Text: Ida Röök
Foto: Adobe Stock 
  
Hej Emelie! Du har gjort ett examensarbete om ”Smärtbedömning av häst utifrån ansiktsuttryck”, en litteraturstudie. Varför är det ett viktigt ämne?
– Det väcker ett intresse i mig, både som djurägare och som framtida veterinär. Smärta är ett komplext forskningsområde hos både människor och djur då det är en personlig upplevelse som är unik för varje individ. Att bedöma smärta hos djur medför ytterligare en dimension att ta hänsyn till eftersom de inte verbalt kan beskriva sin egen smärtupplevelse.
– Jag valde att fokusera på häst då smärtbedömning av detta djurslag innebär ytterligare en faktor som måste tas i beaktande. En häst är ett bytesdjur som på grund av sitt evolutionära levnadssätt maskerar sin smärta i högre grad än andra djurarter, detta för att dölja sin svaghet inför rovdjur. Vilket kan komplicera det veterinärmedicinska arbetet, därför känns ämnet aktuellt att fördjupa sig i.
  
Vilka metoder finns det för att utläsa smärta hos häst?
– I mitt arbete valde jag att titta närmare på fem metoder som i dag kan användas vid smärtavläsning på häst. Dessa benämns på engelska Visual Analoge Scale (VAS), Composite Pain Scale (CPS), Numerical Rating Scale (NRS), Simple Descriptive Scale (SDS) och Time Budget Analysis.
– Gemensamt för de nämnda metoderna är att de fokuserar på att bedöma hästens smärta utifrån dess beteende, men hur bedömningen utförs skiljer sig åt mellan de olika metoderna. Det finns en rad mål som metoderna eftersträvar att uppnå för att resultatet ska motsvara sanningen i högsta möjliga mån. Inom en del av metoderna – till exempel CPS – ingår förutom beteende även andra mått som hjärtfrekvens, för att bedöma smärtan.
  
Hur bra fungerar de?
– I den kliniska verksamheten i dag tror jag att dessa metoder brister i effektivitet för att de ska kunna användas fullt ut. Som veterinär kan man med fördel fokusera på vissa delar från metoderna, och därmed anpassa smärtbedömningen utifrån sin egen verksamhet. För att däremot öka kunskapen och användningen av hästens ansiktsuttryck vid smärtbedömning tror jag att färdiga bildmallar på hästansikten, alltså i olika smärtgrader, skulle kunna vara till hjälp på klinikerna.
  
Vilka lärdomar har du dragit genom ditt arbete?
– Jag kommer att ta med mig mycket från mitt arbete till min framtida roll som veterinär. Till exempel kommer jag att se djurägaren som en värdefull källa till information, och ta mig tid att på avstånd läsa av hästens diskreta beteende- och kroppsspråksförändringar. Dessutom är det viktigt att ta i beräkning att jag som veterinär, samt klinikmiljön, kan stressa hästen och därmed maskera dess smärtuttryck. Det är även viktigt att ta hänsyn till faktorer som individens bakgrund, dess miljö och vilken typ av hästras som undersöks eftersom det kan påverka smärtuttrycket.

Och som ”vanlig” hästägare, vad kan man lära av dina slutsatser?
– Jag tror framför allt att en djurägare som ser hästens i dess hemmamiljö ska våga lita på sin intuition om små beteendeförändringar upptäcks, som indikerar att hästen har ont. Djurägarna, till skillnad från veterinären, har försprång i smärtbedömningen eftersom de ser hästen under lugnare förhållanden och har kännedom om hästens normala beteende. En del studier visar även att smärtpåverkade hästar ökar sitt kontaktsökande till människor de känner. Detta är svårt för oss veterinärer att uppnå, därför är ett samarbete mellan djurägare och veterinär otroligt betydelsefullt.

Kan man som hästägare använda så kallad ”pain face”-avläsning i vardagen?
– Jag tror att de flesta djurägare redan i dag, omedvetet, läser av sina hästars ansikten under sin dagliga tillsyn. Det behöver inte vara svårare än att djurägaren ser över hästens ansikte för att upptäcka eventuella förändringar. Så det krävs ingen lång utbildning för att använda sig av "pain face". Studier har dessutom visat att människan har god förmåga att tolka andras ansiktsuttryck redan i unga åldrar, vilket underlättar användningen av systemet.
 
Hur ser hästen ut när den har ont?
– Jag lyfte fram två studier i mitt arbete, som båda tog fram varsin mall för smärtansiktsuttryck hos häst. Bilderna från studierna visar tydligt de karaktäristiska ansiktsdragen som uppkommer vid smärta. De uttryck som registrerades i den ena studien var att öronen föll ut mot sidorna och var mindre framåtriktade, att muskulaturen kring ögonen spändes vilket gav det övre ögonlocket en karaktäristisk vinkel, att blicken blev tillbakadragen och mer intensiv, att näsborrarna dilaterade vilket resulterade i en vass och kvadratisk form, att mulen fick ett skarpt utseende till följd av spända läppar och kinder, samt att ansiktsmuskulaturen framhävdes. Studiernas bilder är otroligt lärorika att studera och jag rekommenderar djurägare att titta närmare på dem, som en extra hjälp vid bedömning av sin egen häst.

Läs hela kandidatarbetet här

Referenser:
Dalla Costa, E., Minero, M., Lebelt, D., Stucke, D., Canali, E. & Leach, M. C. (2014). Development of the Horse Grimace Scale (HGS) as a Pain Assessment Tool in Horses Undergoing Routine Castration.(Hillman, E., Ed) PLoS ONE, 9:e92281.
Gleerup, K. B., Forkman, B., Lindegaard, C. & Andersen, P. H. (2015). An equine pain face. Veterinary Anaesthesia and Analgesia, 42: 103–114