå att det kan vara svårt för Evelyn Banffy att komma igång med mockningen av hagen när hon får så fint sällskap.
Peder Fredricson inledde veckan starkt tillsammans med Hansson WL. Tillsammans vann de en 1,45-klass i Oliva, Spanien.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
