Forskning
Publicerad: 2018-12-05
Till vänster italiensk hästrustning med stångbett, från slutet av 1500-talet. Foto: Wikimedia Commons och Adobe Stock
Om bettets användning genom tiderna: "Munnens uppbyggnad har inte förändrats"
När började vi egentligen använda oss av bett och hur såg de första betslingarna ut? Veterinären och universitetslektorn Ove Wattle guidar och påminner om en viktig faktor – hästens mun har alltid varit uppbyggd på samma sätt, evolutionen till trots.
Text: Julia Brente
Det var under Hippocampusdagen, anordnad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som Ove Wattle föreläste om bettets historia.
De allra första hästarna på jorden var i samma storlek som en normalstor hund och hade tre tår på varje fot. Evolutionen har gjort att hästarna ser ut som de gör i dag. Men det finns en sak som inte har förändrats på 18 miljoner år och det är hur de ser ut i munnen.
Vi människor har domesticerat hästar sedan 5 500 år tillbaka, en mycket kort tid med tanke på hur länge de har existerat. Samtidigt har hästarnas liv förändrats mycket under den tiden och de har behövt anpassa sig till oss människor.
– Munnens uppbyggnad och tänderna har varit så framgångsrika under evolutionen att de inte har förändrats, trots att vi har satt bett i munnen på hästarna, säger Ove.
De första betten var av rep
När människan började försöka styra hästar provade hon flera olika metoder som kapson runt nosen, nosring eller rep runt tunga och underkäke. Ett problem när man betslade hästarna med rep i munnen var att ryttare hade svårt att styra dem och samtidigt hantera vapen i krig. Därför var den stridande tvungen att ha en till person med sig som satt på en annan häst och styrde den häst han själv red.
– Det var inte speciellt effektivt och man insåg nog ganska snabbt att det inte fungerade att ha en annan person ute på fältet för att kunna styra hästarna.
När människan blev bättre på att bearbeta metall började vi även med tvådelade bett, efter det kunde betten utvecklas mer än tidigare. Utvecklingen gick mot bett som för dagens hästmänniskor kan se rysliga ut, de hade bland annat vassa piggar både i och utanför munnen för att frambringa kraftiga reaktioner hos hästarna.
Tog tidigt bort vargtänderTidigt insåg människorna att ridbarheten påverkades av valet av bett, och att bettet även påverkade hästens tänder och mjukvävnad. Man har sett på hästkranier från 800 före Kristus att de redan då tog bort vargtänderna. Troligen för att kunna underlätta betslingen.
Det här var sannolikt för att ryttarna märkte att hästarna upplevde smärta när bettet hamnade mot den lilla vargtanden. Vilket vi i dag vet beror på inflammation i rothinnan och/eller pulpan. Det gjorde att hästarna försökte undvika bettet.
Anpassade hästen efter bettet
På 1800-talet togs munstegar och mer regelbundna kontroller i bruk. Då märkte ägarna att det var vanligt att hästarna hade sår i kindslemhinnorna. Enligt Ove började man då att fundera på hur det gick att anpassa munnen till bettet och i mitten av 1800-talet introducerades den handdrivna tandraspen.
Trots att hästägare redan i början av 1900-talet varnades för att raspa för mycket användes den maskindrivna raspen flitigt på 1930-talet. I dag använder många fortfarande tandraspar trots att ingen – enligt Ove Wattle – har kunnat bevisa någon positiv hälsoeffekt med det rutinmässiga raspandet. Däremot har man kunnat visa att betslingen, och hur ryttaren/kusken hanterar bettet, har stor inverkan på munhälsan.
Ove poängterar dock att det självklart fortfarande finns andra problem i hästmunnen som inte är orsakade av betsling. Såsom foderinpackningar, hakar, tandfrakturer och infektioner som även de ska åtgärdas.
Variation är av största vikt
– Om jag skulle vara häst så ville jag nog antingen vara ridskoleponny eller en islandshäst på hobbynivå. Oftast har islandshästar inte speciellt mycket skador i munnen och ridskoleponnyer har ryttare som drar åt lite alla håll och kanter. Vilket i sin tur gör att det inte ligger tryck på samma ställe i hästens mun hela tiden, säger Ove.
Väldigt tidigt under användandet av bett av olika slag, nämligen 400 år före Kristus, pratade ridmästare om vikten av att variera bett för hästens bästa. Men det försvann bort under en lång period, nu är den tanken tillbaka igen.
– Man ska komma ihåg att vi behöver variera betten. Rid inte på samma bett hela tiden, för det kommer att resultera i att hästarna får fler skador i munnen, förklarar Ove.
Det skadar så klart inte att även tänka på vilka andra hjälper man kan använda i sin ridning.
Dagens bett är inte perfekta
I dag är bettet den vanligaste anledningen till varför hästar har problem med sin mun. Trots att utveckligen har gått rejält framåt sedan vi red med en extra person för att styra, har vi fortfarande inte kommit på ett optimalt sätt att betsla våra hästar.
Ove trycker därför en extra gång på att variation är av stor betydelse och att vi behöver lyssna på våra hästar. Individen måste trivas med det bett du sätter in i munnen på den och det är vårt ansvar som ryttare att det blir så bra som möjligt. Återigen, hästens tänder och mun har inte förändrats nämnvärt på 5 500 år.
– Det innebär att vi måste anpassa oss efter hur hästarna ser ut och försöka utforma utrustningen efter dem. Inte tvärt om, säger Ove Wattle.
Till att börja med var metallbetten gjorda i brons och tvådelade. De användes mest på körhästar eftersom att man inte red så mycket på den tiden.
Under romartiden blev det vanligare med stångbett. Man använde även port eller annan design på bettet för att hästarna skulle påverkas av nackstycket, munvinklarna, tungan, lanerna och gommen.
När ryttare började fundera mer på vad hästarna skulle ha för bett togs det fram många olika varianter. Vissa av dem kan vi känna igen även i dag, som de tvådelade betten.
Ove Wattle föreläste om bettets historia på Hippocampusdagen, som anordnades av SLU i Uppsala den 31 oktober.
taggar
Liknande webbartiklar
- Odontologen om hästens mun: ”Är tuggandet av grovfoder som rengör tänderna”
- Pälspodden om hovar: "Hovslagaren bör bedöma hästen i rörelse"
- Fölet föddes med klöv: "Vi försöker hitta den genetiska förklaringen"
- Måttband – ett viktigt ”vapen” mot fång
- ”Första hjälpen” är A och O vid hovskador
- Ove Wattle om fång: "Den fångade hästen”
- Ove Wattle: "Tänderna ska behandlas var för sig"
- Harrie Smolders rider med hackamore och bett i kombination
- Peder Fredricson och Lutfi Kolgjini om vägen till framgång: ”Gör inte som alla andra”
- Intresse för digital belöningsbaserad träning: "Uppskattat att kunna surfa in från soffan"

42 fjordingar från Taffsnäs redo för uteritt
Det som är unikt med ridlägren på Taffsnäs gård är att det finns så många fjordingar. Vid uteritten räknar Terese Klangestam upp hästnamnen.

Streck på jackan markerade hinderhöjden
Hur ska man veta hur högt hindret är? Kristina Axelsson kom på idén att sy upp färgmarkeringar på sina stallkläder för att mäta hindrets höjd.

Kan tillskott hjälpa min känsliga häst?
Hästar är flyktdjur som snabbt behöver komma undan en potentiell fara. Tyvärr är det beteendet inte alltid önskvärt för den moderna hästen.

Nominera dina förebilder till Ryttargalan
Rider du på världens bästa ridskola? Eller känner du en ridlärare, tränare eller ridskolehäst som förtjänar att hyllas lite extra?

Underhållande ryttarnostalgi från 1971
En gång i tiden var dressyr "krumelur-ridning", en tävlingsstart kostade 15 kronor och alla var lite tokiga – hästtokiga!

Stark inledning för Angelica i Monaco
Det var Angelica Augustsson Zanotelli som blev bästa svensk i den inledande GCT-klassen i Monaco, tillsammans med Kalinka van de Nachtegaele.

Se klippet: Nicola Wilson på väg tillbaka
Fälttävlansryttaren Nicola Wilson är i full gång med sin rehabilitering efter sitt allvarliga fall i samband med tävlingarna i Badminton.

Två hinder för lösgjordhet och kontroll
Gymnastikhoppning är bra för att stärka hästen samt göra den smidig och lösgjord. A-tränare Niclas Haking tipsar om en enkel övning.
"Håll hindren låga och rid inte i ett snabbare tempo än vad ni klarar av"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar

Hur bra är Emilia Leo i galopp?
Emilia Leo är travtränare, kusk och en av landets bästa montéryttare. På fredagens ATG Hästarnas Mästare representerar hon travsporten.

Hästen lär sig och reagerar individuellt
Etologen Emelie Deboussard vill se större kunskap för hästen i vardagen. Hästar är aldrig »dumma«, men hur de lär sig och reagerar beror på en mängd faktorer.
Det förekommer skillnader i stons och hingstars problemlösning

"Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen"
Tyska Anja Beran, erkänd tränare i klassisk dressyr, sammanfattar de viktigaste faktorerna för en snygg och effektiv sits i sju punkter.

Kittel bästa svensk i Aachen – Sverige fyra
Sverige har ett starkt lag på plats i tyska Aachen, där Nations Cup i dressyr pågår. Under torsdagen startade ekipagen i Grand Prix.

Medaljregn över svenskarna på NM
Det blev dubbelt svenskt på pallen när NM-medaljerna delades ut i seniorernas individuella final i hoppning på torsdagen.

När det inte blir som en tänkt sig
Maria Yttermyr önskar ett öppnare klimat när det kommer till att prata om misslyckanden. Vad händer när det inte blir som man tänkt sig?

Svenskarna intar Monaco och GCT
Det har blivit dags för ännu en deltävling av Global Champions Tour. Denna gång bär det av till Monaco för fyra svenska ekipage.

Som en b-kortslastbil fast ett hästsläp
Vill du transportera din häst med alla fördelar som en b-kortslastbil innebär men behålla smidigheten att kunna koppla av bilen från släpet? Se hit!
Hästtransport med sidolastning, bodel eller stor sadelkammare

Alicia Svensson tog hem guldet på NM
När den individuella NM-finalen för children skulle avgöras i Flyinge blev det Alicia Svensson med Eunomia som tog hem guldet för Sverige.

Tre lagmedaljer för dressyrungdomarna
De svenska dressyrungdomarna red under onsdagen hem ett guld och två silver i lag. Nu väntar individuella NM-finaler och medaljchanser finns.

Våga ifrågasätta systemet och reglerna
Tänk själv, gör träningen enkel för hästen och rid med små hjälper. Ungefär så kan man sammanfatta Rodrigo Torres träningsfilosofi.

Hur påverkas hästens andning av rörelse?
Visste ni att hästen tar ett andetag per galoppsprång? Medan att den i trav och skritt anpassar andningen till graden av ansträngning.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren


Fråga experterna
Mest läst
- Forskningskollen: Benskydd riskerar att överhetta och skada senorna
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Gör din egen hästglass – och ge hästarna något svalkande i sommarvärmen
- Stretchning ger vila oavsett gångart
- Byggde ridhus utan bygglov – straffavgift på 400 000 kronor
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– TEMA: Förebygg skadorna
– Porträtt: Jessica von Bredow-Werndl
– Bli en stjärna på rakriktning
– Som gymträning för hästar
– Skydda din häst mot fästingar
– Stallmaskiner som underlättar
...och mycket, mycket mer!