Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I takt med klimatförändringarna kommer vegetationen att förändras. Sammansättningen av arter på naturliga marker kommer förmodligen inte att se likadan ut om 100 år, och vi kommer troligen även att ha delvis andra arter och sorter i våra fröblandningar när vi sår slåtter- och betesvall. Långvarig och extrem torka skapar luckor i växtsvålen, vilket gynnar de arter som har klarat torkan och/eller snabbt kan fröså sig eller sprida sig på andra sätt.
Extremtorrt under tre års tid
En forskargrupp följde växterna på artrika ängsmarker i södra Alperna under 13 år, för att se hur extrem torka påverkade artsammansättningen. Normala år tog bönderna två skördar med hö på markerna, men under tre år i följd var det extremt torrt i området.
År 1989 varade torkan i 113 dagar, 1990 i 91 dagar och 1991 blev det torraste året under hela mätperioden med bara 7 dagar med över 10 millimeter regn mellan april och september. Forskarna definierade torka som en period där det inte kom över 10 millimeter regn under någon dag, eftersom deras mätningar på platsen visade att det behövdes mer än just 10 millimeter för att jorden 10 centimeter ner i marken skulle påverkas alls.
Gynnar utbredning av andra arter
Under de tre åren minskade de växter som annars var vanligast, och sådana som det bara fanns få av innan kunde öka. Det blev till exempel fler av solvända, rödsvingel, rödven, getväppling och fältvädd – medan exempelvis kärringtand och en del andra arter minskade.
När torkan sedan var över fortsatte förändringen. Men det återgick inte till hur det var före de tre extremt torra åren under den period som forskarna följde markerna, alltså fram till år 2000. Artrikedomen ökade efter torkan och en del av de arter som fått en chans under torkperioden fortsatte att öka i antal, tillsammans med andra som till exempel svartkämpar och brunört.
Blir svårare för gräset
Generellt såg forskarna att gräs hade svårt att konkurrera om de luckor som bildats efter torkan, trots att gräset från början täckte en stor del av ytan och att det och örterna hade drabbats ungefär lika hårt under själva torrperioden.
Inga nya växter etablerade sig på marken i den aktuella studien, men forskarna skriver om risken att helt nya arter kan ta chansen att sprida sig när torkan har upphört. På betesmarker som drabbats hårt och där vallen inte sås om gäller det alltså att hålla extra utkik efter oönskade växter, när väl regnet kommer och under kommande år.
Den som känner sina gamla beten väl och vet vad som brukar växa där, och hur de brukar fungera under säsongen, kan alltså behöva ”lära om” under kommande år. Detta om sammansättningen av arter har förändrats efter nödåret 2018.
I andra studier har man på vissa typer av marker kunnat se att den ursprungliga sammansättningen av växter har återställts när torkan är över, medan man i andra – likt den i Schweiz – har kunnat konstatera att torkan har satt spår som kvarstår i många år framöver.
Binder inte lika mycket kol och kväve
År 2003 upplevde Europa en värmebölja som uppskattades minska den sammanlagda produktionen med 30 procent. Det regnade hälften så mycket som vanligt och var sex grader högre medeltemperatur än ett normalår.
Eftersom växterna binder stora mängder koldioxid när de växer gjorde produktionstappet enligt forskarna att fyra års klimatnytta från den här marken gick om intet. ”En ökning av torrperioder i framtiden kan göra tempererade ekosystem till kolkällor”, skriver drygt 30 europeiska forskare i en gemensam artikel.
Dessvärre gör täta skördar att växterna klarar torka sämre, positivt för den som slipper klippa gräset men negativt för den som har djur som behöver bete. Om gräset i hagarna betas mycket kort kommer torkan att slå hårdare. Bland annat eftersom avdunstningen från jorden blir mycket större om växtligheten är kort. Något av ett moment 22 för den som har dåligt med bete.
Explosion när regnet kommer
Flera studier, där forskarna förutspår hur klimatförändringarna kommer att påverka lantbruket, pekar också på att man förmodligen kommer att ha en fördel av att använda flera arter än vad man gör nu. Något som dock har visat sig svårt att få en entydig bild av i studierna.
Det verkar helt enkelt bero mycket på exakt vilken typ av marker man har. Forskare från flera länder rekommenderar ändå att man har en stor artrikedom för att vallarna, förmodligen, på ett bättre sätt ska kunna stå emot de svängningar i vädret som förväntas i framtiden.
Torkan påverkar också bindningen av kväve och kol i jorden, bland annat eftersom den mikrobiella aktiviteten går på sparlåga. Gödsel bryts ner långsammare och när regnet sedan kommer riskerar fler näringsämnen än vanligt att läcka ut. Efter torkan överkompenserar växterna och tillväxten skjuter i höjden. Växterna har då i stället ett ökat behov av näringsämnen, men om jorden sköljs igenom av mycket vatten på en gång hinner växterna inte med. I stället riskerar till exempel kväve att spolas bort.
Referenser:
Vogel, A., Scherer-Lorenzen M. & Weigelt, A. 2012. Grassland Resistance and Resilience after Drought Depends on Management Intensity and Species Richness. PLoS ONE 7(5): e36992.
Bloor, J.M.G. & Bardgett, R.D. 2012. Stability of above-ground and below-ground processes to extreme drought in model grassland ecosystems: Interactions with plant species diversity and soil nitrogen availability. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics, vol. 14, nr. 3, 2012, s. 193-204,
Ciais, P., Reichstein, M., Viovy, N., Granier, A., Ogée, J., Allard, V., Aubinet, M., Buchmann, N., Bernhofer, C., Carrara, A., Chevallier, F., de Noblet, N., Friend, A., Friedlingstein, P., Grünwald, T., Heinesch, B., Keronen, P., Knohl, A., Krinner, G. & Valentini, R. 2005. An unprecedented reduction in the primary productivity of Europe during 2003 caused by heat and drought. Nature, vol. 437, s. 529-532.
Stampfli, A. & Zeiter, M. 2004. Plant regeneration directs changes in grassland composition after extreme drought: a 13‐year study in southern Switzerland. Journal of Ecology, vol. 92, s. 568-576.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Det här ekipaget visar en studie av hur ett hinder kan rivas utan att det ger några fel i protokollet. Det eftersom hindrets översta bommar ligger kvar.
Spana in hästens snygga räddning över bakbommen i Hippson-TV
Under våren testades hoppserien ATG Riders League för första gången. I höst rids den andra testomgången med nypremiär på Sundbyholm till helgen.
År 1956 inleddes familjeföretaget Böckmanns fängslande framgångshistoria. I dag har transporttillverkaren över 400 anställda, men det började med en liten smedja.
Från hemmasnickrat ponnysläp till innovativa hästtransporter
Hoppningens unghäst-VM i Zangersheide är i full gång. Under torsdagen reds det första kvalet med svenska nollrundor bland fem- och sexåringarna.
Trots flera försök lyckades länsstyrelsen i Skåne inte få tag i hästägaren. Därför omhändertogs hästen, som gick på bete med andra hästar.
Länsstyrelsen till HD: "Ägaren hade enligt uppgift inte varit där på någon månad"
Sara Ekman har åkt på semester och blir borta i fyra veckorna. Då får stallets skimmelherrar dra på spa. Marco och Bill ska få åka på spa i hela två veckor.
Spännande hur Bill kommer att reagera på vattenbandet: "Han är oförutsägbar"
På Orust har föreningen Häst på Orust gjort i ordning två ridslingor. Någon har saboterat den ena genom att slita upp markeringsstolpar.
När Sara Edberg skulle hämta sin unghäst First Eriksson en regnig dag i hagen kom han som vanligt när hon ropade – fast baklänges.
Se klipp i Hippson-TV: "En helt underbar häst som alltid kommer när vi ropar"
Hon älskar fart och har ridit sedan hon var två år. Nyligen vann tolvåriga Stina Landh ponnyderbyt på Jägersro tillsammans med shettisen Sjöbrisens Bajonett.
I del 4 av Hållbara ryttare analyserar sitsforskaren Maria Terese Engell ryttaren Johanna Due-Boje. Och båda poängterar hur viktigt det är att fysträna.
Video: "Vinner i längden på att vara noggrann med annan typ av träning"
Den här söta hunden vill så gärna kela med sin kompis, men det är lite bekymmersamt då hästen är så stor! De löser det ändå, och får en mysig stund.
Den har många namn, den lilla insekten som gör hästarna tokiga. Snedspringare, älgfluga, älglus – det korrekta namnet är dock hjortlusfluga.
Favorit i repris – Hjortlusflugan upplevs som väldigt obehaglig av många hästar
De hästar som tidigare i september hittades döda i en hage i Heby kommun hade inte utsatts för djurplågeri. Men de har inte avlivats på rätt sätt.
Ny polisutredning inledd – misstanke om brott mot djurskyddslagen
En man kommer att åtalas för misstänkta övergrepp mot 84 barn. Barnen ska han ha kommit i kontakt med via spelet Star Stable, skriver Expressen.
Spanien har drabbats av skyfall och översvämningar. Flera personer har dött. Ida Greisers familj fick söka skydd när vattnet steg över en meter.
"På en kvart stod hästarna i stallet med vatten upp över boxdörrarna"
Får hästen för lite eller fel protein bryter den ner sina egna muskler för att täcka sitt behov. Veterinär Henrik Nyberg, samt Svenska Foders Susanne Edlund, förklarar.
Snart är det dags för en helt ny säsong av världscupen i hoppning. I år har Sverige fyra startplatser i premiären och det är en stark kvartett som rider i Oslo.
Henrik Ankarcrona: "Betyder mycket att få tävla på högsta nivån"
Pararyttaren är med i SVT-serien Mot alla odds. I en kortfilm berättar hon om hur livet förändrades efter en trafikolycka och om vägen upp i sadeln.
Mari och Niklas Andersson beslöt sig för att fullfölja något de har funderat på länge. Nu startar de hästhotell för flera målgrupper i hästvärlden.
Vill inspirera andra småföretagare: "Utnyttja dina möjligheter"
För att göra plats för nya böcker behöver vi rensa lagret på våra första bokserier. Hoppning med Hippson och Dressyr med Hippson reas därför ut.
Med bland annat:
– Henrik Ankarcrona
– Patrik Kittels drömgård
– Kom igång med frihetsdressyr
– Övergången från bete
– Rutiner för ett lyckat meeting
...och mycket mycket mer
Läs numret i det digitala arkivet
"Bläddra" i det nya numret
Ansvarig utgivare: Ann-Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
