Uppfödare och ägare till SWB-hästar är en brokig skara. Med jämna mellanrum försöker forskare och studenter samla mer information om de svenska hästarna och deras människor, men allt som oftast misslyckas de med att räta ut frågetecknen helt. Vi vill nämligen inte berätta.
Text: Sara Slottner
Foto: Tomas Holcbecher
Veterinärstudenten Karin Jacobsson gjorde sitt examensarbete med syftet att undersöka ”hur ägare av SWB uppfattar sina hästar vad gäller temperament, benställning, skador och prestation”. Det borde vara en intressant och viktig frågeställning för den svenska uppfödarkåren, och för dem som vill föra den svenska ridhästaveln framåt.
Hög ambitionsnivå
Det var ett omfattande arbete där en enkät skickades ut till alla som ägde, eller hade ägt, ett svenskt varmblod fött 2006 eller senare. Hela 4.589 brev blev det baserat på ASVH:s register, dessutom lades enkäten ut på flera hästrelaterade sidor på nätet. Ändå kom det bara in 874 svar, vilket gjorde det i princip omöjligt att dra några generella slutsatser om vad SWB-ägarna tycker om sina hästar.
Av dem som svarade var det en högre andel som hade hästar som tävlat och/eller hade varit med på unghästtester, jämfört med hela gruppen. I slutsatsen skriver Jacobsson: ”Att andelen hästar med prestationsresultat var högre i min enkätundersökning än i populationen i övrigt kan bero på att personer som äger hästar som inte har egna prestationer har valt att inte delta i studien.”
Det summerar problemet med enkätstudier i allmänhet. Samma sak återkommer nämligen gång på gång när forskare och studenter ber hästägare om hjälp, för att lära sig mer om någon del av hästens och hästägarens vardag.
Var femte svarade
En student på Strömsholm, Elisabeth Svedemark, skulle 2010 kartlägga uppfödarstrukturen inom ASVH. Då var det 2.500 uppfödare från ASVH:s register som ombads svara på en enkät, men bara 485 (19 procent) gjorde detta.
Resultatet visar att 88 procent av de svarande var kvinnor och vanligast var att de var mellan 31 och 50 år, utan lantbruksbakgrund. 62 procent av dem som svarade hade bara ett sto i avel. Men det går så klart inte att säga något generellt om hur den svenska uppfödarkåren ser ut, för de flesta svarade inte.
Det gjorde de inte heller tre år senare när två studenter skulle ta reda på hur uppfödare ser på grupphållning av inridningshästar. Caroline Lagerhjelm och Angelica Mattson skickade ut 2.860 mejl till uppfödare och licensierade ryttare, även här från ASVH:s register. Men bara 22 procent svarade, av dem var 59 procent positiva till lösdrift. Frågan det inte går att svara på är om de som var positiva till lösdriften också var mer positiva till att svara på en sådan här enkät?
”Acceptabelt”
År 2013 gjordes vissa delar av treårstestet om, och som en del i utvärderingen av förändringarna gjorde Camilla Hinas Gradin och Erica Johansson på hippologprogrammet en enkätstudie. De ville ta reda på vad de som visade sina hästar det året tyckte. Studenterna skickade mejl till 858 personer som anmält en eller flera hästar till treårstestet. Här svarade 39 procent, de allra flesta tyckte att de nya reglerna var bra. Lagerhjelm och Mattson bedömde svarsfrekvensen som ”acceptabel”, men om fler hade skickat in hade det blivit ”ett mer representativt resultat över vad respondenterna tycker om de nya reglerna”.
Vad tror ni läsare, varför svarar inte fler av oss?
Referenser:
Jacobsson, K. 2014. Samband mellan hälsa, temperament och prestation hos svenskt varmblod (SWB). Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjursgenetik. Examensarbete 2014:16.
Lagerhjelm, C. & Mattsson, A. 2013. Uppfödares syn på inridningshästar i grupphållning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Hippologenheten. Examensarbete 2013:K28.
Hinas Gradin, C. & Johansson, E. 2013. En enkätstudie om treårstestets regelförändringar år 2013. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Hippologenheten. Examensarbete 2013:K34.
Svedemark, E. 2010. Uppfödarstrukturen inom svensk varmblodsavel. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Hippologenheten. Examensarbete 2010:K10.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Under helgens första omgång av Nations Cup i dressyr i Uggerhalne, Danmark, blev det en andra plats för det svenska laget. Danmark segrade.
I morgon avgörs det i både Grand Prix kür och Grand Prix Special.
En läsare undrar hur hon ska göra med sin häst som drar inåt på voltspåret. Det blir svårt att komma till ridning och hon ber om tips som kan hjälpa.
Sommartid tar många av oss längre turer med hästen i trailer eller lastbil, då är det extra viktigt att tänka sig för. Böckmann bjuder på konkreta råd inför resan.
Veterinär Rita Palmelund tipsar om att träna på att visa hästens mungipor. Det måste man kunna göra när det är veterinärbesiktning på tävling.
Enligt SVT ska två lösa hästar ha setts springandes på vägen mellan Hössjö och Gräsmyr, väster om Umeå under lördagsmorgonen.
I veckans tävling finns en Sorbact sårvårdslåda i potten, med viktiga produkter till stallapoteket. Är du beredd om din häst plötsligt får en skada?
I veckans lista ges fem tips på unga och lovande hopphästar. Kanske finns din framtida stjärna med bland annonserna?
Stinna Tange Kaastrup från Danmark är världens bästa paradressyrryttare. Hon är regerande världsmästare och en sann inspirationskänsla.
Har du haft en känsla av att hästen är “ur form” eller “att något inte stämmer”? Överträning är ett syndrom som både ses hos människor och sporthästar.
Se upp för överträning: "Obalans mellan träning, återhämtning och nutrition"
Sara håller på att prova lite olika bett till Marco som kan bli lite stark. Den här helgen är det dags för tävling och då blir det till att testa bett i skarpt läge.
Det svenska laget, som bestod av Henrik von Eckermann, Peder Fredricson, Angelie von Essen och Fredrik Jönsson, vann årets första nationshoppning.
Totalt åtta fel på två omgångar – slog Irland och Nederländerna
Har du hittat en ovanlig fästing på din häst? Spara den i frysen och skicka en bild till SVA. De vill genom detta komma fram till ny forskning.
Vill veta hur klimatförändringarna påverkar spridningen av fästingar
För 20 år sedan vann Sara-Sofia Stenman hästlotteriet under Göteborg Horse Show. Nu är Kamelia 24 år gammal och är fortfarande i Sara-Sofias ägo.
Berättar om känslorna och tiden med stoet: ”Så glad att jag fick henne”
Nu är det klart vilka svenska U25-ryttare som kommer att rida i de internationella klasserna under Stockholm Horse Week.
Stella Röhlcke och Sissela Smith gör sig redo: ”En stor ära att ha blivit utvald”
I flera nya studier har forskarna tydligt visat hur fölets tarmflora utvecklas under den första tiden – och hur viktigt det är att stoet mår bra i sin mage.
Detta för att kunna ge sin avkomma en så bra start i livet som möjligt
Känner du som många andra ryttare att du inte riktigt utvecklas i den takt du skulle vilja? Här bjuder Helena Schiller, en av tränarna i appen Ztable, på konkreta råd.
En kringresande cirkus höll sina hästar i en för liten hage med dåligt underlag vid en uppstallningsplats. Länsstyrelsen kräver att hagarna anpassas.
Ett vite om 50 000 kronor ska betalas varje gång bristen upptäcks i framtiden
På torsdagskvällen reds en 1,45-hoppning i Uggerhalne. Där blev det en svensk andraplats genom Rolf-Göran Bengtsson med Oak Grove's Carlyle.
Till helgen är det säsongspremiär för fälttävlans Nations Cup i Storbritannien. En serie som är extra viktig för Sverige i år då en OS-plats står på spel.
Förbundskapten Bergendorff: "Ger oss tillfälle att bygga laganda"
Emelie Espegren är psykologisk coach och tävlar svår dressyr. Hon vill hjälpa ryttare att tänka rätt och hantera stress inför tävlingsprestationen.
"Vi ryttare är väldigt bra på att vara kritiska och att älta"
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
