Uppfödare och ägare till SWB-hästar är en brokig skara. Med jämna mellanrum försöker forskare och studenter samla mer information om de svenska hästarna och deras människor, men allt som oftast misslyckas de med att räta ut frågetecknen helt. Vi vill nämligen inte berätta.
Text: Sara Slottner
Foto: Tomas Holcbecher
Veterinärstudenten Karin Jacobsson gjorde sitt examensarbete med syftet att undersöka ”hur ägare av SWB uppfattar sina hästar vad gäller temperament, benställning, skador och prestation”. Det borde vara en intressant och viktig frågeställning för den svenska uppfödarkåren, och för dem som vill föra den svenska ridhästaveln framåt.
Hög ambitionsnivå
Det var ett omfattande arbete där en enkät skickades ut till alla som ägde, eller hade ägt, ett svenskt varmblod fött 2006 eller senare. Hela 4.589 brev blev det baserat på ASVH:s register, dessutom lades enkäten ut på flera hästrelaterade sidor på nätet. Ändå kom det bara in 874 svar, vilket gjorde det i princip omöjligt att dra några generella slutsatser om vad SWB-ägarna tycker om sina hästar.
Av dem som svarade var det en högre andel som hade hästar som tävlat och/eller hade varit med på unghästtester, jämfört med hela gruppen. I slutsatsen skriver Jacobsson: ”Att andelen hästar med prestationsresultat var högre i min enkätundersökning än i populationen i övrigt kan bero på att personer som äger hästar som inte har egna prestationer har valt att inte delta i studien.”
Det summerar problemet med enkätstudier i allmänhet. Samma sak återkommer nämligen gång på gång när forskare och studenter ber hästägare om hjälp, för att lära sig mer om någon del av hästens och hästägarens vardag.
Var femte svarade
En student på Strömsholm, Elisabeth Svedemark, skulle 2010 kartlägga uppfödarstrukturen inom ASVH. Då var det 2.500 uppfödare från ASVH:s register som ombads svara på en enkät, men bara 485 (19 procent) gjorde detta.
Resultatet visar att 88 procent av de svarande var kvinnor och vanligast var att de var mellan 31 och 50 år, utan lantbruksbakgrund. 62 procent av dem som svarade hade bara ett sto i avel. Men det går så klart inte att säga något generellt om hur den svenska uppfödarkåren ser ut, för de flesta svarade inte.
Det gjorde de inte heller tre år senare när två studenter skulle ta reda på hur uppfödare ser på grupphållning av inridningshästar. Caroline Lagerhjelm och Angelica Mattson skickade ut 2.860 mejl till uppfödare och licensierade ryttare, även här från ASVH:s register. Men bara 22 procent svarade, av dem var 59 procent positiva till lösdrift. Frågan det inte går att svara på är om de som var positiva till lösdriften också var mer positiva till att svara på en sådan här enkät?
”Acceptabelt”
År 2013 gjordes vissa delar av treårstestet om, och som en del i utvärderingen av förändringarna gjorde Camilla Hinas Gradin och Erica Johansson på hippologprogrammet en enkätstudie. De ville ta reda på vad de som visade sina hästar det året tyckte. Studenterna skickade mejl till 858 personer som anmält en eller flera hästar till treårstestet. Här svarade 39 procent, de allra flesta tyckte att de nya reglerna var bra. Lagerhjelm och Mattson bedömde svarsfrekvensen som ”acceptabel”, men om fler hade skickat in hade det blivit ”ett mer representativt resultat över vad respondenterna tycker om de nya reglerna”.
Vad tror ni läsare, varför svarar inte fler av oss?
Referenser:
Jacobsson, K. 2014. Samband mellan hälsa, temperament och prestation hos svenskt varmblod (SWB). Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjursgenetik. Examensarbete 2014:16.
Lagerhjelm, C. & Mattsson, A. 2013. Uppfödares syn på inridningshästar i grupphållning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Hippologenheten. Examensarbete 2013:K28.
Hinas Gradin, C. & Johansson, E. 2013. En enkätstudie om treårstestets regelförändringar år 2013. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Hippologenheten. Examensarbete 2013:K34.
Svedemark, E. 2010. Uppfödarstrukturen inom svensk varmblodsavel. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, Hippologenheten. Examensarbete 2010:K10.
OM FORSKNINGSKOLLEN
OS-medaljören Robert Dover lanserar en vegansk kollektion för hästar och ridning. Utrustningen kommer att tillverkas i miljövänligt material.
Förra veckan skrev Hippson om polishästen ”Albin” som tävlat dressyr på över 80 procent. Hans ryttare, Maria Larsson, berättar mer om hur han tränas.
Christer Johansson på K9 Horse fick chans att visa hur han groomar en tävlingshäst i ett ryskt toppstall. Här berättar han mer om den häftiga upplevelsen.
K9:s Christer Johansson om Moskva-resan: ”Fantastisk respons”
En kul utmaning för både häst och ryttare får vi denna vecka från tränaren E-G Haking. Klarar du 90-graderssvängen mellan bommarna?
Målet är att kunna galoppera in, vända upp och galoppera absolut rakt
Equi-Power i Skottland arbetar tillsammans med sina hästar för att ge funktionsnedsatta barn möjlighet att öppna upp och få självförtroende.
Se det fina klippet om hästens viktiga roll och barnens glädje i Hippson-tv
En undersökning med över 2 000 ryttare, visar att ryttare ofta sitter upp utan att kontrollera stiglädren. Studien gjordes vid Universitetet i Hartpury.
Konstaterar: Känslan, stödet och sadelmodell avgör längden på stigläder
Butikskedjan Myone, som säljer prylar och kläder för bland annat hästägare, har begärts i konkurs. Samtliga butiker kommer att stängas.
I julas deltog Benedikte Palm i en tävling hos Blue Hors. Hon vann och fick rida lektion för den danska dressyrryttaren Daniel Bachmann Andersen.
På Sveriges Ridgymnasium utgår undervisningen från kärleken till hästarna. Glädjen i och utanför klassrummet är oerhört viktig för både lärare och elever.
I helgen berättade Hippson att systrarna Elfstrand lanserat ridleggings för olika kroppsformer. En diskussion om ryttarvikt följde.
När Martina Nelje fyllde sju år fick hon en fin födelsedagspresent av sin mormor och morfar. Än i dag har hon kvar sin vän, som är född 1979.
"Morfar fick verkligen in mig i hästlivet, han supportade mig hela vägen"
Katarina Bowallius är WE-domare, dottern Malin tävlar dressyr och maken spelar golf. Nu lever de sin dröm på en egen hästgård i Portugal.
Produkter med fårskinn är mycket populära och de som läggs ut på Hippson Market försvinner snabbt. Men hur tar du bäst hand om luddet?
Vi har alla varit där, puttandes den överfyllda skottkärran uppför rampen till gödselstacken. Oftast går det bra – men tyvärr inte för den här ryttaren…
Över en miljon visningar har Chrisannas klipp fått på Facebook. Hon rider sin unghäst hemma i Dunedin på Nya Zeeland, men snabbt tar det stopp.
Ridskolan Strömsholm och Flyinge är två av ridsportens riksanläggningar. De bedriver forskning, ryttar- och hästutveckling samt evenemang på absolut toppnivå.
Under lördagen berättade Hippson om Douglas Lindelöws två nyförvärv tillsammans med Stall Zet. Söndag kom den första stora placeringen i Holland.
Perfekt avrundning för ekipaget under sin andra tävlingshelg
Det var en utmanande bana som mötte ryttarna i Leipzig under söndagen. Av 40 startande red endast sju felfritt. Bästa svensk blev Irma Karlsson.
Snö, is eller barmark – oavsett underlag krävs det att du håller lite extra koll på hästens hovar vintertid. Men vad bör man tänka på?
Statens veterinärmedicinska anstalt vill fortsätta att utveckla säker diagnostik och bättre kontroll av stor blodmask hos häst. Men man behöver hjälp.
Till HorseNews.se
Hippson nr 6
Extratjockt julnummer. I årets sista tidning får vi följa med hem till familjen Jönsson, där man verkligen kan prata om att ridkonsten har gått i arv. Numrets stora temadel viks åt hovvård.
Läs mer om innehållet
Dessutom:
Och mycket, mycket mer...
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
