Forskning
Publicerad: 2018-12-05Till vänster italiensk hästrustning med stångbett, från slutet av 1500-talet. Foto: Wikimedia Commons och Adobe Stock
Om bettets användning genom tiderna: "Munnens uppbyggnad har inte förändrats"
När började vi egentligen använda oss av bett och hur såg de första betslingarna ut? Veterinären och universitetslektorn Ove Wattle guidar och påminner om en viktig faktor – hästens mun har alltid varit uppbyggd på samma sätt, evolutionen till trots.
Text: Julia Brente
Det var under Hippocampusdagen, anordnad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som Ove Wattle föreläste om bettets historia.
De allra första hästarna på jorden var i samma storlek som en normalstor hund och hade tre tår på varje fot. Evolutionen har gjort att hästarna ser ut som de gör i dag. Men det finns en sak som inte har förändrats på 18 miljoner år och det är hur de ser ut i munnen.
Vi människor har domesticerat hästar sedan 5 500 år tillbaka, en mycket kort tid med tanke på hur länge de har existerat. Samtidigt har hästarnas liv förändrats mycket under den tiden och de har behövt anpassa sig till oss människor.
– Munnens uppbyggnad och tänderna har varit så framgångsrika under evolutionen att de inte har förändrats, trots att vi har satt bett i munnen på hästarna, säger Ove.
De första betten var av rep
När människan började försöka styra hästar provade hon flera olika metoder som kapson runt nosen, nosring eller rep runt tunga och underkäke. Ett problem när man betslade hästarna med rep i munnen var att ryttare hade svårt att styra dem och samtidigt hantera vapen i krig. Därför var den stridande tvungen att ha en till person med sig som satt på en annan häst och styrde den häst han själv red.
– Det var inte speciellt effektivt och man insåg nog ganska snabbt att det inte fungerade att ha en annan person ute på fältet för att kunna styra hästarna.
När människan blev bättre på att bearbeta metall började vi även med tvådelade bett, efter det kunde betten utvecklas mer än tidigare. Utvecklingen gick mot bett som för dagens hästmänniskor kan se rysliga ut, de hade bland annat vassa piggar både i och utanför munnen för att frambringa kraftiga reaktioner hos hästarna.
Tog tidigt bort vargtänder
Tidigt insåg människorna att ridbarheten påverkades av valet av bett, och att bettet även påverkade hästens tänder och mjukvävnad. Man har sett på hästkranier från 800 före Kristus att de redan då tog bort vargtänderna. Troligen för att kunna underlätta betslingen.
Det här var sannolikt för att ryttarna märkte att hästarna upplevde smärta när bettet hamnade mot den lilla vargtanden. Vilket vi i dag vet beror på inflammation i rothinnan och/eller pulpan. Det gjorde att hästarna försökte undvika bettet.
Anpassade hästen efter bettet
På 1800-talet togs munstegar och mer regelbundna kontroller i bruk. Då märkte ägarna att det var vanligt att hästarna hade sår i kindslemhinnorna. Enligt Ove började man då att fundera på hur det gick att anpassa munnen till bettet och i mitten av 1800-talet introducerades den handdrivna tandraspen.
Trots att hästägare redan i början av 1900-talet varnades för att raspa för mycket användes den maskindrivna raspen flitigt på 1930-talet. I dag använder många fortfarande tandraspar trots att ingen – enligt Ove Wattle – har kunnat bevisa någon positiv hälsoeffekt med det rutinmässiga raspandet. Däremot har man kunnat visa att betslingen, och hur ryttaren/kusken hanterar bettet, har stor inverkan på munhälsan.
Ove poängterar dock att det självklart fortfarande finns andra problem i hästmunnen som inte är orsakade av betsling. Såsom foderinpackningar, hakar, tandfrakturer och infektioner som även de ska åtgärdas.
Variation är av största vikt
– Om jag skulle vara häst så ville jag nog antingen vara ridskoleponny eller en islandshäst på hobbynivå. Oftast har islandshästar inte speciellt mycket skador i munnen och ridskoleponnyer har ryttare som drar åt lite alla håll och kanter. Vilket i sin tur gör att det inte ligger tryck på samma ställe i hästens mun hela tiden, säger Ove.
Väldigt tidigt under användandet av bett av olika slag, nämligen 400 år före Kristus, pratade ridmästare om vikten av att variera bett för hästens bästa. Men det försvann bort under en lång period, nu är den tanken tillbaka igen.
– Man ska komma ihåg att vi behöver variera betten. Rid inte på samma bett hela tiden, för det kommer att resultera i att hästarna får fler skador i munnen, förklarar Ove.
Det skadar så klart inte att även tänka på vilka andra hjälper man kan använda i sin ridning.
Dagens bett är inte perfekta
I dag är bettet den vanligaste anledningen till varför hästar har problem med sin mun. Trots att utveckligen har gått rejält framåt sedan vi red med en extra person för att styra, har vi fortfarande inte kommit på ett optimalt sätt att betsla våra hästar.
Ove trycker därför en extra gång på att variation är av stor betydelse och att vi behöver lyssna på våra hästar. Individen måste trivas med det bett du sätter in i munnen på den och det är vårt ansvar som ryttare att det blir så bra som möjligt. Återigen, hästens tänder och mun har inte förändrats nämnvärt på 5 500 år.
– Det innebär att vi måste anpassa oss efter hur hästarna ser ut och försöka utforma utrustningen efter dem. Inte tvärt om, säger Ove Wattle.
Till att börja med var metallbetten gjorda i brons och tvådelade. De användes mest på körhästar eftersom att man inte red så mycket på den tiden.
Under romartiden blev det vanligare med stångbett. Man använde även port eller annan design på bettet för att hästarna skulle påverkas av nackstycket, munvinklarna, tungan, lanerna och gommen.
När ryttare började fundera mer på vad hästarna skulle ha för bett togs det fram många olika varianter. Vissa av dem kan vi känna igen även i dag, som de tvådelade betten.
Ove Wattle föreläste om bettets historia på Hippocampusdagen, som anordnades av SLU i Uppsala den 31 oktober.
taggar
Liknande webbartiklar
- Odontologen om hästens mun: ”Är tuggandet av grovfoder som rengör tänderna”
- Pälspodden om hovar: "Hovslagaren bör bedöma hästen i rörelse"
- Fölet föddes med klöv: "Vi försöker hitta den genetiska förklaringen"
- Måttband – ett viktigt ”vapen” mot fång
- ”Första hjälpen” är A och O vid hovskador
- Ove Wattle om fång: "Den fångade hästen”
- Ove Wattle: "Tänderna ska behandlas var för sig"
- Överdomaren agerade felaktigt – rekommenderas utbildningskontroll
- Harrie Smolders rider med hackamore och bett i kombination
- Peder Fredricson och Lutfi Kolgjini om vägen till framgång: ”Gör inte som alla andra”
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!