Även för en erfaren veterinär kan det vara ett detektivarbete att ta reda på om en häst är halt på ett framben, eller om det bara ser ut så för att den försöker avlasta ett ömmande bakben. Nu har forskare från bland annat SLU hittat en ledtråd som kan snabba på hältutredningen – nämligen hur manken rör sig.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med Marie Rhodin i spetsen samarbetar med bland annat Royal Veterinary College i London, när det gäller forskning om hältor och hältutredning. I forskningen använder de sig av objektiv rörelseanalys, vilket ger säkrare mätvärden och är känsligare än om hästens rörelser och en eventuell hälta bedöms visuellt.
Objektiva hältutredningar blir allt vanligare även i praktiken, men det återstår mycket forskning för att alla de data som är möjliga att samla in ska kunna användas och tolkas på ett bra sätt.
Sitter det fram eller bak?
I ett par nya studier har forskarna hittat en nyckel till att snabbare kunna lokalisera vilket ben hästen är halt på. Det klassiska dilemmat är ju att kunna fastställa om det är en ”riktig” frambenshälta eller om det egentligen är det diagonala bakbenet som är orsaken till rörelsestörningen. Forskargruppen har visat att mankens rörelser ger värdefulla ledtrådar vid objektiv rörelseanalys av en halt häst.
I en studie framkallade de hälta genom tryck mot sulan hos tio friska varmblodshästar. Då såg forskarna att om hältan hade sitt ursprung i ett framben ändrade sig huvudets och mankens rörelser i samma riktning jämfört med hos den ohalta hästen. Om hältan däremot kom från det diagonala bakbenet, och frambenshältan var kompensatorisk, var rörelseförändringen i huvud och manke riktade åt varsitt håll.
Skannade kapplöpningshästar
I en uppföljande studie, där även forskare och veterinärer från Singapore Turf Club deltog, tittade man på 163 fullblod i träning. Det gjorde att forskarna ytterligare kunde stärka sina tidigare resultat, eftersom de även då såg att mankens rörelser kunde användas för att hjälpa till att tolka data från en rörelseanalys. Alltså som ett komplement till att analysera huvudets nickning och bäckenets rörelser.
Däremot är de här skillnaderna i mankens rörelser mycket svåra att se med blotta ögat. Resultaten är i första hand ett bra hjälpmedel när man använder någon objektiv mätmetod, som kameror eller sensorer, vid hältutredningen.
Inte helt nya tankar
Redan för dryga tio år sedan visade holländska forskare hur olika kroppsdelar rör sig när man framkallar hälta på olika ben. Till exempel att bålen hålls högre över marken när det onda benet är i understödsfas. De såg precis som forskarna från SLU att mankens rörelser förändrades på ett annat sätt jämfört med huvudets rörelser beroende på om det var en fram- eller bakbenshälta. Deras slutsats var däremot då att huvudets och korsets rörelser var bäst för att kvantifiera hältor, det är först nu forskare föreslår att manken också kan vara ett viktigt hjälpmedel under hältutredningen.
Referenser:
Pfau, T., Noordwijk, K., Sepulveda Caviedes, M. F., Persson Sjödin, E., Barstow, A., Forbes, B. & Rhodin, M. 2017. Head, withers and pelvic movement asymmetry and their relative timing in trot in racing Thoroughbreds in training. Equine Veterinary Journal. Doi: 10.1111/evj.12705
Persson Sjödin, E., Serra Braganca, F., Pfau, T., Egenvall, A., Weishaupt, M. & Rhodin, M. 2016. Movement symmetry of the withers can be used to discriminate primary forelimb lameness from compensatory forelimb asymmetry in horses with induced lameness. Equine Veterinary Journal, 2016, 48, suppl. 49, s. 32.
Buchner, H.H.F., Savelberg, HH.C.M., Schamhardt, H.C. & Barneveld, A. 1996. Head and trunk movement adaptations in horses with experimentally induced fore- or hindlimb lameness. Equine Veterinary Journal, 28: 71–76. doi:10.1111/j.2042-3306.1996.tb01592.
Nordsteds Förlag och Storytel ger senare i år ut Sophie Jahn bok om uppväxten på "Hästgården". Där en idyllisk fasad dolde våld och övergrepp.
Berättar om uppväxten i sin fars våld samt om kampen för gården och djuren
Team Equus for Hope är en välgörenhetsorganisation full med ridande medlemmar. I vår drar föreningen igång en cup där alla får vara med.
"Vill göra något där många kan vara med och det är enkelt att delta"
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Hon har storsatsat som hoppryttare – trots att hon har sju hål i luftstrupen. My Lagerberg berättar om svårigheterna och kärleken till hästarna.
Flera operationer och isolerad i USA: ”Hästarna har varit min drivkraft”
Det kom in massor av bidrag när Norra Skånes fjordhästförening ordnade en digital maskerad. Träffa Pippi, Luigi, Snögubben och Dartanjang.
Stort bildspel: "Det enda som begränsade var den egna fantasin"
Att hitta var problemet sitter när en häst är diffust halt kan vara svårt. Kajsa funderar också på begreppet smärtminne – har hästar det eller inte?
"Det är nedärvt i generna att hästen behöver kunna springa fort och se frisk ut"
För sjätte gången kommer Christina Sääfs minnesstipendium att delas ut till en unghästutbildare. Det delas ut under Billdal Horse Show i slutet av mars.
2019 fick Jüri Sokolovski stipendiet – pausades 2020 på grund av pandemin
På lördagsmorgonen hittades en häst nedkyld i ett dike i Kungälvs kommun. Innan räddningstjänsten hann fram hade hästen kunnat ta sig upp.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Det är nästan mer regel än undantag att hästar trippar runt vid uppsittning. Och experterna är ense om orsaken, vi ryttare är för inkonsekventa.
På onsdag den 20 januari öppnar anmälan till de första tävlingarna efter tävlingsstoppet på grund av pandemin, som äger rum från och med vecka 4.
Tävlingar bland annat på Strömsholm, Lund och på Grevagården.
Här delar Annika Strömberg med sig att ett smart tips för alla er som inte har satt snösulor på era hästar. Snabbt, enkelt och klampfritt blir resultatet.
Se klippen där Annika delar med sig av sitt smarta tips för snöfria hovar
Radiodokumentären ”Hästgården” handlar om sexuella övergrepp vid ett ridcenter där en man sedan dömdes. Nu berättar mannens dotter sin historia.
Se klipp och länk till programmet – berättelsen ska även bli tv-serie i TV4
Lars Panzar, ordförande i Ronneby ryttarförening, säger till Hippson att man backar vad gäller tolkningen av den nya pandemilagen.
"Vi har backat, från och med i dag gäller åter två ekipage i ridhuset åt gången"
För tionde året delas stipendiet "Årets uppfödare" ut av Agria i samarbete med SWB. Vinnaren får ett stipendium om 30 000 kronor.
Mikael Theorén, Agria: "Vi vill bidra till att lyfta goda exempel på hållbar hästavel"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Det fanns ett världscupkval kvar inför den planerade finalen i Göteborg. Men nu ställer även Leipzig in sina tävlingar i mars på grund av pandemin.
Sidvärtsrörelser är lösgörande för hästen och hjälper dessutom ryttaren att få koll på sina ytterhjälper. För Lina Dolk är skänkelvikning en favorit.
Lina Dolk: "Blir en tydlig avstämning som visar vad man behöver öva på"
Vintern är här och när vattnet fryser är det inte helt lätt att få hästarna att dricka tillräckligt. Såhär bygger du ett frostsäkert vattenkar till hagen.
I detta klipp från SVT får vi återuppleva när den tyske hoppryttaren Franke Sloothaak tävlar med sitt åttaåriga sto Leandra år 1988. Hög nostalgi här!
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!