Hagarna är brunbrända och årets skörd ser ut att bli en katastrof. Det behövs mycket regn för att rädda fodersäsongen 2018/2019, men den extrema torkan kan lämna spår i markerna för lång tid framöver. Och i framtiden kan vi behöva ta hänsyn till risken för långvarig torka – i allt från sådd till gödsling och skördesystem.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
I takt med klimatförändringarna kommer vegetationen att förändras. Sammansättningen av arter på naturliga marker kommer förmodligen inte att se likadan ut om 100 år, och vi kommer troligen även att ha delvis andra arter och sorter i våra fröblandningar när vi sår slåtter- och betesvall. Långvarig och extrem torka skapar luckor i växtsvålen, vilket gynnar de arter som har klarat torkan och/eller snabbt kan fröså sig eller sprida sig på andra sätt.
Extremtorrt under tre års tid
En forskargrupp följde växterna på artrika ängsmarker i södra Alperna under 13 år, för att se hur extrem torka påverkade artsammansättningen. Normala år tog bönderna två skördar med hö på markerna, men under tre år i följd var det extremt torrt i området.
År 1989 varade torkan i 113 dagar, 1990 i 91 dagar och 1991 blev det torraste året under hela mätperioden med bara 7 dagar med över 10 millimeter regn mellan april och september. Forskarna definierade torka som en period där det inte kom över 10 millimeter regn under någon dag, eftersom deras mätningar på platsen visade att det behövdes mer än just 10 millimeter för att jorden 10 centimeter ner i marken skulle påverkas alls.
Gynnar utbredning av andra arter
Under de tre åren minskade de växter som annars var vanligast, och sådana som det bara fanns få av innan kunde öka. Det blev till exempel fler av solvända, rödsvingel, rödven, getväppling och fältvädd – medan exempelvis kärringtand och en del andra arter minskade.
När torkan sedan var över fortsatte förändringen. Men det återgick inte till hur det var före de tre extremt torra åren under den period som forskarna följde markerna, alltså fram till år 2000. Artrikedomen ökade efter torkan och en del av de arter som fått en chans under torkperioden fortsatte att öka i antal, tillsammans med andra som till exempel svartkämpar och brunört.
Blir svårare för gräset
Generellt såg forskarna att gräs hade svårt att konkurrera om de luckor som bildats efter torkan, trots att gräset från början täckte en stor del av ytan och att det och örterna hade drabbats ungefär lika hårt under själva torrperioden.
Inga nya växter etablerade sig på marken i den aktuella studien, men forskarna skriver om risken att helt nya arter kan ta chansen att sprida sig när torkan har upphört. På betesmarker som drabbats hårt och där vallen inte sås om gäller det alltså att hålla extra utkik efter oönskade växter, när väl regnet kommer och under kommande år.
Den som känner sina gamla beten väl och vet vad som brukar växa där, och hur de brukar fungera under säsongen, kan alltså behöva ”lära om” under kommande år. Detta om sammansättningen av arter har förändrats efter nödåret 2018.
I andra studier har man på vissa typer av marker kunnat se att den ursprungliga sammansättningen av växter har återställts när torkan är över, medan man i andra – likt den i Schweiz – har kunnat konstatera att torkan har satt spår som kvarstår i många år framöver.
Binder inte lika mycket kol och kväve
År 2003 upplevde Europa en värmebölja som uppskattades minska den sammanlagda produktionen med 30 procent. Det regnade hälften så mycket som vanligt och var sex grader högre medeltemperatur än ett normalår.
Eftersom växterna binder stora mängder koldioxid när de växer gjorde produktionstappet enligt forskarna att fyra års klimatnytta från den här marken gick om intet. ”En ökning av torrperioder i framtiden kan göra tempererade ekosystem till kolkällor”, skriver drygt 30 europeiska forskare i en gemensam artikel.
Dessvärre gör täta skördar att växterna klarar torka sämre, positivt för den som slipper klippa gräset men negativt för den som har djur som behöver bete. Om gräset i hagarna betas mycket kort kommer torkan att slå hårdare. Bland annat eftersom avdunstningen från jorden blir mycket större om växtligheten är kort. Något av ett moment 22 för den som har dåligt med bete.
Explosion när regnet kommer
Flera studier, där forskarna förutspår hur klimatförändringarna kommer att påverka lantbruket, pekar också på att man förmodligen kommer att ha en fördel av att använda flera arter än vad man gör nu. Något som dock har visat sig svårt att få en entydig bild av i studierna.
Det verkar helt enkelt bero mycket på exakt vilken typ av marker man har. Forskare från flera länder rekommenderar ändå att man har en stor artrikedom för att vallarna, förmodligen, på ett bättre sätt ska kunna stå emot de svängningar i vädret som förväntas i framtiden.
Torkan påverkar också bindningen av kväve och kol i jorden, bland annat eftersom den mikrobiella aktiviteten går på sparlåga. Gödsel bryts ner långsammare och när regnet sedan kommer riskerar fler näringsämnen än vanligt att läcka ut. Efter torkan överkompenserar växterna och tillväxten skjuter i höjden. Växterna har då i stället ett ökat behov av näringsämnen, men om jorden sköljs igenom av mycket vatten på en gång hinner växterna inte med. I stället riskerar till exempel kväve att spolas bort.
Referenser:
Vogel, A., Scherer-Lorenzen M. & Weigelt, A. 2012. Grassland Resistance and Resilience after Drought Depends on Management Intensity and Species Richness. PLoS ONE 7(5): e36992.
Bloor, J.M.G. & Bardgett, R.D. 2012. Stability of above-ground and below-ground processes to extreme drought in model grassland ecosystems: Interactions with plant species diversity and soil nitrogen availability. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics, vol. 14, nr. 3, 2012, s. 193-204,
Ciais, P., Reichstein, M., Viovy, N., Granier, A., Ogée, J., Allard, V., Aubinet, M., Buchmann, N., Bernhofer, C., Carrara, A., Chevallier, F., de Noblet, N., Friend, A., Friedlingstein, P., Grünwald, T., Heinesch, B., Keronen, P., Knohl, A., Krinner, G. & Valentini, R. 2005. An unprecedented reduction in the primary productivity of Europe during 2003 caused by heat and drought. Nature, vol. 437, s. 529-532.
Stampfli, A. & Zeiter, M. 2004. Plant regeneration directs changes in grassland composition after extreme drought: a 13‐year study in southern Switzerland. Journal of Ecology, vol. 92, s. 568-576.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Greta Frodin satsar stort på fälttävlan. Säsongsdebuten gör hon med ponnyn Maurud's Lord. Detta i en klass för stora hästar, där hon möter sin tränare.
Från voltige till fälttävlan: "Jag tror att alla hästar älskar att gå terräng"
Jimmy Andersson hade lovat läsarna av lokaltidningen hemma på Gotland att komma hem med en silvermedalj och det löftet håller han.
Silver i klassisk dressyr för Jimmy – guldmedaljen till Österrike
För att hästar och människor, som rör sig i stallet, ska må bra är en stallmiljö utan för mycket damm av största vikt. Det poängterar den folkkära landslagsstjärnan.
Veckans gård har nybyggd lösdrift, egen paddock, poolområde med utekök samt ett totalrenoverat bostadshus. Allt till ett ganska lågt pris.
Johanna hittade vassa bitar i säcken med betfor. Tillverkaren menar att det kan vara rapsrötter som slunkit med till följd av den torra sommaren.
Efter den senaste tidens smittor i Stockholmsområdet har Runsten Equestrian infört obligatorisk vaccinering var sjätte månad.
Badminton Horse Trials räknas som en av världens främsta fälttävlansutmaningar. Nu har de anmälda ekipagen offentliggjorts.
Fem starka svenskar gör sig redo för start – en står på väntelista
Gry Forssell är programledare i den nya podcasten Ridklubben. Tillsammans med Rebecca Lagin möter hon proffsen och många tips utlovas.
Har alltid haft ett stort hästintresse: ”Stallet har format den jag är”
";
Den extremt torra sommaren ledde till väldigt små skördar. Foderbristen gör det extra viktigt att inventera sitt grovfoderförråd – och att lägga upp en plan.
Foderexpert Susanne Edlund: "Kan komplettera med exempelvis lusern"
En avelsprofil ska ha kringgått ett djurförbud genom att låta sambon äga hästarna, men ändå vara aktiv i djurhållningen. Detta menar länsstyrelsen.
Får inte tillstånd att hålla häst – sambon tillbakavisar myndigheternas påståenden
Valacken Fritiof har varit en del av Anna Lundbergs liv länge. Nu har hon förverkligat en dröm – och har tatuerat en bild av honom på sitt bröst.
Andra säsongen av "Hållbara ryttare" handlar om mental träning. Och vägvisare är välkända Kjell Enhager – som coachar de svenska landslagen i dressyr.
Att hästen skjuter ut bogen har att göra med att den är oliksidig, vilket de flesta hästar är. Tränaren Anna Dufva bjuder på uppskattade ridövningar.
Den franska gruppen La-Reserve jobbar för ständigt för hästarnas bästa. När de kliver längst in i det nedsläckta garaget får de en chock.
En ridskola i Stockholm var på jakt efter en B-ponny. Man trodde sig ha hittat rätt, men det levererades en sjuk A-ponny. Nu har man förlikats.
Hela ATG:s överskott från spelet på trav och galopp, närmare 2 miljarder kronor, går tillbaka till hästsporten. Och nu går det även att spela på hoppning.
I helgen tog sig en okänd man in på Värmdö ridklubb och förgrep sig på ett dräktigt sto. Nu ser klubben över säkerheten och ber kommunen om hjälp.
Tidigt på måndagen avled Vicente Quinta Sánchez i samband med att en hästlastbil började brinna i Montenmedio. Våra tankar går till alla berörda.
Var en del av den finländska hoppryttaren Nina Fagerströms team
Henrik von Eckermann är nöjd och glad efter gårdagens vinst tillsammans med fantastiska Toveks Mary Lou. Här berättar han om planerna framöver.
Robert Schön har förverkligat drömmen om att bli hästgårdsägare. Och han har insett att traktorn, som används varje dag, är en helt ovärderlig medhjälpare.
På söndagen upptäckte Carina Bondesson i Skåne att hennes B-kortslastbil var stulen. Carina bad om tips i sociala medier, och nu är den hittad.
Hippson nr 1
Special: Bli bäst på helheten. I årets första nummer djupdyker vi i Pether Marknes vinnande system. Tidningen innehåller även unika planeringsmallar för häståret.
Läs mer om innehållet
Dessutom:
Bli prenumerant!
Tecknar du en prenumeration skickar vi specialnumret till dig direkt, utan extra kostnad. Därefter får du ytterligare sex utgåvor. Allt som allt sparar du 198 kronor jämfört med lösnummerpris.
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
