Forskning
Publicerad: 2015-04-28Klättra och konditionsträna hästen – för hållbarhet och prestation
I slutet av mars hölls den internationella forskarkonferensen "The European Equine Health and Nutrition Congress" i belgiska Brugge. Där framhöll en rad specialister hur viktigt det är att variera hästens träning – och att inte glömma konditionsträningen.
Text: Cecilia Lönnell
Arkivfoto: Ida Röök
Oavsett vilken gren man tävlar i bidrar variation och kondition till hästens prestation, och till att förebygga skador.
Klättring framhålls ofta som ett nyttigt sätt att bygga kondition och muskler. I England talar både galopp-, fälttävlans-, och hoppryttare om ”hill work” – alltså om träning i backe. Det kan betyda galopparbete likväl som skritt- och travpass. I Sverige pratar travtränare också om backträning och menar då med vagn eller sulky.
Brant backe behövs inte
Inom ridsporten hörs ofta invändningen att det på många håll, åtminstonde i södra eller mellersta Sverige, inte finns några backar att träna i. Men galoppträning i uppförslut har effekt även om backen inte har mer lutning än max tio grader. Det rapporterade den holländska biologen och forskaren Carolien Munsters, utifrån sina studier av holländska landslagshästar i fälttävlan.
Hon framhöll att en notering om nyttan av arbete i mindre branta uppförslut, om max tio grader, också har gjorts i en studie av australiska fälttävlanshästar. Ryttare behöver alltså inte leta efter skidbackar och liknande för att kunna använda sig av backträning, bekräftade Munsters.
– Alla säger att det inte finns backar i Holland, men de lutningar vi har räcker också, säger hon.
Arbete i planare backar hjälper till att få upp puls, andning och muskelansträngning i lägre tempon än om hästen går på slät mark. Ju högre tempot är desto mer ansträngs hästens skelett, leder och senor – vilket i sin tur påverkar skaderisken. Så kan man få samma träningseffekt i lägre fart är det alltså en fördel.
Kondition = lägre skaderisk
Träning av sporthästar har först på senare år börjat analyseras på akademisk nivå, forskningen om träningsupplägg och skaderisker handlade länge bara om trav- och galopphästar.
Carolien Munsters har skrivit en doktorsavhandling om träning, och har på senare år varit anlitad av det holländska ridsportförbundet som konsult för fälttävlanslandslagets träning. Hon analyserade häromåret, med hjälp av pulsmätare och mjölksyretester, konditionen hos holländska landslagshästar som var nominerade till fälttävlans-EM. Hennes slutsats, om än med en forskningsmässigt sett liten grupp som underlag, var att de hästar som visade bättre ork och kondition under uppladdningen också hade mindre skaderisk i samband med EM:et.
Trötthet är hos både idrottsmän och hästar en riskfaktor för skador. I studierna av australiska fälttävlanshästar fick de hästar som hade bäst konditionsmått i samband med terrängen också färre fel i hoppprovet, påpekade Munsters.
Individer svarar olika
Även experter på idrottsträning för människor hade bjudits in till konferensen. Jan Boone, från det idrottsmedicinska centret vid Gents universitetssjukhus, rapporterade bland annat om hur mycket längre idrottsforskare har kommit i analyser av idrottsprestationer.
Han framhöll tre viktiga principer för all träning; att ansträngningen behöver trappas upp över tid för att träningen ska få effekt, att olika individer svarar olika på samma träning och att träningen måste inkludera pass som efterliknar det man ska prestera på tävling, för att kroppen ska vara förberedd.
Variera hästens träning
Variation i träningen är också viktigt, framhöll andra föreläsare. När veterinärer i Sverige, Holland, Storbritannien och Schweiz analyserade träningsupplägg och skador på hopphästar hos elitryttare i de fyra länderna – då var variation i träningen en faktor som hade samband med färre skador. Mer träningsvariation gav nämligen färre förlorade träningsdagar. Det rapporterade den holländske hästveterinären och forskaren Harald Brommer från veterinärfakulteten i Utrecht.
I den hopphäststudien, som leddes från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, handlade träningsvariation mycket om ifall ryttare inte bara red markarbete och hopptränade, utan också inkluderade uteridning och just konditionsträning i sitt upplägg (vilket många av dem gjorde). Den träningsanalysen ingick för övrigt i samma forskningsprojekt som de studier av ridunderlag som finns med som bakgrund till Svenska Ridsportförbundets underlagsguide, som kom förra året.
Gäller även distanshästar
Det franska distanslandslagets veterinär Celine Robert framhöll att även distanshästar behöver varierad träning. Hon rekommenderade dressyr eller markarbete som komplement i distanshästträningen, för att få en bättre gymnastiserad häst som lyssnar mer på sin ryttare.
Celine framhöll att det krävs uppemot fem år för att bygga upp en distanshäst till de maximala distanserna och tempona på internationella tävlingar. De uppmärksammade frakturerna, som setts på skandalbilder från tävlingar i Förenade Arabemiraten, är kopplade till att distanshästarna där tränas alldeles för mycket i höga galopptempon. Alltså som galopphästar, ansåg hon.
Föltiden har betydelse
Harald Brommer framhöll också att det hållbarhetsmässigt är viktigt att redan fölet får chans att röra på sig – för att ledbrosk, senor och skelett ska få börja anpassa sig till arbete. Ledskador är ju ett betydande problem på sporthästar, och brosk har dålig förmåga att repararera sig när det väl har skadats. Samtidigt anpassar det sig i viss mån till belastning – men det behöver ske tidigt, påpekade holländaren.
Han syftade på ett uppmärksammat holländskt forskningsprojekt som testat den gamla hästuppfödartesen att det är viktigt att föl och unghästar får röra på sig ordentligt under uppväxten, och till exempel inte bara stå stilla i en paddock. Forskningsstudien jämförde utvecklingen av skelett, brosk och böjsenor hos föl som i fem månader bara hölls i en box med stoet – alternativt gick i en hage – och även varianten att de stod i box men fick daglig galoppträning på en slags bana.
Precis som gamla uppfödare ansett hade fölen som gick i hage en bättre anpassning av ledbrosk, senor och skelett. Något som kan antas främja hållbarheten på sikt.
Redaktion Hippson
redaktion@hippson.seFem tips för hästar på boxvila
I konvalescensstallet Stall Steninge By tar Annelie Lundkvist hand om skadade hästar. Hon delar med sig av fem tips för att få hästar på boxvila att trivas.
"Jag gör alltid stretchövningar på hästar som står på boxvila"
Byggde egna bomstöd med nivåskillnader
I rehabiliteringssyfte blev Lina Engelin rekommenderad att arbeta hästen över upphöjda bommar. Hon gav sin man uppgiften att snickra.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!