Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I takt med klimatförändringarna kommer vegetationen att förändras. Sammansättningen av arter på naturliga marker kommer förmodligen inte att se likadan ut om 100 år, och vi kommer troligen även att ha delvis andra arter och sorter i våra fröblandningar när vi sår slåtter- och betesvall. Långvarig och extrem torka skapar luckor i växtsvålen, vilket gynnar de arter som har klarat torkan och/eller snabbt kan fröså sig eller sprida sig på andra sätt.
Extremtorrt under tre års tid
En forskargrupp följde växterna på artrika ängsmarker i södra Alperna under 13 år, för att se hur extrem torka påverkade artsammansättningen. Normala år tog bönderna två skördar med hö på markerna, men under tre år i följd var det extremt torrt i området.
År 1989 varade torkan i 113 dagar, 1990 i 91 dagar och 1991 blev det torraste året under hela mätperioden med bara 7 dagar med över 10 millimeter regn mellan april och september. Forskarna definierade torka som en period där det inte kom över 10 millimeter regn under någon dag, eftersom deras mätningar på platsen visade att det behövdes mer än just 10 millimeter för att jorden 10 centimeter ner i marken skulle påverkas alls.
Gynnar utbredning av andra arter
Under de tre åren minskade de växter som annars var vanligast, och sådana som det bara fanns få av innan kunde öka. Det blev till exempel fler av solvända, rödsvingel, rödven, getväppling och fältvädd – medan exempelvis kärringtand och en del andra arter minskade.
När torkan sedan var över fortsatte förändringen. Men det återgick inte till hur det var före de tre extremt torra åren under den period som forskarna följde markerna, alltså fram till år 2000. Artrikedomen ökade efter torkan och en del av de arter som fått en chans under torkperioden fortsatte att öka i antal, tillsammans med andra som till exempel svartkämpar och brunört.
Blir svårare för gräset
Generellt såg forskarna att gräs hade svårt att konkurrera om de luckor som bildats efter torkan, trots att gräset från början täckte en stor del av ytan och att det och örterna hade drabbats ungefär lika hårt under själva torrperioden.
Inga nya växter etablerade sig på marken i den aktuella studien, men forskarna skriver om risken att helt nya arter kan ta chansen att sprida sig när torkan har upphört. På betesmarker som drabbats hårt och där vallen inte sås om gäller det alltså att hålla extra utkik efter oönskade växter, när väl regnet kommer och under kommande år.
Den som känner sina gamla beten väl och vet vad som brukar växa där, och hur de brukar fungera under säsongen, kan alltså behöva ”lära om” under kommande år. Detta om sammansättningen av arter har förändrats efter nödåret 2018.
I andra studier har man på vissa typer av marker kunnat se att den ursprungliga sammansättningen av växter har återställts när torkan är över, medan man i andra – likt den i Schweiz – har kunnat konstatera att torkan har satt spår som kvarstår i många år framöver.
Binder inte lika mycket kol och kväve
År 2003 upplevde Europa en värmebölja som uppskattades minska den sammanlagda produktionen med 30 procent. Det regnade hälften så mycket som vanligt och var sex grader högre medeltemperatur än ett normalår.
Eftersom växterna binder stora mängder koldioxid när de växer gjorde produktionstappet enligt forskarna att fyra års klimatnytta från den här marken gick om intet. ”En ökning av torrperioder i framtiden kan göra tempererade ekosystem till kolkällor”, skriver drygt 30 europeiska forskare i en gemensam artikel.
Dessvärre gör täta skördar att växterna klarar torka sämre, positivt för den som slipper klippa gräset men negativt för den som har djur som behöver bete. Om gräset i hagarna betas mycket kort kommer torkan att slå hårdare. Bland annat eftersom avdunstningen från jorden blir mycket större om växtligheten är kort. Något av ett moment 22 för den som har dåligt med bete.
Explosion när regnet kommer
Flera studier, där forskarna förutspår hur klimatförändringarna kommer att påverka lantbruket, pekar också på att man förmodligen kommer att ha en fördel av att använda flera arter än vad man gör nu. Något som dock har visat sig svårt att få en entydig bild av i studierna.
Det verkar helt enkelt bero mycket på exakt vilken typ av marker man har. Forskare från flera länder rekommenderar ändå att man har en stor artrikedom för att vallarna, förmodligen, på ett bättre sätt ska kunna stå emot de svängningar i vädret som förväntas i framtiden.
Torkan påverkar också bindningen av kväve och kol i jorden, bland annat eftersom den mikrobiella aktiviteten går på sparlåga. Gödsel bryts ner långsammare och när regnet sedan kommer riskerar fler näringsämnen än vanligt att läcka ut. Efter torkan överkompenserar växterna och tillväxten skjuter i höjden. Växterna har då i stället ett ökat behov av näringsämnen, men om jorden sköljs igenom av mycket vatten på en gång hinner växterna inte med. I stället riskerar till exempel kväve att spolas bort.
Referenser:
Vogel, A., Scherer-Lorenzen M. & Weigelt, A. 2012. Grassland Resistance and Resilience after Drought Depends on Management Intensity and Species Richness. PLoS ONE 7(5): e36992.
Bloor, J.M.G. & Bardgett, R.D. 2012. Stability of above-ground and below-ground processes to extreme drought in model grassland ecosystems: Interactions with plant species diversity and soil nitrogen availability. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics, vol. 14, nr. 3, 2012, s. 193-204,
Ciais, P., Reichstein, M., Viovy, N., Granier, A., Ogée, J., Allard, V., Aubinet, M., Buchmann, N., Bernhofer, C., Carrara, A., Chevallier, F., de Noblet, N., Friend, A., Friedlingstein, P., Grünwald, T., Heinesch, B., Keronen, P., Knohl, A., Krinner, G. & Valentini, R. 2005. An unprecedented reduction in the primary productivity of Europe during 2003 caused by heat and drought. Nature, vol. 437, s. 529-532.
Stampfli, A. & Zeiter, M. 2004. Plant regeneration directs changes in grassland composition after extreme drought: a 13‐year study in southern Switzerland. Journal of Ecology, vol. 92, s. 568-576.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Lena Furberg halkade in på serie-ritandet av en slump när hon bara var 15 år. Här berättar hon om hur Mulle föddes och vad som är på gång härnäst.
Lena om sin älskade Mulle: "Han har ett gränslöst självförtroende"
Lommagården är en trevlig och mycket väl underhållen hästgård. Här finns två moderna stall, en lösdrift och ett ridhus som är så gott som nytt.
Hästen tränas för att få ökad prestationsförmåga. Många hästägare ger hästen en viloperiod under året utan att veta hur fysiken påverkas. Här får du svaren.
Trikems experter: "Kondition och muskelmassa bibehålls med smart träning"
Under flera år har travtränaren Maria-Therese Davidsson stött på respektlösa förare längs den enskilda vägen hemma. Nu har hon satt upp tre skyltar.
"Fått både köra och rida rakt in i skogen eller ner i diken med mina hästekipage"
Den brittiska hästtränaren Emma Massingale tog med sig både hästar, hund och katt på en härlig tur på heden – där hon dessutom rider bettlöst.
Tävlingsuppehållet fick Mälardalens distansryttare att tänka nytt. Startskottet för "distansryttare på distans" har gått, med superstort deltagarintresse.
Satsar på att rida runt jorden tillsammans – över 400 anmälda: "Helt fantastiskt!"
Under en veckas tid hade sjuåriga Hugo laddat för sin första galopp med ponnyn "Ellie". I söndags tog han modet till sig – och upplevelsen blev en succé!
Se det härliga klippet i Hippson-TV: "Jag blundade inte ens"
Tävlingsstoppet för barn och unga är nu hävt och snart kan ryttare i alla åldrar tävla. Hos arrangörerna finns ett intresse och tävlingskalendern fylls på.
Just nu 87 tävlingar i hoppning, dressyr och fälttävlan under juni månad
De hänger med på tävlingar och har fått nya vänner för livet tack vare sporten. Pelle Appelin och Helene Raue är ägare till en framgångsrik galopphäst.
En läsares häst visar aggressivt beteende och attackerar sin ägare. Etolog Jenny Yngvesson ger tips och råd kring hur situationen bör hanteras.
"Avråder starkt från bestraffningsmetoder i det här sammanhanget"
Annelie Eriksson delar med sig av ett roligt klipp. Det är hennes ettåriga nordsvensk Birk och hans treåriga kompis Dusty som leker i hagen.
Två ingångar till vindskyddet minskar stressen. Forskare har även sett att åsnor använder vindskydd mest när det är kallt, hästar snarare när det är sol.
Dressyrryttaren Emelie Brolin gillar att variera träningen för sina hästar. Styrketräning i backar och piruetter på gröna fält funkar finemang.
Emelie Brolin bjuder på träningsinspiration i ett härligt klipp
I december blev ponnyn som Anna Kerttu red på skrämd av en mötande bil och skenade i väg. Nu åtalas föraren av bilen för vårdslöshet i trafik.
Stoet Yajamila, som Henrik von Eckermann red vid OS i Rio, har fått sitt första föl. En liten hingst efter Copycat som går under arbetsnamnet "Clas".
Klipp + intervju med uppfödaren Johanne Goldberg: "Han är perfekt"
Fetma är en stor utmaning för hästars välmående. Studier visar att förekomsten av överviktiga hästar kan vara upp emot 50 procent av den totala populationen.
Annabel Symes befann sig på en ranch vid foten av Anderna när coronapandemin lamslog världen. Hennes resa hem blev därmed ett äventyr i sig.
Fick rida en halv dag för att komma till närmaste större väg
Den spanska dressyrryttaren Juan Matute Guimon, som i början av maj drabbades av en hjärnblödning, är vaken och har suttit upp en stund.
Har genomgått två operationer efter hjärnblödningen den 5 maj
I helgen var det dags för ponnyerna på Ågesta gård att släppas på bete. I vanliga fall brukar en stor publik bevittna skådespelet, men inte i år.
Hur påverkar coronarestriktionerna de hästar som utbildas? Och hur gör unghästutbildarna för att anpassa sig? Vi frågar Lisa Maria Norlander.
”För fyraåringarna har det bara varit positivt med inställda tävlingar”
TEMA: Sommarbete!
– Porträttet: Björn Svensson
– Tema: Sommarbete
– Hästiga råd i kristider
– Höga hältor har olika ursprung
– Styrketräna hästen
– Vässa träningen med WE
...och mycket mycket mer
Läs numret på Magasinssajten
Prenumerant från 39 kr/mån
Ansvarig utgivare: Anki Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
