Många av de studier som har gjorts för att undersöka hästars inlärning baseras på positiv förstärkning. Hästarna får helt enkelt foder eller godis när de ”gör rätt”. Det märkliga är att det knappt finns någon studie på hur just positiv förstärkning fungerar när det gäller träning under ryttare – och faktiskt väldigt få när det gäller regelrätt träning över huvud taget.
Text: Sara Slottner
Arkivfoto: Adobe Stock
Traditionellt används till absolut största delen negativ förstärkning vid ridning, en hjälp som slutar när hästen gör rätt. Men det finns det inte mycket forskning på heller.
Två nya studier, där forskarna har tittat på hur belöning kan fungera, presenterades dock på en konferens i Frankrike i somras. Det har tidigare visats genom studier att hästens hjärtfrekvens kan sänkas om man kliar den vid manken. Många ryttare gör detta även under träning som en form av belöning, men brittiska forskare har visat att det kanske inte har så stor positiv träningseffekt.
Tog hjälp av klicker
Forskarna delade upp 15 hästar i tre grupper och mätte hur lång tid det tog för dem att lära sig att utföra en uppgift på kommando, i det här fallet att nudda en kon med nosen. Första gruppen fick en morotsbit som belöning. Nästa grupp blev kliade på manken och den sista gruppen fick ingen belöning alls. I försöket använde forskarna sig av klickerträning – där klicket alltså följdes av antingen morot, kliande eller ingenting.
Efter en inlärningsperiod syntes tydliga skillnader. Morotsgruppen nuddade konen efter i genomsnitt 0,65 sekunder, medan de som blev kliade tog mer än 13 sekunder på sig. Morotsgruppen nuddade dessutom konen i 76 procent av fallen jämfört med 40 procent för gruppen som blev kliad – och 26 procent för de hästar som inte fick någon belöning alls.
Morot gav full pott
När försöket hade pågått i fem dagar var det tre hästar, alla från morotsgruppen, som utmärkte sig särskilt. De nuddade konen i 97 till 100 procent av fallen. I övriga grupper kom de aldrig över 40 procent.
”Foder verkar vara en mer effektiv belöning än att klia på manken för hästar”, skriver forskarna i sin presentation.
Sämre inlärning vid stress
I den andra studien hade franska forskare fyra grupper av hästar, där hästarna tränades med positiv eller negativ förstärkning – och med eller utan extra stressmoment. Uppgiften hästarna skulle lära sig var att gå till ett av två ställen, beroende på vart personen som utförde testet visade att de skulle gå.
De som tränades med positiv förstärkning fick foder när de gjorde rätt, de andra fick en fysisk bestraffning om de valde fel (beskrivs som "negativ förstärkning", men låter kanske snarare som just bestraffning, reds anm.).
I de grupper där det inte fanns något extra stressmoment syntes det ingen skillnad mellan hur bra hästarna lärde sig uppgiften beroende på träningsmetod. Men när hästarna utsattes för något plötsligt och oväntat, strax innan de skulle utföra uppgiften, hade de svårare att lära sig vad de skulle göra. Särskilt de hästar som tränades med positiv förstärkning.
Det var också stora skillnader mellan olika hästar när det gällde hur stressmomentet påverkade deras möjlighet att klara uppgiften.
Stora individuella skillnader
Forskarna såg även att hästarnas personlighet spelade roll för hur mycket de påverkades av olika behandling. De mest nervösa hästarna presterade till exempel bäst av dem som fick negativ förstärkning utan föregående stress, men sämst av dem som fick detta MED stress.
Ingen av studierna är särskilt omfattande, men är ett steg i att lära sig mer om hur hästar kan tränas. Detta på ett ur djurvälfärdsperspektiv bra och effektivt sätt.
”Det här ger kunskap om hur träning kan optimeras för varje häst, beroende på dess personlighet”, skriver forskarna.
Referenser:
Ellis, S. & Greening, L. 2016. Positively reinforcing an operant task using tactile stimulation and food - a comparison in horses using clicker training. Proceedings of the 12th International Equitation Science Conference, France 2016, s. 30.
Valenchon, M., Lévy, F., Moussu, C. & Lansade, L. 2016. Stress affects instrumental learning based on positive or negative reinforcement in interaction with personality in domestic horses. Proceedings of the 12th International Equitation Science Conference, France 2016, s. 29.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Ett populärt begrepp, när man pratar om en hästs muskulatur, är hästens “topline”. Överlinjen ska vara rund och stark och bör inte vara insjunken någonstans.
Med de svenska framgångarna från VM i Tryon i färskt minne är det nu dags att vända blicken mot Gothenburg Horse Show.
I veckans lista från Hippson Market är det välutbildade hästar i toppen. Där finns även en "sökes"-annons samt en lyxig hobbyhäst.
Femte Hippson-tidningen är ett specialnummer, som till stor del ägnas åt framtiden. Men givetvis även åt rid- och hästhållningstips.
Även Malin Baryard Johnsson var placerad
Om du lägger in din annons i Galleriet på Hippson Market syns den från och med nu även i en av Facebooks största köp- och säljgrupper.
Till HorseNews.se
Hippson nr 5
SPECIALNUMMER om Forskning & framtid: Vad säger forskningen om vår framtida hästhållning, kan ridningen gynnas av teknikutveckling och hur kommer vi att se på hästens välfärd om sisådär tio år?
Läs mer om innehållet
Dessutom:
Och mycket, mycket mer...
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
