Text: Sara Slottner
Foto: Adobe Stock
  
Under januari och februari kanske du stötte på en enkätstudie om utfodringsrutiner på webben, med syfte att undersöka vilka faktorer som ökar risken för kolik. Nu har resultatet publicerats, i ett examensarbete av SLU-studenten Katrin Lindroth.
Kolik är en av de vanligaste åkommorna hos våra hästar, i en tidigare svensk studie rapporterades att 22 procent av hästarna hade haft kolik under ett år (2008). I Katrins studie, som bland annat annonserades ut på Hästsverige och på Hippson, kom det fram flera intressanta och konkreta resultat – som kan öka kunskapen om hästar med ont i magen.
    
Bra med enformighet
Katrin fick in 3 264 svar, varav 523 rörde kolikhästar och resten hästar som inte hade haft åkomman. Bland annat såg hon att en förändring av hur hästarna har tillgång till vatten i hagen är kopplat till mer än två gånger så hög förekomst av kolik. Det gäller alltså att se upp om man byter från exempelvis badkar till vattenkopp. Bäst är att göra det stegvis, det är dessutom viktigt att säkerställa att alla hästar verkligen dricker från den nya vattenkällan.
Byte av grovfodertyp gav samma ökning av kolikförekomsten, och de hästar som hade fått en annan kraftfodertyp hade mer än tre gånger så hög kolikförekomst.
Om hästen flyttar från grönbete med badkar till box med hö och vattenkopp, då minskar vatteninnehållet i fodret drastiskt från ena dagen till den andra. Samtidigt som det är risk att hästen dricker sämre. En sådan abrupt förändring är så klart inte att rekommendera.
Däremot såg Katrin att förändrad mängd foder, vare sig det gällde grov- eller kraftfoder och oavsett om det var en ökning eller minskning av mängden, innebar en lägre förekomst av kolik.
    
Gräsätaren mår bäst av gräs
Ju mer grovfoder och ju mindre kraftfoder, desto lägre kolikförekomst hade hästarna vars ägare svarat på enkäten. För varje kilos ökning i mängden müsli per 100 kilo häst och dag tredubblades kolikfallen. Däremot minskade risken med 20 procent för varje kilo som mängden grovfoder ökade, per 100 kilo häst och dag. Dessutom visade det sig att för varje milliliter mer flytande vitaminer en häst fick per 100 kilo kroppsvikt och dag, så ökade kolikförekomsten med 3 procent.
Det som inte går att utläsa ur en sådan här studie är vad som är orsak och verkan. Är det till exempel så att den som har en häst som har lättare att få kolik är mer benägen att testa olika saker, för att se om det blir bättre? Till exempel att ge sin häst flytande vitaminer.
  
Fotnot: För den som är intresserad av att läsa mer om forskning kring kolik har Katrin gjort en omfattande sammanfattning av tidigare studier. Hela hennes examensarbete finns på nätet:
http://stud.epsilon.slu.se/9619/1/lindroth_k_161003.pdf

Referens:
Lindroth, K. 2016. Nutrition-related risk factors for colic in horses. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Examensarbete 582.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar – i hästkunskap och etologi.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se