Forskning
Publicerad: 2018-12-05Till vänster italiensk hästrustning med stångbett, från slutet av 1500-talet. Foto: Wikimedia Commons och Adobe Stock
Om bettets användning genom tiderna: "Munnens uppbyggnad har inte förändrats"
När började vi egentligen använda oss av bett och hur såg de första betslingarna ut? Veterinären och universitetslektorn Ove Wattle guidar och påminner om en viktig faktor – hästens mun har alltid varit uppbyggd på samma sätt, evolutionen till trots.
Text: Julia Brente
Det var under Hippocampusdagen, anordnad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som Ove Wattle föreläste om bettets historia.
De allra första hästarna på jorden var i samma storlek som en normalstor hund och hade tre tår på varje fot. Evolutionen har gjort att hästarna ser ut som de gör i dag. Men det finns en sak som inte har förändrats på 18 miljoner år och det är hur de ser ut i munnen.
Vi människor har domesticerat hästar sedan 5 500 år tillbaka, en mycket kort tid med tanke på hur länge de har existerat. Samtidigt har hästarnas liv förändrats mycket under den tiden och de har behövt anpassa sig till oss människor.
– Munnens uppbyggnad och tänderna har varit så framgångsrika under evolutionen att de inte har förändrats, trots att vi har satt bett i munnen på hästarna, säger Ove.
De första betten var av rep
När människan började försöka styra hästar provade hon flera olika metoder som kapson runt nosen, nosring eller rep runt tunga och underkäke. Ett problem när man betslade hästarna med rep i munnen var att ryttare hade svårt att styra dem och samtidigt hantera vapen i krig. Därför var den stridande tvungen att ha en till person med sig som satt på en annan häst och styrde den häst han själv red.
– Det var inte speciellt effektivt och man insåg nog ganska snabbt att det inte fungerade att ha en annan person ute på fältet för att kunna styra hästarna.
När människan blev bättre på att bearbeta metall började vi även med tvådelade bett, efter det kunde betten utvecklas mer än tidigare. Utvecklingen gick mot bett som för dagens hästmänniskor kan se rysliga ut, de hade bland annat vassa piggar både i och utanför munnen för att frambringa kraftiga reaktioner hos hästarna.
Tog tidigt bort vargtänder
Tidigt insåg människorna att ridbarheten påverkades av valet av bett, och att bettet även påverkade hästens tänder och mjukvävnad. Man har sett på hästkranier från 800 före Kristus att de redan då tog bort vargtänderna. Troligen för att kunna underlätta betslingen.
Det här var sannolikt för att ryttarna märkte att hästarna upplevde smärta när bettet hamnade mot den lilla vargtanden. Vilket vi i dag vet beror på inflammation i rothinnan och/eller pulpan. Det gjorde att hästarna försökte undvika bettet.
Anpassade hästen efter bettet
På 1800-talet togs munstegar och mer regelbundna kontroller i bruk. Då märkte ägarna att det var vanligt att hästarna hade sår i kindslemhinnorna. Enligt Ove började man då att fundera på hur det gick att anpassa munnen till bettet och i mitten av 1800-talet introducerades den handdrivna tandraspen.
Trots att hästägare redan i början av 1900-talet varnades för att raspa för mycket användes den maskindrivna raspen flitigt på 1930-talet. I dag använder många fortfarande tandraspar trots att ingen – enligt Ove Wattle – har kunnat bevisa någon positiv hälsoeffekt med det rutinmässiga raspandet. Däremot har man kunnat visa att betslingen, och hur ryttaren/kusken hanterar bettet, har stor inverkan på munhälsan.
Ove poängterar dock att det självklart fortfarande finns andra problem i hästmunnen som inte är orsakade av betsling. Såsom foderinpackningar, hakar, tandfrakturer och infektioner som även de ska åtgärdas.
Variation är av största vikt
– Om jag skulle vara häst så ville jag nog antingen vara ridskoleponny eller en islandshäst på hobbynivå. Oftast har islandshästar inte speciellt mycket skador i munnen och ridskoleponnyer har ryttare som drar åt lite alla håll och kanter. Vilket i sin tur gör att det inte ligger tryck på samma ställe i hästens mun hela tiden, säger Ove.
Väldigt tidigt under användandet av bett av olika slag, nämligen 400 år före Kristus, pratade ridmästare om vikten av att variera bett för hästens bästa. Men det försvann bort under en lång period, nu är den tanken tillbaka igen.
– Man ska komma ihåg att vi behöver variera betten. Rid inte på samma bett hela tiden, för det kommer att resultera i att hästarna får fler skador i munnen, förklarar Ove.
Det skadar så klart inte att även tänka på vilka andra hjälper man kan använda i sin ridning.
Dagens bett är inte perfekta
I dag är bettet den vanligaste anledningen till varför hästar har problem med sin mun. Trots att utveckligen har gått rejält framåt sedan vi red med en extra person för att styra, har vi fortfarande inte kommit på ett optimalt sätt att betsla våra hästar.
Ove trycker därför en extra gång på att variation är av stor betydelse och att vi behöver lyssna på våra hästar. Individen måste trivas med det bett du sätter in i munnen på den och det är vårt ansvar som ryttare att det blir så bra som möjligt. Återigen, hästens tänder och mun har inte förändrats nämnvärt på 5 500 år.
– Det innebär att vi måste anpassa oss efter hur hästarna ser ut och försöka utforma utrustningen efter dem. Inte tvärt om, säger Ove Wattle.
Till att börja med var metallbetten gjorda i brons och tvådelade. De användes mest på körhästar eftersom att man inte red så mycket på den tiden.
Under romartiden blev det vanligare med stångbett. Man använde även port eller annan design på bettet för att hästarna skulle påverkas av nackstycket, munvinklarna, tungan, lanerna och gommen.
När ryttare började fundera mer på vad hästarna skulle ha för bett togs det fram många olika varianter. Vissa av dem kan vi känna igen även i dag, som de tvådelade betten.
Ove Wattle föreläste om bettets historia på Hippocampusdagen, som anordnades av SLU i Uppsala den 31 oktober.
taggar
Liknande webbartiklar
- Odontologen om hästens mun: ”Är tuggandet av grovfoder som rengör tänderna”
- Pälspodden om hovar: "Hovslagaren bör bedöma hästen i rörelse"
- Fölet föddes med klöv: "Vi försöker hitta den genetiska förklaringen"
- Måttband – ett viktigt ”vapen” mot fång
- ”Första hjälpen” är A och O vid hovskador
- Ove Wattle om fång: "Den fångade hästen”
- Ove Wattle: "Tänderna ska behandlas var för sig"
- Överdomaren agerade felaktigt – rekommenderas utbildningskontroll
- Harrie Smolders rider med hackamore och bett i kombination
- Peder Fredricson och Lutfi Kolgjini om vägen till framgång: ”Gör inte som alla andra”
”Charlie” byttes mot ensilagebalar som liten
Det tog hundra försök för Ebba Berglöf att hoppa upp på Catch Me Not innan Peder för tolv år sedan såg honom på en tävling.
Här berättar ägaren mer om hästen som blev trea i världscupfinalen
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!