Nog är vi många som plötsligt har konstaterat att vi kanske har en eller två hästar för mycket. Men för en del blir samlandet av fler och fler djur en del av en psykisk sjukdom, där både människor och djuren far illa. Forskningen kring djursamlare har inte kommit så långt, och vetskapen om hur man hjälper och behandlar dem är än mer knapphändig.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
Patologiskt samlande blev en egen diagnos för bara några år sedan. På engelska skiljer man på ”collecting” och ”hoarding”, där collecting handlar om vanligt samlande som mer eller mindre alla barn ägnar sig åt.
På svenska finns det bara ett ord, samlande. Därför används ”patologiskt samlande” för det beteende som på engelska kallas hoarding. Det vill säga när samlandet blir förenat med lidande och blir till ett funktionshinder.
Djursamlare och personer som lider av patologiskt samlande av föremål har likheter och skillnader i sin sjukdomsbild. Båda har stökiga och dysfunktionella hem och de har väldigt svårt att göra sig av med något, även om det djuret/föremålet skulle ha det bättre eller komma bättre till sin rätt hos en annan person.
Men det finns också skillnader, vilket gör att djursamlare kan sägas utgöra en egen undertyp av patologiska samlare. Forskare för nu en diskussion om det egentligen ska ses som en helt egen diagnos, separerad från dem som samlar på föremål.
Brister i omhändertagandet
Brasilianska forskare föreslog förra året nya kriterier för att få till diagnosen djursamlare. Enligt dem är man då – vid sidan av att ha många djur – oförmögen att uppfylla djurens grundläggande behov av mat, veterinärvård och hygien. Man har mycket svårt att ge bort eller sälja djur och litar inte på att andra kan ta hand om dem.
Djursamlaren har även problem med sin egen hygien, sömn och kosthållning. Djuren påverkar det sociala nätverket och/eller arbetet och man har svårt att planera och organisera. Forskare har sett likheter mellan fenomenet djursamlande och beroendeproblematik. Personen får en mycket kraftfull, positiv feedback av sin roll som räddare och vårdare.
De brasilianska forskarna nämner tre nivåer av hur medveten personen själv är om att beteendet är osunt – han eller hon kan ha bra, dålig eller ingen insikt om problematiken i det hela. Utefter de här kriterierna föreslår forskarna att det ska införas en ny diagnos, Animal Hoarding Disorder.
Samlar ofta även på annat
Det finns ingen bra statistik över hur vanligt det är med djursamlare i Sverige, någon studie pekar på 3 000 rapporterade fall per år i USA. Det är ett relativt nytt fenomen och finns beskrivet i litteraturen först i början av 80-talet.
Just när det kommer till människor som på ett sjukligt sätt samlar på sig djur är det vanligare att de är kvinnor, medelåldern är relativt hög. Det är också ganska vanligt att de även samlar på andra saker utöver djuren.
I en undersökande studie kring förekomsten av djursamlare i Victoria, Australien, hade personerna mellan 10 och 180 djur i sin ägo. Hälften av dem samlade på katter, hundar var den näst vanligaste arten och sedan kom hästar. De djursamlare i studien som hade hästar hade färre än 40 individer och i alla fallen var en del av hästarna undernärda. Det var också vanligt med bland annat eftersatt hovvård.
Vissa djursamlare köper in eller får nya djur medan andra, som exempelvis en del av dem som samlade på hästar, får större besättningar allt eftersom individerna själva förökar sig okontrollerat.
Tycker sig rädda djuren
Det finns inte så mycket forskning om djursamlarna. Men i mindre intervjustudier som har gjorts pratar de ofta om en kaotisk barndom, med svårigheter att knyta an till någon vuxen, och de ger ofta sina djur mänskliga egenskaper. Forskare listar fem saker som de djursamlare som har intervjuats ofta har gemensamt:
Har beskrivit tre olika ”typer”
Några forskare har sedan tidigare beskrivit tre typer av djursamlare: Överväldigade vårdgivare, räddare och exploatörer.
De förstnämnda tog bra hand om sina djur tills något hände – det kan handla om arbetslöshet, en partner som har dött eller om sviktande hälsa. Dessa personer är ofta i någon mån medvetna om problemet, men det har gått helt utom kontroll.
Räddaren, däremot, gör allt för att undvika avlivning av djuren och tror själv att hen kan ta hand om sina djur på ett bra sätt. Personen fortsätter att skaffa nya djur även sedan allt har gått över styr och letar ofta upp nya djur att ”rädda”.
Den sista typen, exploatören, skaffar djuren för sina egna behov och har egentligen inte särskilt starka band till dem. Personen är likgiltig för lidandet och saknar empati. Exploatören förnekar problem helt och hållet och motsätter sig all inblandning från myndigheter och andra.
Räcker inte med djurförbud
Forskarna efterlyser att den som döms för brott kopplade till djursamlande också ska få vård för sin sjukdom. Det finns studier som har tittat på återfallsfrekvensen efter att en djursamlare har fått sina djur omhändertagna, och den uppgår i de studerade fallen till mellan 60 och 100 procent.
Man vet nästan ingenting om hur de här personerna ska hjälpas på bästa sätt, till exempel om det är mest fördelaktigt med ett totalt djurförbud eller om det är bra om personen får ha något djur kvar. Alltså förutsatt att det blir väl omhändertaget.
Fallen är betydligt mer komplicerade än när det gäller ett sjukligt samlande av föremål, eftersom man inte vill att djuren ska komma i kläm under behandling eller studier. Om en djursamlande person ska kunna få hjälp måste man ta hänsyn till den betydelse som djuren fyller för personens självkänsla, identitet och känsla av kontroll.
Referenser:
Ferreira, E.A., Paloski, L.H., Costa, D.B., Fiametti, V.S., De Oliveira, C.R., de Lima Argimon, I.I., Gonzatti, V. & Irigaray, T.Q. 2017. Animal Hoarding Disorder: A new psychopathology?, Psychiatry Research, vol. 258, 2017, s. 221-225.
Ockenden, E.M., De Groef, B. & Marston, L. 2014. Animal Hoarding in Victoria, Australia: An Exploratory Study. Anthrozoös, vol 27, nr 1, s. 33-47.
Frost, R.O., Patronek, G.P., Arluke, A. & Steketee, G. 2015. The hoarding of animals: An update. Physicians Practice. https://pdfs.semanticscholar.org/5c42/490f17574d2a645f4d964c981c7dc1bd909f.pdf
Frost, R.O., Patronek, G. & Rosenfield, E. 2011. Comparison of object and animal hoarding. Depress. Anxiety, 28: 885-891. doi:10.1002/da.20826
Patronek, G.J. & Nathanson, J.N. 2009. A theoretical perspective to inform assessment and treatment strategies for animal hoarders. Clinical Psychology Review, vol. 29, s. 274-281.
Ivanov, V.Z. 2013. Patologiskt samlande är ny diagnos i DSM-5. Läkartidningen 2013:110:CDMD.
OM FORSKNINGSKOLLEN
De flesta av oss vill väldigt gärna bli bättre ryttare, men vet kanske inte hur det ska gå till. B-tränaren E-G Haking bjuder på måltänk och på konkreta tips.
Varmblodet Cisco ville verkligen klia sig och tänkte att man får väl använda sig av det man har. Den nya höbalen fick bli lösningen på problemet.
Många hästar drabbas av välfärdssjukdomar och deras ägare kämpar med att utforma en vettig foderstat. Med EquVicis Essential tillför du energi, inte stärkelse.
Bröderna Ulf, Anders och Per Hansson är uppfödare till Hansson WL, som blev världens bästa hopphäst 2018. Nu prisas de för sitt avelsarbete.
Margareta Sjödin har haft mycket svårt att hitta en sadel till sitt tinker- och irish cob-sto Whitney. I helgen red de därför Medelsvår C barbacka.
"Det gick faktiskt bättre än det brukar göra när jag har sadel"
Yasin Haj Abdo har flytt kriget i Syrien och börjat rida. Nu vill han lyfta problemet med en fördom han ofta möter – att ridning skulle vara en tjejsport.
Mikaela Jansson tränar sina hästar genom positiv förstärkning. Här visar friesern Marisca och shettisen Minya upp några av sina favoritövningar.
Kaliber i P1 granskar arbetsmiljön för de statliga distriktsveterinärerna. Flera veterinärer vittnar om mycket långa arbetspass och körsträckor.
"Det finns risker för djurskyddet när de geografiska områdena ökar"
Gothenburg Horse Show 2019 blev en succé utan dess like och det är dags att blicka framåt mot nästa hästfest i februari. Men det gäller att säkra sina biljetter i tid.
Projektledaren: "Målet är att varje dag ska vara en publikfest"
Har du en genomtänkt plan när du hoppar fram? Och hur gör du efter hindren? Läs om Lisen Bratt Fredricsons käpphästar för att lyckas med tävlandet.
”De bästa ryttarna i världen är avspända men samtidigt balanserade”
Peder Fredricson satte full fart med H&M All In när det var dags för omhoppning vid världscuppremiären i Oslo. Snabbt gick det, men en bom föll.
Ditte Lindholm har ett stall med både egna hästar och inackorderingar utanför Stockholm. Under många år har hon fört en ojämn kamp mot leriga hagar.
Favorit i repris: Dittes gästbloggsinlägg om att grusa hagarna på bästa sätt
Peder Fredricson och H&M All In slutade på sjätte plats i världscuppremiären. Vann gjorde schweizaren Bryan Balsiger på Clouzot de Lassus.
Peder: "Det var snabbaste ritten så det är jag supernöjd med"
Douglas Lindelöw är på plats i Oslo för att starta i säsongens första världscupomgång, som han vann förra året. Ska det bli en repris?
"Det är många som kan vinna i dag, det hänger på dagsform och tur"
Arkiv: Dags för världscuppremiär – minns ni förra årets superstart?
Rose Mathisen med Zuidenwind 1187 och Minna Telde med Isac kommer till start i söndagens världscupdressyr i danska Herning.
Minna Telde och Isac först ut i klassen som startar 14.15
Arkiv: Världscuppremiär i dressyr – tre svenskar på plats
Arkiv: Världscupseger för Rose Mathisen som satsar mot Las Vegas
Vintertid rör sig hästarna mindre och de får förmodligen mer grovfoder för att hålla värmen. Då är frostfritt vatten i hagen A och O, inte minst för att förebygga kolik.
Värmebaljor, isolerade vattenkoppar eller alternativ utan el?
När en kvinna valde att äta upp sin egen häst skapade detta starka reaktioner. Richard Tellström, måltidsforskare, förklarar vad detta kan bero på.
Richard Tellström: "Handlar om vad vi definierar som ätbart och icke ätbart"
Douglas Lindelöw lotsade Cheldon till en tredjeplats i lördagens GP i Oslo. I morgon väntar världscuppremiären, en klass som Douglas vann förra året.
Josefin Andersson tävlar i westerngrenen showmanship med sin häst She is a Banjo Girl. Det har gått så bra att de rankas som nummer fyra i världen.
"Det är lite overkligt att se sitt namn bland kända namn från USA"
Det här lilla fölet, en mula, har så mycket spring i kroppen. Matte hörs skratta i bakgrunden åt den härliga livsglädjen som han utstrålar.
SPECIAL: STYRKA
– Porträtt: Ulf Johansson
– Styrka inifrån och ut
– Fodra för muskler?
– Bra ryttarmat
– Rådgivare om proteintillskott
– Långsiktighet ger stark häst
...och mycket mycket mer
Läs numret i det digitala arkivet
Tf. ansvarig utgivare (19/10–27/10 2019): Ida Röök
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
