Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I takt med klimatförändringarna kommer vegetationen att förändras. Sammansättningen av arter på naturliga marker kommer förmodligen inte att se likadan ut om 100 år, och vi kommer troligen även att ha delvis andra arter och sorter i våra fröblandningar när vi sår slåtter- och betesvall. Långvarig och extrem torka skapar luckor i växtsvålen, vilket gynnar de arter som har klarat torkan och/eller snabbt kan fröså sig eller sprida sig på andra sätt.
Extremtorrt under tre års tid
En forskargrupp följde växterna på artrika ängsmarker i södra Alperna under 13 år, för att se hur extrem torka påverkade artsammansättningen. Normala år tog bönderna två skördar med hö på markerna, men under tre år i följd var det extremt torrt i området.
År 1989 varade torkan i 113 dagar, 1990 i 91 dagar och 1991 blev det torraste året under hela mätperioden med bara 7 dagar med över 10 millimeter regn mellan april och september. Forskarna definierade torka som en period där det inte kom över 10 millimeter regn under någon dag, eftersom deras mätningar på platsen visade att det behövdes mer än just 10 millimeter för att jorden 10 centimeter ner i marken skulle påverkas alls.
Gynnar utbredning av andra arter
Under de tre åren minskade de växter som annars var vanligast, och sådana som det bara fanns få av innan kunde öka. Det blev till exempel fler av solvända, rödsvingel, rödven, getväppling och fältvädd – medan exempelvis kärringtand och en del andra arter minskade.
När torkan sedan var över fortsatte förändringen. Men det återgick inte till hur det var före de tre extremt torra åren under den period som forskarna följde markerna, alltså fram till år 2000. Artrikedomen ökade efter torkan och en del av de arter som fått en chans under torkperioden fortsatte att öka i antal, tillsammans med andra som till exempel svartkämpar och brunört.
Blir svårare för gräset
Generellt såg forskarna att gräs hade svårt att konkurrera om de luckor som bildats efter torkan, trots att gräset från början täckte en stor del av ytan och att det och örterna hade drabbats ungefär lika hårt under själva torrperioden.
Inga nya växter etablerade sig på marken i den aktuella studien, men forskarna skriver om risken att helt nya arter kan ta chansen att sprida sig när torkan har upphört. På betesmarker som drabbats hårt och där vallen inte sås om gäller det alltså att hålla extra utkik efter oönskade växter, när väl regnet kommer och under kommande år.
Den som känner sina gamla beten väl och vet vad som brukar växa där, och hur de brukar fungera under säsongen, kan alltså behöva ”lära om” under kommande år. Detta om sammansättningen av arter har förändrats efter nödåret 2018.
I andra studier har man på vissa typer av marker kunnat se att den ursprungliga sammansättningen av växter har återställts när torkan är över, medan man i andra – likt den i Schweiz – har kunnat konstatera att torkan har satt spår som kvarstår i många år framöver.
Binder inte lika mycket kol och kväve
År 2003 upplevde Europa en värmebölja som uppskattades minska den sammanlagda produktionen med 30 procent. Det regnade hälften så mycket som vanligt och var sex grader högre medeltemperatur än ett normalår.
Eftersom växterna binder stora mängder koldioxid när de växer gjorde produktionstappet enligt forskarna att fyra års klimatnytta från den här marken gick om intet. ”En ökning av torrperioder i framtiden kan göra tempererade ekosystem till kolkällor”, skriver drygt 30 europeiska forskare i en gemensam artikel.
Dessvärre gör täta skördar att växterna klarar torka sämre, positivt för den som slipper klippa gräset men negativt för den som har djur som behöver bete. Om gräset i hagarna betas mycket kort kommer torkan att slå hårdare. Bland annat eftersom avdunstningen från jorden blir mycket större om växtligheten är kort. Något av ett moment 22 för den som har dåligt med bete.
Explosion när regnet kommer
Flera studier, där forskarna förutspår hur klimatförändringarna kommer att påverka lantbruket, pekar också på att man förmodligen kommer att ha en fördel av att använda flera arter än vad man gör nu. Något som dock har visat sig svårt att få en entydig bild av i studierna.
Det verkar helt enkelt bero mycket på exakt vilken typ av marker man har. Forskare från flera länder rekommenderar ändå att man har en stor artrikedom för att vallarna, förmodligen, på ett bättre sätt ska kunna stå emot de svängningar i vädret som förväntas i framtiden.
Torkan påverkar också bindningen av kväve och kol i jorden, bland annat eftersom den mikrobiella aktiviteten går på sparlåga. Gödsel bryts ner långsammare och när regnet sedan kommer riskerar fler näringsämnen än vanligt att läcka ut. Efter torkan överkompenserar växterna och tillväxten skjuter i höjden. Växterna har då i stället ett ökat behov av näringsämnen, men om jorden sköljs igenom av mycket vatten på en gång hinner växterna inte med. I stället riskerar till exempel kväve att spolas bort.
Referenser:
Vogel, A., Scherer-Lorenzen M. & Weigelt, A. 2012. Grassland Resistance and Resilience after Drought Depends on Management Intensity and Species Richness. PLoS ONE 7(5): e36992.
Bloor, J.M.G. & Bardgett, R.D. 2012. Stability of above-ground and below-ground processes to extreme drought in model grassland ecosystems: Interactions with plant species diversity and soil nitrogen availability. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics, vol. 14, nr. 3, 2012, s. 193-204,
Ciais, P., Reichstein, M., Viovy, N., Granier, A., Ogée, J., Allard, V., Aubinet, M., Buchmann, N., Bernhofer, C., Carrara, A., Chevallier, F., de Noblet, N., Friend, A., Friedlingstein, P., Grünwald, T., Heinesch, B., Keronen, P., Knohl, A., Krinner, G. & Valentini, R. 2005. An unprecedented reduction in the primary productivity of Europe during 2003 caused by heat and drought. Nature, vol. 437, s. 529-532.
Stampfli, A. & Zeiter, M. 2004. Plant regeneration directs changes in grassland composition after extreme drought: a 13‐year study in southern Switzerland. Journal of Ecology, vol. 92, s. 568-576.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Cathrine Dufours Atterupgaards Cassidy får massor av gos och kärlek efter att ha tävlat i Aachens fyrstjärniga GP, där det blev en tredjeplats.
En familj i Simlångsdalen utanför Halmstad fick sig en rejäl överraskning på torsdagen. De fann en häst som satt fast på deras veranda.
Länge ansåg man att det främst var högpresterande hästar som fick magsår. I dag vet vi att magsår förekommer hos alla slags individer, även hos fritidshästarna.
Pia Prahl: "Med alfalfa kan man öka magsäckens buffertförmåga"
Skogslottens RF kommer att delta i Generali World Club Tournament. En stor vänskapstävling för ridskoleryttare från hela världen.
Verksamhetschef Anita Johnsson: "Det här är vrålstort och stencoolt"
Svenska ridsportförbundet meddelar vilka hästar som har nominerats till unghäst-VM i hoppning. Slutlig selektering sker den 19 augusti.
Torsdag var Evelina Tovek med och vann nationshoppningen i Aachen. På fredagen slog hon till med en ännu en seger – i en 1,50-hoppning.
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Nu har hon kommit på en smart lösning för packning av hö.
"Hade tidigare packning från golv till tak – detta tar ingen plats alls"
Torsdag kväll tog Sverige hem den otroligt prestigefyllda nationshoppningen i Aachen. Vi frossar i bilder + videoklipp från segerglädjen.
Förbundskaptenen till SVT Sport: ”Det största jag varit med om som ledare”
Annika Sjökvist, 35 år, är professionell galopptränare på Bro Park. Här berättar hon om hästarnas upplägg, som både innehåller dressyr och ridning på fälten.
Veckans lista av de mest visade annonserna på Hippson Market toppas av fem vackra valacker i olika åldrar, lämpade för dressyr och hoppning.
Nathalie Mortensen fick inte alls det resultat hon önskat med Cold Play Q i Falsterbo Hunting. De föll och Nathalie fördes till sjukhus i ambulans.
"Kan inte blinka eller le ordentligt – så jag ser lite konstig ut"
Namnet John Whitaker går nog ingen omärkt förbi – och 64 år gammal är han "still going strong". Senast i förra veckan imponerades hemmapubliken.
Se Whitakers omhoppning under Great Yorkshire Show i Hippson-TV
Under hela förmiddagsprogrammet i P4 Skaraborg hängde programledaren Emmy Rydstrand med systrarna Emma och Anna Elfstrand i stallet.
Lyssna in hela avsnittet – där pratas häst, sociala medier och entreprenörskap
Under torsdagen reds dressyrens första Nations Cup-klass under stortävlingarna i Aachen. Efter en runda ligger det svenska laget i resultatlistans mitt.
Förbundskapten Agneta Aronsson har presenterat paradressyr-truppen som representerar Sverige vid EM i Rotterdam i augusti.
Förbundskapten Agneta Aronsson: "Vi ska vara med och konkurrera om medaljer"
Du kan vara trygg när du handlar svenskt foder från svenska bönder. Och med ett nytt Hippo-sortiment i nya säckar blir det enklare att välja rätt i kraftfoderdjungeln.
En amerikansk ryttare valde att rida GP ena dagen och derby nästa, med samma häst. Många undrar hur många starter man får göra under en tävling.
Annika Pihl, internationell domare: "Finns ingen gräns om det inte står i proppen"
En läsare har problem med sin första storhäst. Den har börjat smita vid sidan av hindren i stället för att hoppa över dem även när hindren är låga.
Hippsons expert Helena Persson: "Låter som om hästen testar gränser"
Malin Baryard Johnsson gjorde fyra starter i Falsterbo, hon vann tre av dem. Är man så framgångsrik måste man givetvis ha en ordentlig segergest.
Behöver du få en mer fokuserad häst, på tävlingsplatsen eller till vardags? Prova den här avsuttna basövningen från tränaren Sophie Linde.
Ansvarig utgivare: Anki Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
