Nog är vi många som plötsligt har konstaterat att vi kanske har en eller två hästar för mycket. Men för en del blir samlandet av fler och fler djur en del av en psykisk sjukdom, där både människor och djuren far illa. Forskningen kring djursamlare har inte kommit så långt, och vetskapen om hur man hjälper och behandlar dem är än mer knapphändig.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
Patologiskt samlande blev en egen diagnos för bara några år sedan. På engelska skiljer man på ”collecting” och ”hoarding”, där collecting handlar om vanligt samlande som mer eller mindre alla barn ägnar sig åt.
På svenska finns det bara ett ord, samlande. Därför används ”patologiskt samlande” för det beteende som på engelska kallas hoarding. Det vill säga när samlandet blir förenat med lidande och blir till ett funktionshinder.
Djursamlare och personer som lider av patologiskt samlande av föremål har likheter och skillnader i sin sjukdomsbild. Båda har stökiga och dysfunktionella hem och de har väldigt svårt att göra sig av med något, även om det djuret/föremålet skulle ha det bättre eller komma bättre till sin rätt hos en annan person.
Men det finns också skillnader, vilket gör att djursamlare kan sägas utgöra en egen undertyp av patologiska samlare. Forskare för nu en diskussion om det egentligen ska ses som en helt egen diagnos, separerad från dem som samlar på föremål.
Brister i omhändertagandet
Brasilianska forskare föreslog förra året nya kriterier för att få till diagnosen djursamlare. Enligt dem är man då – vid sidan av att ha många djur – oförmögen att uppfylla djurens grundläggande behov av mat, veterinärvård och hygien. Man har mycket svårt att ge bort eller sälja djur och litar inte på att andra kan ta hand om dem.
Djursamlaren har även problem med sin egen hygien, sömn och kosthållning. Djuren påverkar det sociala nätverket och/eller arbetet och man har svårt att planera och organisera. Forskare har sett likheter mellan fenomenet djursamlande och beroendeproblematik. Personen får en mycket kraftfull, positiv feedback av sin roll som räddare och vårdare.
De brasilianska forskarna nämner tre nivåer av hur medveten personen själv är om att beteendet är osunt – han eller hon kan ha bra, dålig eller ingen insikt om problematiken i det hela. Utefter de här kriterierna föreslår forskarna att det ska införas en ny diagnos, Animal Hoarding Disorder.
Samlar ofta även på annat
Det finns ingen bra statistik över hur vanligt det är med djursamlare i Sverige, någon studie pekar på 3 000 rapporterade fall per år i USA. Det är ett relativt nytt fenomen och finns beskrivet i litteraturen först i början av 80-talet.
Just när det kommer till människor som på ett sjukligt sätt samlar på sig djur är det vanligare att de är kvinnor, medelåldern är relativt hög. Det är också ganska vanligt att de även samlar på andra saker utöver djuren.
I en undersökande studie kring förekomsten av djursamlare i Victoria, Australien, hade personerna mellan 10 och 180 djur i sin ägo. Hälften av dem samlade på katter, hundar var den näst vanligaste arten och sedan kom hästar. De djursamlare i studien som hade hästar hade färre än 40 individer och i alla fallen var en del av hästarna undernärda. Det var också vanligt med bland annat eftersatt hovvård.
Vissa djursamlare köper in eller får nya djur medan andra, som exempelvis en del av dem som samlade på hästar, får större besättningar allt eftersom individerna själva förökar sig okontrollerat.
Tycker sig rädda djuren
Det finns inte så mycket forskning om djursamlarna. Men i mindre intervjustudier som har gjorts pratar de ofta om en kaotisk barndom, med svårigheter att knyta an till någon vuxen, och de ger ofta sina djur mänskliga egenskaper. Forskare listar fem saker som de djursamlare som har intervjuats ofta har gemensamt:
Har beskrivit tre olika ”typer”
Några forskare har sedan tidigare beskrivit tre typer av djursamlare: Överväldigade vårdgivare, räddare och exploatörer.
De förstnämnda tog bra hand om sina djur tills något hände – det kan handla om arbetslöshet, en partner som har dött eller om sviktande hälsa. Dessa personer är ofta i någon mån medvetna om problemet, men det har gått helt utom kontroll.
Räddaren, däremot, gör allt för att undvika avlivning av djuren och tror själv att hen kan ta hand om sina djur på ett bra sätt. Personen fortsätter att skaffa nya djur även sedan allt har gått över styr och letar ofta upp nya djur att ”rädda”.
Den sista typen, exploatören, skaffar djuren för sina egna behov och har egentligen inte särskilt starka band till dem. Personen är likgiltig för lidandet och saknar empati. Exploatören förnekar problem helt och hållet och motsätter sig all inblandning från myndigheter och andra.
Räcker inte med djurförbud
Forskarna efterlyser att den som döms för brott kopplade till djursamlande också ska få vård för sin sjukdom. Det finns studier som har tittat på återfallsfrekvensen efter att en djursamlare har fått sina djur omhändertagna, och den uppgår i de studerade fallen till mellan 60 och 100 procent.
Man vet nästan ingenting om hur de här personerna ska hjälpas på bästa sätt, till exempel om det är mest fördelaktigt med ett totalt djurförbud eller om det är bra om personen får ha något djur kvar. Alltså förutsatt att det blir väl omhändertaget.
Fallen är betydligt mer komplicerade än när det gäller ett sjukligt samlande av föremål, eftersom man inte vill att djuren ska komma i kläm under behandling eller studier. Om en djursamlande person ska kunna få hjälp måste man ta hänsyn till den betydelse som djuren fyller för personens självkänsla, identitet och känsla av kontroll.
Referenser:
Ferreira, E.A., Paloski, L.H., Costa, D.B., Fiametti, V.S., De Oliveira, C.R., de Lima Argimon, I.I., Gonzatti, V. & Irigaray, T.Q. 2017. Animal Hoarding Disorder: A new psychopathology?, Psychiatry Research, vol. 258, 2017, s. 221-225.
Ockenden, E.M., De Groef, B. & Marston, L. 2014. Animal Hoarding in Victoria, Australia: An Exploratory Study. Anthrozoös, vol 27, nr 1, s. 33-47.
Frost, R.O., Patronek, G.P., Arluke, A. & Steketee, G. 2015. The hoarding of animals: An update. Physicians Practice. https://pdfs.semanticscholar.org/5c42/490f17574d2a645f4d964c981c7dc1bd909f.pdf
Frost, R.O., Patronek, G. & Rosenfield, E. 2011. Comparison of object and animal hoarding. Depress. Anxiety, 28: 885-891. doi:10.1002/da.20826
Patronek, G.J. & Nathanson, J.N. 2009. A theoretical perspective to inform assessment and treatment strategies for animal hoarders. Clinical Psychology Review, vol. 29, s. 274-281.
Ivanov, V.Z. 2013. Patologiskt samlande är ny diagnos i DSM-5. Läkartidningen 2013:110:CDMD.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Hur ska kravet på en avgiftsfri gymnasieskola gå att kombinera med program riktade till ungdomar som gör en elitsatsning inom sin sport?
"Man ska kunna kombinera elitsatsning med gymnasieutbildning"
Inför nästa veckas Hästarnas mästare har Maria Gretzer varit inne på Jägersro och provat galopp på banans mekaniska häst och provkört travponnyerna.
Filmklipp + intervju: "Det blir nog fartfyllt och riktigt bra drag"
Hästen mår bäst av att ha samma rutiner varje dag. Trots det har vi hästar som är på ständigt resande hov och som kommer till nya stall och platser varje vecka.
Tips om hur du fodrar bort resfebern – börja redan på hemmaplan
Det har gått två veckor sedan blixten slog ner i ett stall utanför Uppsala. Fyra hästar dog i lågorna, tre av dem ägdes av Katarina Remnemark.
När ettåriga nordsvensken Favorit väntade på hovslagaren tog han en tupplur innan det var hans tur. Hovslagaren hade inte hjärta att väcka honom.
Har du världens bästa ridlärare? Är din ridskola den allra bästa som finns? SvRF utser varje år Årets ridlärare och ridskola, nu går det att nominera.
En hästägare i Vännäs fann sina nordsvenskar nyfriserade när hon kom till hagen i tisdags. Någon hade olovligt klippt de två hästarnas manar.
Den 19-årige irländska ryttaren Michael Pender vann utmanande Hickstead Derby i söndags. Det är den yngsta ryttaren någonsin som lyckas med det.
Josefin Landgren red sitt första amatörlopp i november 2010 – i dag är hon professionell jockey med Jägersro som bas. Den 30 juni försvarar hon sin VM-titel.
Om vägen till World Cup på Bro Park: "Tävlade först i hoppning"
Hanna Nordin beskriver sig själv som en hästmänniska, inte en människa med häst. Här reflekterar hon över varför en del hästar anses vara elaka.
Peter Karlssons inlägg om hästar som sov på grus fick snurr på Facebook. Många trodde att han lyckats dressera sina hästar för att undvika fästingar.
"Har lärt mina hästar att sova på grus för att undvika fästingar"
Anna Freskgård leder en ny fälttävlansutbildning i samarbete med Agria. Fem unga ryttare kommer att coachas av landslagsryttaren under ett år.
"Blir det extra komplementet som lyfter ungdomarna mot målen"
Tre gångarter är allt vi har att jobba med. Det var ett av budskapen som dressyrstjärnan Laura Graves förmedlade under en clinic på Stadion i Stockholm.
"Skritt, trav och galopp, det är allt vi har på vägen till Grand Prix"
I Piteå finns en vacker hästgård med allt man kan önska sig. Eller vad sägs om ett modernt boningshus, stall med sex boxar och egen ridbana?
Det är klart vilka 14 ryttare som kvalat till final i Swedish 7-stars 1,50-tour under Falsterbo Horse Show. Två ryttare har dessutom fått varsitt wildcard.
De fyra bästa ryttarna vidare till meetingets femstjärniga klasser
Efter foder står väderskydd högst på European Welfare Quality-programmets lista över det viktigaste för hästens välmående. Här ges tips om flera kvalitetsmodeller.
För femte året rider Sofia Larsson och Erica Svensson en långritt genom delar av Sverige för att samla in pengar till Hjärtebarnsfonden.
Erica till P4 Kalmar: "Jag har hjärtsjuka syskonbarn som fått hjälp av fonden"
Nästa vecka går sport-SM för islandshästar. Bland de 237 ekipagen som kvalat hittar man juniorer som gör sitt första SM och absolut världselit.
Natten till tisdagen stals två hästar från en gård i Hylte. Det var Elaines Fenix och Elymus som togs olovligen ur stallet. Händelsen är polisanmäld.
Efterlyser tips: ”Någon måste veta något om vem som gjort det här”
Förra veckan gick Svensk Travsport ut med en ny karens- samt förbudslista. Svenska ridsportförbundet följer också förändringarna.
Tf. ansvarig utgivare (20/6 till 4/7 2019): Ida Röök
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
