Nog är vi många som plötsligt har konstaterat att vi kanske har en eller två hästar för mycket. Men för en del blir samlandet av fler och fler djur en del av en psykisk sjukdom, där både människor och djuren far illa. Forskningen kring djursamlare har inte kommit så långt, och vetskapen om hur man hjälper och behandlar dem är än mer knapphändig.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
Patologiskt samlande blev en egen diagnos för bara några år sedan. På engelska skiljer man på ”collecting” och ”hoarding”, där collecting handlar om vanligt samlande som mer eller mindre alla barn ägnar sig åt.
På svenska finns det bara ett ord, samlande. Därför används ”patologiskt samlande” för det beteende som på engelska kallas hoarding. Det vill säga när samlandet blir förenat med lidande och blir till ett funktionshinder.
Djursamlare och personer som lider av patologiskt samlande av föremål har likheter och skillnader i sin sjukdomsbild. Båda har stökiga och dysfunktionella hem och de har väldigt svårt att göra sig av med något, även om det djuret/föremålet skulle ha det bättre eller komma bättre till sin rätt hos en annan person.
Men det finns också skillnader, vilket gör att djursamlare kan sägas utgöra en egen undertyp av patologiska samlare. Forskare för nu en diskussion om det egentligen ska ses som en helt egen diagnos, separerad från dem som samlar på föremål.
Brister i omhändertagandet
Brasilianska forskare föreslog förra året nya kriterier för att få till diagnosen djursamlare. Enligt dem är man då – vid sidan av att ha många djur – oförmögen att uppfylla djurens grundläggande behov av mat, veterinärvård och hygien. Man har mycket svårt att ge bort eller sälja djur och litar inte på att andra kan ta hand om dem.
Djursamlaren har även problem med sin egen hygien, sömn och kosthållning. Djuren påverkar det sociala nätverket och/eller arbetet och man har svårt att planera och organisera. Forskare har sett likheter mellan fenomenet djursamlande och beroendeproblematik. Personen får en mycket kraftfull, positiv feedback av sin roll som räddare och vårdare.
De brasilianska forskarna nämner tre nivåer av hur medveten personen själv är om att beteendet är osunt – han eller hon kan ha bra, dålig eller ingen insikt om problematiken i det hela. Utefter de här kriterierna föreslår forskarna att det ska införas en ny diagnos, Animal Hoarding Disorder.
Samlar ofta även på annat
Det finns ingen bra statistik över hur vanligt det är med djursamlare i Sverige, någon studie pekar på 3 000 rapporterade fall per år i USA. Det är ett relativt nytt fenomen och finns beskrivet i litteraturen först i början av 80-talet.
Just när det kommer till människor som på ett sjukligt sätt samlar på sig djur är det vanligare att de är kvinnor, medelåldern är relativt hög. Det är också ganska vanligt att de även samlar på andra saker utöver djuren.
I en undersökande studie kring förekomsten av djursamlare i Victoria, Australien, hade personerna mellan 10 och 180 djur i sin ägo. Hälften av dem samlade på katter, hundar var den näst vanligaste arten och sedan kom hästar. De djursamlare i studien som hade hästar hade färre än 40 individer och i alla fallen var en del av hästarna undernärda. Det var också vanligt med bland annat eftersatt hovvård.
Vissa djursamlare köper in eller får nya djur medan andra, som exempelvis en del av dem som samlade på hästar, får större besättningar allt eftersom individerna själva förökar sig okontrollerat.
Tycker sig rädda djuren
Det finns inte så mycket forskning om djursamlarna. Men i mindre intervjustudier som har gjorts pratar de ofta om en kaotisk barndom, med svårigheter att knyta an till någon vuxen, och de ger ofta sina djur mänskliga egenskaper. Forskare listar fem saker som de djursamlare som har intervjuats ofta har gemensamt:
Har beskrivit tre olika ”typer”
Några forskare har sedan tidigare beskrivit tre typer av djursamlare: Överväldigade vårdgivare, räddare och exploatörer.
De förstnämnda tog bra hand om sina djur tills något hände – det kan handla om arbetslöshet, en partner som har dött eller om sviktande hälsa. Dessa personer är ofta i någon mån medvetna om problemet, men det har gått helt utom kontroll.
Räddaren, däremot, gör allt för att undvika avlivning av djuren och tror själv att hen kan ta hand om sina djur på ett bra sätt. Personen fortsätter att skaffa nya djur även sedan allt har gått över styr och letar ofta upp nya djur att ”rädda”.
Den sista typen, exploatören, skaffar djuren för sina egna behov och har egentligen inte särskilt starka band till dem. Personen är likgiltig för lidandet och saknar empati. Exploatören förnekar problem helt och hållet och motsätter sig all inblandning från myndigheter och andra.
Räcker inte med djurförbud
Forskarna efterlyser att den som döms för brott kopplade till djursamlande också ska få vård för sin sjukdom. Det finns studier som har tittat på återfallsfrekvensen efter att en djursamlare har fått sina djur omhändertagna, och den uppgår i de studerade fallen till mellan 60 och 100 procent.
Man vet nästan ingenting om hur de här personerna ska hjälpas på bästa sätt, till exempel om det är mest fördelaktigt med ett totalt djurförbud eller om det är bra om personen får ha något djur kvar. Alltså förutsatt att det blir väl omhändertaget.
Fallen är betydligt mer komplicerade än när det gäller ett sjukligt samlande av föremål, eftersom man inte vill att djuren ska komma i kläm under behandling eller studier. Om en djursamlande person ska kunna få hjälp måste man ta hänsyn till den betydelse som djuren fyller för personens självkänsla, identitet och känsla av kontroll.
Referenser:
Ferreira, E.A., Paloski, L.H., Costa, D.B., Fiametti, V.S., De Oliveira, C.R., de Lima Argimon, I.I., Gonzatti, V. & Irigaray, T.Q. 2017. Animal Hoarding Disorder: A new psychopathology?, Psychiatry Research, vol. 258, 2017, s. 221-225.
Ockenden, E.M., De Groef, B. & Marston, L. 2014. Animal Hoarding in Victoria, Australia: An Exploratory Study. Anthrozoös, vol 27, nr 1, s. 33-47.
Frost, R.O., Patronek, G.P., Arluke, A. & Steketee, G. 2015. The hoarding of animals: An update. Physicians Practice. https://pdfs.semanticscholar.org/5c42/490f17574d2a645f4d964c981c7dc1bd909f.pdf
Frost, R.O., Patronek, G. & Rosenfield, E. 2011. Comparison of object and animal hoarding. Depress. Anxiety, 28: 885-891. doi:10.1002/da.20826
Patronek, G.J. & Nathanson, J.N. 2009. A theoretical perspective to inform assessment and treatment strategies for animal hoarders. Clinical Psychology Review, vol. 29, s. 274-281.
Ivanov, V.Z. 2013. Patologiskt samlande är ny diagnos i DSM-5. Läkartidningen 2013:110:CDMD.
OM FORSKNINGSKOLLEN
Det blev en nionde plats för Rose Mathisen med Zuidenwind 1187 i Neumünsters världscupkür. Vann gjorde Isabell Werth med Weihegold OLD.
Judy Reynolds, Irland, bryter den tyska dominansen med en tredje plats
Tanja Willyard gillar kreativ och varierad träning för sina hästar. Som när hon tränar piaff och passage från marken med welshkorsningen Trazzel.
Att tidigt upptäcka tecken på degenerativ ledsjukdom och artros hos hästen är avgörande. Det ökar möjligheterna att förebygga att tillståndet blir begränsande.
Det är inte helt enkelt att upptäcka och se, om och var hästen är halt. Veterinär Elin Hernlund gav tips, under en föreläsning på UDS.
"Ett tips är att filma hästen med slowmotionläget på telefonen"
Det finns många bra övningar för att träna på tempo. Till exempel att sätta upp låga hinder längs långsidan och variera antalet språng däremellan.
På lördagen följde Rolf-Göran Bengtsson, på lovande Oak Grove's Carlyle, upp fredagskvällens fjärdeplats med en andraplacering över 1,50-hinder.
Efter ett par sköna semesterveckor som Sara har tillbringat i solen, och Marco på spa, är de på gång igen. Hoppträning och skogsturer har stått på schemat.
Janika Sprungers VM-häst Bacardi VDL ägdes av Georg Kähny, nu har Jan Tops köpt hästen. Dock vet man ännu inte vem som blir topphästens nya ryttare.
Moa Berggren arbetar i hela Sörmland som ambulerande hästveterinär. Här berättar hon om sin och kollegornas vardag – samt ger tips inför veterinärbesöket.
Moa Berggren: ”Kan göra väldigt mycket i fält med modern utrustning”
Med anledning av det aktuella smittoläget i Stockholmsområdet har SvRF infört ett frivilligt tävlingsstopp. Nu höjs röster för att detta ska utökas.
Till SVT Nyheter: ”Finns risk att man söker sig till angränsande distrikt”
Emelie Eriksson lämnade storstaden för att flytta till Dalarna och plugga häst. Där blev hon kvar och startade eget med fyra fyrbenta kollegor.
Norska Christina Øynes arbetar sina hästar utan huvudlag. I filmen rider hon ut i en vinterklädd skog, i full galopp – på stoet Jebha.
Klippet har setts mer än 300 000 gånger: ”Jag älskar äventyr”
Med anledning av den rådande smittorisken i Stockholmsområdet stänger Ridskolan Strömshom sina stallar för besökande.
Det börjar bli något av en tradition – Ung SWB:s träff på Flyinge under Bruksprovsveckan. Det blir proffsguidning och nätverkande.
Viktoria Carlerbäck är ny landslagsledare för ungdomslagen i fälttävlan, nu har hon kommit i gång med sitt arbete. Här berättar hon om uppdraget.
I appen HoofStep ser du din häst i form av en 3D-animation, som speglar hästens pågående beteende. Om något avviker som kan hota hälsan sänds ett larm direkt!
Den populära hoppserien Swedish 7-Star Spring Tour får en fortsättning under 2019. Samtliga tävlingar i touren ges femstjärnig status.
När Erika Jäderbergs häst insjuknade i vad som konstaterats vara EHV-4 startade en mängd ryktesspridningar. Det känns trist, menar hon.
Många vidtar åtgärder för att förhindra att smittorna sprids
Baltimore 1178 tävlades framgångsrikt av Malin Baryard Johnsson. För två år sedan blev han valack, nu står det dock klart att han bär anlag för WFFS.
Konstnärerna Jenny och Thomas reste till USA för att lära känna och kämpa för de vilda mustangernas bevarande. Här berättar de om upplevelserna.
Visar sina bilder och målningar på utställning: ”Många som kämpar”
Till HorseNews.se
Hippson nr 1
Special: Bli bäst på helheten. I årets första nummer djupdyker vi i Pether Marknes vinnande system. Tidningen innehåller även unika planeringsmallar för häståret.
Läs mer om innehållet
Dessutom:
JUST NU – bok på köpet!
Tecknar du en prenumeration får du just nu inte bara vårt specialnummer skickat till dig direkt, utan även succéboken "Träna hästen från marken" utan extra kostnad. Starta året med en riktig inspirationsboost!
Redan prenumerant? Köp Träna hästen från marken för halva priset.
Ansvarig utgivare: Ann Kristin Yngve
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen artiklar, frågespalter, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden.
