Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I takt med klimatförändringarna kommer vegetationen att förändras. Sammansättningen av arter på naturliga marker kommer förmodligen inte att se likadan ut om 100 år, och vi kommer troligen även att ha delvis andra arter och sorter i våra fröblandningar när vi sår slåtter- och betesvall. Långvarig och extrem torka skapar luckor i växtsvålen, vilket gynnar de arter som har klarat torkan och/eller snabbt kan fröså sig eller sprida sig på andra sätt.
Extremtorrt under tre års tid
En forskargrupp följde växterna på artrika ängsmarker i södra Alperna under 13 år, för att se hur extrem torka påverkade artsammansättningen. Normala år tog bönderna två skördar med hö på markerna, men under tre år i följd var det extremt torrt i området.
År 1989 varade torkan i 113 dagar, 1990 i 91 dagar och 1991 blev det torraste året under hela mätperioden med bara 7 dagar med över 10 millimeter regn mellan april och september. Forskarna definierade torka som en period där det inte kom över 10 millimeter regn under någon dag, eftersom deras mätningar på platsen visade att det behövdes mer än just 10 millimeter för att jorden 10 centimeter ner i marken skulle påverkas alls.
Gynnar utbredning av andra arter
Under de tre åren minskade de växter som annars var vanligast, och sådana som det bara fanns få av innan kunde öka. Det blev till exempel fler av solvända, rödsvingel, rödven, getväppling och fältvädd – medan exempelvis kärringtand och en del andra arter minskade.
När torkan sedan var över fortsatte förändringen. Men det återgick inte till hur det var före de tre extremt torra åren under den period som forskarna följde markerna, alltså fram till år 2000. Artrikedomen ökade efter torkan och en del av de arter som fått en chans under torkperioden fortsatte att öka i antal, tillsammans med andra som till exempel svartkämpar och brunört.
Blir svårare för gräset
Generellt såg forskarna att gräs hade svårt att konkurrera om de luckor som bildats efter torkan, trots att gräset från början täckte en stor del av ytan och att det och örterna hade drabbats ungefär lika hårt under själva torrperioden.
Inga nya växter etablerade sig på marken i den aktuella studien, men forskarna skriver om risken att helt nya arter kan ta chansen att sprida sig när torkan har upphört. På betesmarker som drabbats hårt och där vallen inte sås om gäller det alltså att hålla extra utkik efter oönskade växter, när väl regnet kommer och under kommande år.
Den som känner sina gamla beten väl och vet vad som brukar växa där, och hur de brukar fungera under säsongen, kan alltså behöva ”lära om” under kommande år. Detta om sammansättningen av arter har förändrats efter nödåret 2018.
I andra studier har man på vissa typer av marker kunnat se att den ursprungliga sammansättningen av växter har återställts när torkan är över, medan man i andra – likt den i Schweiz – har kunnat konstatera att torkan har satt spår som kvarstår i många år framöver.
Binder inte lika mycket kol och kväve
År 2003 upplevde Europa en värmebölja som uppskattades minska den sammanlagda produktionen med 30 procent. Det regnade hälften så mycket som vanligt och var sex grader högre medeltemperatur än ett normalår.
Eftersom växterna binder stora mängder koldioxid när de växer gjorde produktionstappet enligt forskarna att fyra års klimatnytta från den här marken gick om intet. ”En ökning av torrperioder i framtiden kan göra tempererade ekosystem till kolkällor”, skriver drygt 30 europeiska forskare i en gemensam artikel.
Dessvärre gör täta skördar att växterna klarar torka sämre, positivt för den som slipper klippa gräset men negativt för den som har djur som behöver bete. Om gräset i hagarna betas mycket kort kommer torkan att slå hårdare. Bland annat eftersom avdunstningen från jorden blir mycket större om växtligheten är kort. Något av ett moment 22 för den som har dåligt med bete.
Explosion när regnet kommer
Flera studier, där forskarna förutspår hur klimatförändringarna kommer att påverka lantbruket, pekar också på att man förmodligen kommer att ha en fördel av att använda flera arter än vad man gör nu. Något som dock har visat sig svårt att få en entydig bild av i studierna.
Det verkar helt enkelt bero mycket på exakt vilken typ av marker man har. Forskare från flera länder rekommenderar ändå att man har en stor artrikedom för att vallarna, förmodligen, på ett bättre sätt ska kunna stå emot de svängningar i vädret som förväntas i framtiden.
Torkan påverkar också bindningen av kväve och kol i jorden, bland annat eftersom den mikrobiella aktiviteten går på sparlåga. Gödsel bryts ner långsammare och när regnet sedan kommer riskerar fler näringsämnen än vanligt att läcka ut. Efter torkan överkompenserar växterna och tillväxten skjuter i höjden. Växterna har då i stället ett ökat behov av näringsämnen, men om jorden sköljs igenom av mycket vatten på en gång hinner växterna inte med. I stället riskerar till exempel kväve att spolas bort.
Referenser:
Vogel, A., Scherer-Lorenzen M. & Weigelt, A. 2012. Grassland Resistance and Resilience after Drought Depends on Management Intensity and Species Richness. PLoS ONE 7(5): e36992.
Bloor, J.M.G. & Bardgett, R.D. 2012. Stability of above-ground and below-ground processes to extreme drought in model grassland ecosystems: Interactions with plant species diversity and soil nitrogen availability. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics, vol. 14, nr. 3, 2012, s. 193-204,
Ciais, P., Reichstein, M., Viovy, N., Granier, A., Ogée, J., Allard, V., Aubinet, M., Buchmann, N., Bernhofer, C., Carrara, A., Chevallier, F., de Noblet, N., Friend, A., Friedlingstein, P., Grünwald, T., Heinesch, B., Keronen, P., Knohl, A., Krinner, G. & Valentini, R. 2005. An unprecedented reduction in the primary productivity of Europe during 2003 caused by heat and drought. Nature, vol. 437, s. 529-532.
Stampfli, A. & Zeiter, M. 2004. Plant regeneration directs changes in grassland composition after extreme drought: a 13‐year study in southern Switzerland. Journal of Ecology, vol. 92, s. 568-576.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Idag (26/2) kan du köpa övningsboken Träna hästen med bommar med 25 % rabatt i vår bokrea. Dessutom helt utan extra fraktkostnad.
Patrik är en av de svenska ryttarna som är i Qatar för att tävla i helgen. Men under torsdagskvällen kom beskedet att han är tvungen att ställa in.
Flyinges utbildningar är vida kända. Nu har de utökats med en gymnasieutbildning med inriktning på drift av hästsportanläggningar.
Flera svenska ryttare är i Doha för femstjärniga tävlingar. På torsdagen visade både Henrik von Eckermann och Peder Fredricson framfötterna.
Det blir ingen fysisk publik på plats vid Gothenburg Horse Show i år, men däremot släpper arrangören nu biljetter till det nya digitala konceptet GHS-Live.
Följ allt hemifrån: ”Hoppas kunna dela evenemanget med en bredare publik”
Folkhälsomyndigheten har meddelat att tävlingsverksamhet inom idrotten behöver begränsas ytterligare för att minska smittspridningen av covid-19.
Endast elitidrott tillåten från 1 mars – SvRF inväntar konkreta svar
Några hästar kom lösa och sprang ut på en väg under onsdagens kväll. En buss kolliderade med dem och två av hästarna behövde avlivas.
Flera dyra sadlar har stulits från ridskolan i Bräcke. Polisen uppmanar hästägare till försiktighet och tror att det rör sig om ett beställningsjobb.
Ston kan vara så givande att arbeta med, men också utmanande, särskilt när de behöver prestera. Varför är ston så knepiga och hur kan vi hjälpa dem?
När Susanna Rohm hamnade på sjukhus och dottern var fast i Norge på grund av restriktioner hjälpte kompisarna på Sörmons RK till.
"Jag har aldrig mött så många hjälpsamma människor i ett och samma stall"
De senaste åren har det dykt upp allt fler träns på marknaden som kallas för anatomiska. Men vad innebär det? Och vad är bäst för hästen?
Idag (25/2) kan du köpa bokserien Masterclass Hoppning med 25 % rabatt i vår bokrea. Dessutom helt utan extra fraktkostnad.
Visst är det härligt att sätta sig och vila en stund? Det tycker i alla fall Superman, som har gillat att sitta på halmbalen i lösdriften sedan han var föl.
Se klippet: "Han är otroligt social, trevlig och älskar att gosa"
Hästägaren anmälde veterinären gällande felbehandling i samband med en operation av en tandfraktur. Ansvarsnämnden ger veterinären en erinran.
Tävlingarna i spanska Valencia är fortsatt inställda på grund av smitta. Uppemot 50 hästar har eller har haft feber. Ytterligare provsvar inväntas.
För ett år sedan belönades Björnbo Gård 4H med ATG Drömfond. I dag, och alla andra dagar, fortsätter arbetet att få unga att må bättre med hjälp av hästar.
"Ska lämna stallet med mer kraft och energi än de hade när de kom"
Ridhus och ridbanor kan vara dammiga miljöer. I ett nytt forskningsprojekt har man undersökt om detta innebär en hälsofara för ridlärare.
Varför ser man samma stall/hästföretagare annonsera efter arbetskraft om och om igen. Vad är det som gör att de inte lyckas behålla sin personal?
Mias dotter jobbade som hästskötare med villkor som inte går att leva på
Victoria Almgren svarar på en läsarfråga om en häst som blir överladdad i hoppningen. Att trava över hindren i kontrollerad fart är att föredra.
"Hästen får inte accelerera utan bara bjuda jämnt fram till hindret"
Idag (24/2) kan du köpa bokserien Masterclass Dressyr med 25 % rabatt i vår bokrea. Dessutom helt utan extra fraktkostnad.
– TEMA: Hållbarhet i stallet
– Porträtt: Tinne Vilhelmson Silfvén
– Öppna för fina slutor
– Balans och rymt mellan hindren
– Motivationen - vad är du?
– Bota vanliga hudproblem
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
