Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
  
I takt med klimatförändringarna kommer vegetationen att förändras. Sammansättningen av arter på naturliga marker kommer förmodligen inte att se likadan ut om 100 år, och vi kommer troligen även att ha delvis andra arter och sorter i våra fröblandningar när vi sår slåtter- och betesvall. Långvarig och extrem torka skapar luckor i växtsvålen, vilket gynnar de arter som har klarat torkan och/eller snabbt kan fröså sig eller sprida sig på andra sätt.
    
Extremtorrt under tre års tid
En forskargrupp följde växterna på artrika ängsmarker i södra Alperna under 13 år, för att se hur extrem torka påverkade artsammansättningen. Normala år tog bönderna två skördar med hö på markerna, men under tre år i följd var det extremt torrt i området.
År 1989 varade torkan i 113 dagar, 1990 i 91 dagar och 1991 blev det torraste året under hela mätperioden med bara 7 dagar med över 10 millimeter regn mellan april och september. Forskarna definierade torka som en period där det inte kom över 10 millimeter regn under någon dag, eftersom deras mätningar på platsen visade att det behövdes mer än just 10 millimeter för att jorden 10 centimeter ner i marken skulle påverkas alls.
 
Gynnar utbredning av andra arter
Under de tre åren minskade de växter som annars var vanligast, och sådana som det bara fanns få av innan kunde öka. Det blev till exempel fler av solvända, rödsvingel, rödven, getväppling och fältvädd – medan exempelvis kärringtand och en del andra arter minskade.
När torkan sedan var över fortsatte förändringen. Men det återgick inte till hur det var före de tre extremt torra åren under den period som forskarna följde markerna, alltså fram till år 2000. Artrikedomen ökade efter torkan och en del av de arter som fått en chans under torkperioden fortsatte att öka i antal, tillsammans med andra som till exempel svartkämpar och brunört.
 
Blir svårare för gräset
Generellt såg forskarna att gräs hade svårt att konkurrera om de luckor som bildats efter torkan, trots att gräset från början täckte en stor del av ytan och att det och örterna hade drabbats ungefär lika hårt under själva torrperioden.
Inga nya växter etablerade sig på marken i den aktuella studien, men forskarna skriver om risken att helt nya arter kan ta chansen att sprida sig när torkan har upphört. På betesmarker som drabbats hårt och där vallen inte sås om gäller det alltså att hålla extra utkik efter oönskade växter, när väl regnet kommer och under kommande år.
Den som känner sina gamla beten väl och vet vad som brukar växa där, och hur de brukar fungera under säsongen, kan alltså behöva ”lära om” under kommande år. Detta om sammansättningen av arter har förändrats efter nödåret 2018.
I andra studier har man på vissa typer av marker kunnat se att den ursprungliga sammansättningen av växter har återställts när torkan är över, medan man i andra – likt den i Schweiz – har kunnat konstatera att torkan har satt spår som kvarstår i många år framöver.
  
Binder inte lika mycket kol och kväve
År 2003 upplevde Europa en värmebölja som uppskattades minska den sammanlagda produktionen med 30 procent. Det regnade hälften så mycket som vanligt och var sex grader högre medeltemperatur än ett normalår.
Eftersom växterna binder stora mängder koldioxid när de växer gjorde produktionstappet enligt forskarna att fyra års klimatnytta från den här marken gick om intet. ”En ökning av torrperioder i framtiden kan göra tempererade ekosystem till kolkällor”, skriver drygt 30 europeiska forskare i en gemensam artikel. 
Dessvärre gör täta skördar att växterna klarar torka sämre, positivt för den som slipper klippa gräset men negativt för den som har djur som behöver bete. Om gräset i hagarna betas mycket kort kommer torkan att slå hårdare. Bland annat eftersom avdunstningen från jorden blir mycket större om växtligheten är kort. Något av ett moment 22 för den som har dåligt med bete.
 
Explosion när regnet kommer
Flera studier, där forskarna förutspår hur klimatförändringarna kommer att påverka lantbruket, pekar också på att man förmodligen kommer att ha en fördel av att använda flera arter än vad man gör nu. Något som dock har visat sig svårt att få en entydig bild av i studierna.
Det verkar helt enkelt bero mycket på exakt vilken typ av marker man har. Forskare från flera länder rekommenderar ändå att man har en stor artrikedom för att vallarna, förmodligen, på ett bättre sätt ska kunna stå emot de svängningar i vädret som förväntas i framtiden.
Torkan påverkar också bindningen av kväve och kol i jorden, bland annat eftersom den mikrobiella aktiviteten går på sparlåga. Gödsel bryts ner långsammare och när regnet sedan kommer riskerar fler näringsämnen än vanligt att läcka ut. Efter torkan överkompenserar växterna och tillväxten skjuter i höjden. Växterna har då i stället ett ökat behov av näringsämnen, men om jorden sköljs igenom av mycket vatten på en gång hinner växterna inte med. I stället riskerar till exempel kväve att spolas bort.

Referenser:
Vogel, A., Scherer-Lorenzen M. & Weigelt, A. 2012. Grassland Resistance and Resilience after Drought Depends on Management Intensity and Species Richness. PLoS ONE 7(5): e36992.
    
Bloor, J.M.G. & Bardgett, R.D. 2012. Stability of above-ground and below-ground processes to extreme drought in model grassland ecosystems: Interactions with plant species diversity and soil nitrogen availability. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics, vol. 14, nr. 3, 2012, s. 193-204,
    
Ciais, P., Reichstein, M., Viovy, N., Granier, A., Ogée, J., Allard, V., Aubinet, M., Buchmann, N., Bernhofer, C., Carrara, A., Chevallier, F., de Noblet, N., Friend, A., Friedlingstein, P., Grünwald, T., Heinesch, B., Keronen, P., Knohl, A., Krinner, G. & Valentini, R. 2005. An unprecedented reduction in the primary productivity of Europe during 2003 caused by heat and drought. Nature, vol. 437, s. 529-532.
 
Stampfli, A. & Zeiter, M. 2004. Plant regeneration directs changes in grassland composition after extreme drought: a 13‐year study in southern Switzerland. Journal of Ecology, vol. 92, s. 568-576.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se