Att ha beredskap för brand är inget nytt för hästägare i Australien. Som en följd av flera större bränder i naturen, där människor och djur har fått evakueras, har det genom åren även forskats kring just bränder och hur de påverkar djur, djurägare och djurhållning på landsbygden. Forskarna har tagit del av fruktansvärda historier från hästägare som har försökt rädda sina fyrbenta vänner.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
Området runt Australiens huvudstad Canberra härjas ofta av skogsbränder, precis som flera andra delar av landet. En av de allvarligaste bränderna i huvudstadsområdet var 2003 då 164 000 hektar brann. Vilket motsvarar ett område större än Öland, omkring 500 hem förstördes. 50 hästar dog i branden eller i sviterna av den, som en följd av de allvarliga konsekvenserna bestämde man sig för att undersöka och ytterligare förbättra beredskapen. Man ville även förbättra rekommendationerna till hästägare i händelse av skogsbrand.
I en undersökning svarade visserligen majoriteten av de som drev stall att det var viktigt att ha en beredskapsplan för skogs- och gräsbränder. Men det var stora variationer i hur genomarbetade och detaljerade dessa planer i praktiken var. Man såg också att det fanns brister i de officiella policydokumenten ”Stanna och försvara eller lämna tidigt”, som inte täckte in hästbranschen på ett tillräckligt bra sätt.
Låg beredskap hos hästägare
Lantbrukare har av tradition en hög beredskap för brand i Australien, men många av dagens hästägare har ingen koppling till lantbruket. De är därför illa rustade när det kommer till hur man bäst ska agera före och under en skogsbrand, detta enligt undersökningen. Efter upprepade bränder 2014 intervjuades hästägare om vad de hade gjort inför och under branden – och varför. Man såg då att det fanns stora skillnader när det gällde planeringen för brand, men det var heller inte alls säkert att eventuella planeringar som fanns följdes i skarpt läge.
Det man kan konstatera från storbranden 2003 var att många av de hästägare som bodde inne i Canberra, och hade sina hästar inackorderade på landsbygden runt staden, skyndade ut mot brandområdena för att försöka sätta sina hästar i säkerhet. Självklart kan tyckas, men inte något som man hade med i planeringen.
Hästägares agerande under den här typen av händelser blir ett samhällsproblem, eftersom omsorgen om djuren gör att människor i högre utsträckning stannar kvar på platsen trots rekommendationer om att evakuera. Och/eller återvänder tidigare än vad som är säkert – och därmed utsätter sig själva för stora risker.
Riskerar livet för hästarna
En del av hästägarna 2003 lyckades flytta sina hästar i tid, men det fanns även hästägare som blev omringade av eld innan de hann lämna stallet. På sex gårdar brann all mark och vid ett stall med inackorderingar skadades fyra personer allvarligt när de försökte rädda sina hästar.
Flera av de hästägare som var med vid branden 2003 har intervjuats eller har fått skriva ner sina berättelser. Det är hårresande att tänka sig att vara i den situationen med sin häst.
"Vi var omringade. Röken tätnade men Miranda visade inga tecken på obehag eller oro. Hon stod lugnt när jag gick fram och hängde en blöt handduk över hennes nos. Jag visste att det inte skulle vara möjligt att övertala Miranda att komma in under tak, jag spenderade den mesta tiden med henne ute på gården i röken och blåsten, med en hand höll jag handduken över hennes näsborrar och med den andra höll jag min handduk kvar över huvudet och ansiktet. Det var omöjligt att se någonting – luften var full av virvlande skräp. Med ögonen slutna och en handduk virad runt mitt huvud och mina ögon var det allt jag kunde göra för att rädda mig själv; jag kunde inte göra mer än så för Miranda.”
Flera hästar men bara en transport
Det är vanligt att det inte finns tillräckligt med plats i transporter för att kunna evakuera alla hästar på gården, men även att man inte lyckas lasta hästarna i den stressade situation som ofta råder. En del hästägare berättar om hur de har försökt evakuera hästar till fots.
”Det var bara tur att den där mannen i förorten såg mig och sa till mig att ta skydd i en gångtunnel – och elden gick över oss medan jag stod i tunneln med de två hästarna. Hästarna skötte sig perfekt, de rörde sig inte. Jag var panikslagen men de klarade sig bra.”
På en del gårdar satsade man på att ställa in alla hästar i samma byggnad och sedan göra allt för att försvara den mot lågorna. I de fall man lyckades hålla elden stången klarade sig de hästarna så klart bra.
Allvarliga brännskador
En sak man lärde sig från bränderna 2003, och som även har visat sig på andra ställen, var att hästar som fick vara kvar i sin flock eller i sin vanliga miljö sällan greps av panik. De som gick i stora hagar flyttade sig till mark där jorden låg bar, som runt grindar och vattenkar, eller flyttade sig till platser där det redan hade brunnit.
De hästar som ändå inte hann undan elden sågs ställa sig tätt ihop med bakdelen mot lågorna. De allvarligaste skadorna som dokumenterades var på bakben, hovar, rumpa och ansikte. Flera hästar fick avlivas på grund av allvarliga brännskador på mule, ögon och hovar. Brända hovar kunde utlösa fång eller orsaka att hovkapseln till och med lossnade och ramlade av. Många hästar fick också allvarliga skador från smält syntetmaterial i täcken och grimmor.
Referenser:
Thompson, K.R., Haigh, L. & Smith, B.P. 2018. Planned and ultimate actions of horse owners facing a bushfire threat: Implications for natural disaster preparedness and survivability, International Journal of Disaster Risk Reduction, vol. 27, s. 490-498.
Main, N. Hightailing into the fires: Bushfire planning on ACT horse agistment centres. ACT Rural Fire Service.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Hur kan ridsporten komma att förändras? Flera proffs svarar på hur de ser på framtiden med våra hästar – utifrån sina specifika expertområden.
I skånska Klippan finns en fin liten gård med vackert boningshus, stall med sex boxar, uppvärmd pool, orangeri och ett växthus.
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
En familj som köpt en gård i Jämtland fick en chock när de öppnade stalldörren. Där inne låg två döda hästar som gårdens tidigare ägare lämnat kvar.
Hästar förstår fler ord än vi tror. Det, och mycket mer, får vi höra om i ett avsnitt av Sveriges radio P1 och programmet Språket.
Ska man kyla eller värma en febrig häst? När har febern blivit skadligt hög? Kan man ge hästar febernedsättande? Varför får hästar feber?
Karin Öljemarks uppfödning DeFino, fem år, och är tänkt att bli en framtida dressyrstjärna. Här tar han sig an en bomövning med en alldeles egen stil.
Se klippet i Hippson-TV: "Det är tur att han ska bli dressyrstjärna"
I somras ramlade lusitanon Iberico i hagen och skadade sig så illa att han bröt sju tornutskott. Efter månader av rehabilitering är han nästan återställd.
Ägaren: "Lärt mig hur viktigt det är med ett genomtänkt rehabiliteringsprogram"
Ett av hästlivets största problem: Hur löser man fodring mitt på dagen? Jo, med hjälp av en höautomat från Dayfeed.
Något så enkelt som en upphöjd bom i ett hörn kan göra att hästen lär sig att byta galopp. Det gäller dock att ryttaren är följsam över bommen.
Volt tillbaka mot bommen: "Ryttarens blick och följsamhet är viktig"
Det är inte svårt att förstå att det kan vara svårt för Evelyn Banffy att komma igång med mockningen av hagen när hon får så fint sällskap.
Peder Fredricson inledde veckan starkt tillsammans med Hansson WL. Tillsammans vann de en 1,45-klass i Oliva, Spanien.
Trots att länsstyrelsen dragit in tillståndet för verksamheten planerar Lena Natt och Dag för fullt för ridläger till sommaren på Akka ridcenter.
Lena Natt och Dag till Skånska Dagbladet: "Det är inte belagt det de påstår"
I helgen genomfördes den första träffen för den svenska European Cup-truppen i fälttävlan. Syftet var att sätta den kadrilj som inleder mästerskapet.
Hans Viebke: "Det är ett bra gäng som har potential att lyckas väl i Lausanne"
Årets Bruksprov hålls på Strömsholm i början på mars och nu är det klart vilka som blir testryttare. I år är det svenska ryttare som tar sig an uppdraget.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, om uppdraget.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Ponnypappan Johan bestämde sig för att förstå sonen Filips hobby på riktigt. En häst köptes in och Johans väg mot fullfjädrad hoppryttare har börjat.
Ibland är det inte helt lätt att hänga med i svängarna när hästen bestämmer sig för vad som är ett potentiellt livsfarligt monster.
Den här hästen vet verkligen hur man njuter av söndagsmys. Kolla in det roliga klippet där människan äntligen har förstått var det är skönast att bli kliad!
En läsare har en häst som lätt får strålröta under den blöta årstiden. Hur hanterar man det och hur kan man förebygga problemet?
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
