Forskning
Publicerad: 2019-09-16Aachennosgrimman var den modell i studien som spändes hårdast.
Omfattande studie kring nosgrimmor – bara sju procent klarade rekommendationen
När man kontrollerade 750 tävlingshästar, i tre olika grenar i tre länder, visade det sig att nästan hälften (44 procent) hade så hårt spända nosgrimmor att man inte kunde få in ett enda finger under dem. Bara sju procent klarade rekommendationen om minst två fingrar mellan nosgrimma och nosrygg. Resultaten väcker oro för kort- och långsiktiga konsekvenser för hästarnas fysiska och psykiska välfärd.
Text: Anna Nordin
Foto: Adobe Stock
Studien – som beskrivs mer ingående här nedan – diskuterades på en doktorandkurs i etologi på Strömsholm för en tid sedan, där Hippsons utsända var på plats. Kursledare var SLU-forskaren Elke Hartmann från Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, och medarrangör var hennes kollega Maria Vilain Rørvang från SLU:s institution för biosystem och teknologi. En av gästföreläsarna var den kända beteendeforskaren och professorn Paul McGreevy från Australien. Kursen kommer att ges igen under 2020.
Flykt kan ge farliga situationer
Nosgrimmor används av ryttare för att hindra hästen från att gapa, för att öka kontrollen, stabilisera betslingen och i vissa fall för att tävlingsreglementet kräver det. Som det flyktdjur hästen är reagerar den på farliga situationer genom att skygga eller fly.
Den här snabba reaktionsförmågan är något vi många gånger önskar för att få en uppmärksam och lyhörd häst, men den höjda anspänningsnivån den medför kan också göra det svårare att kontrollera hästen.
Skadefrekvensen är betydligt högre inom ridsport än inom de flesta andra sporter, att kunna kontrollera hästen är därför av stor vikt för säkerheten för både häst och ryttare. Kontrollen sker dels genom att vi tränar hästen att lyssna på våra signaler, dels genom att använda utrustning som ger oss mer kontroll över hästens möjligheter att reagera.
Ökar känsligheten för bettet
I dressyr får ekipaget poängavdrag om hästen gapar, vilket kan göra ryttarna mer benägna att dra åt nosgrimman för att förhindra detta. Att gapa är dock hästens enda sätt att lindra inverkan från bettet om ryttaren är för hård eller okänslig i handen. Så att dra åt nosgrimman för att maskera att hästen gapar riskerar att utsätta den för smärta och vävnadsskador, då den försöker röra munnen för att minska trycket från bettet.
Tidigare studier har visat att när man spänner nosgrimman verkar hästens känslighet för bettets inverkan öka. Ögontemperaturen höjs också, något som indikerar att stressnivån går upp. Man har dessutom sett resultat som tyder på att cirkulationen i mulen påverkas negativt av hårt spända nosgrimmor.
Träns är den vanligaste utrustningen för att kontrollera hästen och har använts i olika former i nära 6 000 år. Det finns många varianter, som alla fungerar genom att ge tryck på olika känsliga ställen på hästens huvud och i dess mun. I de olympiska grenarna dressyr, hoppning och fälttävlan är det i dag vanligt med det som internationellt kallas ”svensk nosgrimma”. Det vill säga en engelsk eller aachennosgrimma med tillbakagående knäppning – alltså att man kan spänna den väldigt hårt utan att behöva ta i så mycket.
Sex olika tävlingsplatser
Ända sedan mitten av 1950-talet har man i hästlitteratur kunnat läsa rekommendationen om att minst två fingrar (vuxna och på höjden) ska få plats mellan nosgrimma och nosrygg. Enligt FEI:s Code of conduct, för hästens välfärd, står angivet att hästen aldrig får utsättas för metoder som är hårda/smärtsamma eller kan orsaka rädsla (punkt 1b). Dock finns det för lite forskning för att till exempel kunna säga hur känslig hästens hud är för tryck, samt vilket tryck som orsakar smärta eller vävnadsskada.
Det finns inte heller någon uttalad regel för vad som är tillåtet. Detta gör att det finns risk för skador på hästar, på grund av för hårt spända nosgrimmor.
Som en del av sin doktorsavhandling undersökte Orla Doherty hur hårt nosgrimmorna spänns vid tävling. Hon och hennes medhjälpare besökte sex olika tävlingsplatser i England, Belgien och Irland. Det var allt från unghästtävlingar och lokala tävlingar till nationella mästerskap och internationella meeting.
Hästarna som undersöktes startade i fälttävlan, dressyr eller den engelska grenen "performance hunter". I denna gren hoppar hästen ett antal hinder, det kan vara både vanliga hopphinder och terränghinder, och ska ibland även visa upp vissa dressyrmoment i direkt anslutning till hoppningen.
Stickan som användes vid mätningarna.
Vid mätningarna använde man sig av den avsmalnande mätsticka* som ISES (International Society for Equitation Science) har tagit fram för ändamålet. Man delade in resultaten i sex grupper; mer än två fingrar, två fingrar, ett och ett halvt finger, ett finger, ett halvt finger och noll fingrar.
I studien undersökte forskningsgruppen 750 hästar och ponnyer – 354 (47 procent) inom fälttävlan, 334 (45 procent) inom dressyr och 62 (8 procent) inom ”performance hunter”. Medelvärdet för alla hästarna i studien var ett halvt finger mellan nosgrimma och nosrygg.
Aachenmodell spändes hårdare
För 326 hästar var det inte möjligt att få in mätstickan alls. Mer än hälften av hästarna i undersökningen hade ett mellanrum på ett halvt finger eller mindre. För 171 hästar fick man in ett finger emellan och under endast 61 av nosgrimmorna rymdes de rekommenderade två fingrarna. En enda häst hade nosgrimman så löst att mer än två fingrar fick plats.
Flest hårt åtdragna nosgrimmor återfanns bland fälttävlanshästarna, följt av dressyrhästarna. Hur hårt man spände nosgrimman hade ingen koppling till hästens ålder (hästar från 4 till 19 år fanns med i studien).
Den mest vanligt förekommande nosgrimmemodellen var aachengrimma med aachenrem, vilken användes av närmare hälften av ekipagen (326 stycken). Medianvärdet för den var ett halvt finger. Den spändes också signifikant hårdare än engelska nosgrimmor, remontnosgrimmor och micklemnosgrimmor. Pullarnosgrimmor spändes lika hårt som aachennosgrimmorna.
Den minst förekommande nosgrimman var remontmodellen och det var också den som i snitt spändes lösast, med ett medianvärde på ett och ett halvt finger.
Bredd och placering spelar roll
Förutom hur hårt nosgrimman spänns påverkar också hur bred den är och var den placeras. Smala nosgrimmor ger ett större tryck på de underliggande vävnaderna, eftersom trycket fördelas på en mindre yta. Breda nosgrimmor kan däremot trycka mot större områden, vilket ökar risken att känsliga delar kommer i kläm eller att kindens insida trycks mot tänderna.
Nosbenet smalnar av ju närmare nosen man kommer, lågt spända nosgrimmor kan riskera att trycka mot mjuka vävnader i stället för mot benstruktur. Den traditionella rekommendationen är att nosgrimman ska sitta en och en halv till två fingrar under käkbenets kant. Men, precis som för hur hårt man ska spänna nosgrimman, finns det för lite forskning kring hur olika breda nosgrimmor och placeringen av dem påverkar hästens välfärd.
Kommer att lyssna sämre
Avslutningsvis tar studien upp en annan aspekt av de hårt åtdragna nosgrimmorna. Förutom att de riskerar hästens fysiska och mentala välfärd kan de motverka hästens utbildning. Hästträning sker i huvudsak via negativ förstärkning, det vill säga att när hästen gör rätt tar vi bort signalen. Vi skänklar och tar sedan bort skänkeln när den går framåt, vi tar i tygeln och ger sedan eftergift när hästen stannar.
Om nosgrimman sitter för hårt kan inte denna eftergift uppnås. Vad hästen än gör så är trycket kring nosen detsamma. Det gör i förlängningen att hästen inte kommer att lyssna när den inte har en hårt spänd nosgrimma, då den inte har fått lära sig att den genom att ta förhållningen kan minska trycket. Hårt spända nosgrimmor kan därigenom, på sikt, riskera att hästen betslas allt skarpare för att få önskad effekt.
Denna studie visar att ju mer kunskap och ju fler mätmetoder vi får kring hästars välfärd, desto fler av våra traditionella sätt att hantera hästar kan undersökas och i vissa fall ifrågasättas.
Referens:
Doherty O, Casey V, McGreevy P, Arkins S (2017), Noseband use in equestrian sports – an international study, PLoSONE 12(1):e0169060. Doi:10.1371/journal.pone.0169060.
Redaktion Hippson
redaktion@hippson.seLiknande webbartiklar
- Eventuellt beslut om nosgrimmor först till TR 2019: ”Test med mätsticka har genomförts”
- Ny regel i Danmark – för lösare spänd nosgrimma
- Brittisk ryttare får gult kort för hårt spänd nosgrimma
- Förslag om att förbjuda för hårt spända nosgrimmor i Nya Zeeland
- Upprop mot för hårt spända nosgrimmor
- Forskningskollen: Även korrekt spända nosgrimmor kan göra skada
- Bytte ut nosgrimmorna på ridskolehästarna – munsåren borta
- Forskare: Nosgrimmor spänns för hårt – kan stressa och skada hästen
- Testa: Sitter nosgrimman för hårt?
- Så tränar du din hjälpgivining – med vetenskaplig tydlighet och konsekvens
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!