Text: Jennie Börs
Foto: Adobe Stock och pressbild SVA (infälld)

Det är Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som, tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norges veterinärinstitut, har drivit forskningsprojektet. Finansiering har skett av Föreningen nordsvenska hästen och det Norska landslaget för dölehäst via Stiftelsen hästforskning. Ett flertal forskare från de två nordiska länderna har deltagit i projektet.
– Det vi märkte var att det saknades en bra diagnostik för vad som orsakar problem på nedre delen av hästens ben. Det kan leda till felbehandlingar och att till exempel antibiotika används i onödan, säger Giulio Grandi, parasitolog och veterinär vid SVA, vid en föreläsning under Hippocampusdagen.

Kallblod drabbas ofta
Ben- eller fotskabb hos häst orsakas av ett kvalster som heter Chorioptes bovis. Åkomman är vanligt förekommande hos raser med mycket hovskägg, exempelvis tinker, nordsvensk, frieser och ardenner. Även raser med mindre eller inget hovskägg kan dock smittas.
Ofta ger benskabb symtom i form av klåda på hästens ben och hudförändringar i form av skorpor, mjäll och krustor. Benskabb kan vara en av flera bakomliggande orsaker till mugg och rasp, som är samlingsnamn för hudinflammationer på nedre delen av hästens ben.
En del av den forskning som bedrivits syftade till att ta fram en ny undersökningsmetod.
– Vi ville centralt utveckla en bra diagnostik för benskabb hos häst. Traditionellt ställs diagnos med hjälp av att man tittar på hudskrap i ett mikroskop. Det är en rätt gammeldags metod.

PCR ger säkrare resultat
Syftet med att ta fram en ny undersökningsmetod var att hitta en känsligare metid. Forskarnas idé var därför att gå över till diagnostisk med hjälp av PCR.
– PCR kan detektera DNA från kvalster. Det innebär att du inte måste få med hela parasiten vid diagnostik, utan även ägg och rester från kvalster ger utslag.
Med hjälp av prover från tre benskabbsdrabbade hästar kunde ett nytt PCR-system designas. I studien ingick sedan 106 hästar från Uppsala, Göteborg, Småland och Oslo. Majoriteten av hästarna var nordsvenskar eller dölehästar, men även andra raser representerades i studien.
– Av 106 hästar testades 41 stycken positivt för Chorioptes. Vi studerade också skrapprov respektive tejpprov i mikroskop från 40 av dessa hästar.
I skrapprovet visade 25 hästar, alltså 63 procent, positiv resultat för benskabb. Tejpprovet noterade ännu färre fall med sina 18 stycken positiva prov, vilket motsvarar 45 procent.
– Minst en tredjedel visade alltså negativt resultat och det här är metoder som används för att diagnostisera Chorioptes. Då pratar vi också om ett icke-grävande kvalster, så det ligger på ytan och borde vara ganska lätt att få tag på med tejpprov eller ett mindre djupt skrapprov. Så resultaten vi kom fram till i studien är viktiga.

Provtagning utan veterinär
SVA erbjuder sedan juli 2021 provtagning för benskabb hos häst med hjälp av PCR. Testet kan på egen hand genomföras av hästägare.
– På vår hemsida finns instruktioner hur man går till väga. En veterinär behöver inte vara inblandad när provet tas.
En sak som genom forskningen noterats med den känsligare PCR-metoden, är att ett positivt provsvar för benskabb kan ges efter behandling. Giulio menar dock inte att det är en nackdel.
– Det visar att metoden är känslig och vi misstänker att spår av kvalster fanns kvar hos hästen efter avslutad behandling. Samtidigt visar det att man måste vara försiktig när man väljer tidpunkt för provtagning efter behandlingen för att se om problemet är borta, säger han och fortsätter:
– Det är något vi behöver studera mer för att få fram rekommendationer kring uppföljande provtagningsdatum.

Fotnot: I projektet har dels en enkätstudie, dels en klinisk studie genomförts. Här i artikeln presenteras resultat från den kliniska delen av projektet – där dermatolog Kerstin Bergvall, SLU, haft en betydande arbetsroll.

Läs mer om benskabb hos SVA