Forskning
Publicerad: 2019-09-16Aachennosgrimman var den modell i studien som spändes hårdast.
Omfattande studie kring nosgrimmor – bara sju procent klarade rekommendationen
När man kontrollerade 750 tävlingshästar, i tre olika grenar i tre länder, visade det sig att nästan hälften (44 procent) hade så hårt spända nosgrimmor att man inte kunde få in ett enda finger under dem. Bara sju procent klarade rekommendationen om minst två fingrar mellan nosgrimma och nosrygg. Resultaten väcker oro för kort- och långsiktiga konsekvenser för hästarnas fysiska och psykiska välfärd.
Text: Anna Nordin
Foto: Adobe Stock
Studien – som beskrivs mer ingående här nedan – diskuterades på en doktorandkurs i etologi på Strömsholm för en tid sedan, där Hippsons utsända var på plats. Kursledare var SLU-forskaren Elke Hartmann från Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, och medarrangör var hennes kollega Maria Vilain Rørvang från SLU:s institution för biosystem och teknologi. En av gästföreläsarna var den kända beteendeforskaren och professorn Paul McGreevy från Australien. Kursen kommer att ges igen under 2020.
Flykt kan ge farliga situationer
Nosgrimmor används av ryttare för att hindra hästen från att gapa, för att öka kontrollen, stabilisera betslingen och i vissa fall för att tävlingsreglementet kräver det. Som det flyktdjur hästen är reagerar den på farliga situationer genom att skygga eller fly.
Den här snabba reaktionsförmågan är något vi många gånger önskar för att få en uppmärksam och lyhörd häst, men den höjda anspänningsnivån den medför kan också göra det svårare att kontrollera hästen.
Skadefrekvensen är betydligt högre inom ridsport än inom de flesta andra sporter, att kunna kontrollera hästen är därför av stor vikt för säkerheten för både häst och ryttare. Kontrollen sker dels genom att vi tränar hästen att lyssna på våra signaler, dels genom att använda utrustning som ger oss mer kontroll över hästens möjligheter att reagera.
Ökar känsligheten för bettet
I dressyr får ekipaget poängavdrag om hästen gapar, vilket kan göra ryttarna mer benägna att dra åt nosgrimman för att förhindra detta. Att gapa är dock hästens enda sätt att lindra inverkan från bettet om ryttaren är för hård eller okänslig i handen. Så att dra åt nosgrimman för att maskera att hästen gapar riskerar att utsätta den för smärta och vävnadsskador, då den försöker röra munnen för att minska trycket från bettet.
Tidigare studier har visat att när man spänner nosgrimman verkar hästens känslighet för bettets inverkan öka. Ögontemperaturen höjs också, något som indikerar att stressnivån går upp. Man har dessutom sett resultat som tyder på att cirkulationen i mulen påverkas negativt av hårt spända nosgrimmor.
Träns är den vanligaste utrustningen för att kontrollera hästen och har använts i olika former i nära 6 000 år. Det finns många varianter, som alla fungerar genom att ge tryck på olika känsliga ställen på hästens huvud och i dess mun. I de olympiska grenarna dressyr, hoppning och fälttävlan är det i dag vanligt med det som internationellt kallas ”svensk nosgrimma”. Det vill säga en engelsk eller aachennosgrimma med tillbakagående knäppning – alltså att man kan spänna den väldigt hårt utan att behöva ta i så mycket.
Sex olika tävlingsplatser
Ända sedan mitten av 1950-talet har man i hästlitteratur kunnat läsa rekommendationen om att minst två fingrar (vuxna och på höjden) ska få plats mellan nosgrimma och nosrygg. Enligt FEI:s Code of conduct, för hästens välfärd, står angivet att hästen aldrig får utsättas för metoder som är hårda/smärtsamma eller kan orsaka rädsla (punkt 1b). Dock finns det för lite forskning för att till exempel kunna säga hur känslig hästens hud är för tryck, samt vilket tryck som orsakar smärta eller vävnadsskada.
Det finns inte heller någon uttalad regel för vad som är tillåtet. Detta gör att det finns risk för skador på hästar, på grund av för hårt spända nosgrimmor.
Som en del av sin doktorsavhandling undersökte Orla Doherty hur hårt nosgrimmorna spänns vid tävling. Hon och hennes medhjälpare besökte sex olika tävlingsplatser i England, Belgien och Irland. Det var allt från unghästtävlingar och lokala tävlingar till nationella mästerskap och internationella meeting.
Hästarna som undersöktes startade i fälttävlan, dressyr eller den engelska grenen "performance hunter". I denna gren hoppar hästen ett antal hinder, det kan vara både vanliga hopphinder och terränghinder, och ska ibland även visa upp vissa dressyrmoment i direkt anslutning till hoppningen.
Stickan som användes vid mätningarna.
Vid mätningarna använde man sig av den avsmalnande mätsticka* som ISES (International Society for Equitation Science) har tagit fram för ändamålet. Man delade in resultaten i sex grupper; mer än två fingrar, två fingrar, ett och ett halvt finger, ett finger, ett halvt finger och noll fingrar.
I studien undersökte forskningsgruppen 750 hästar och ponnyer – 354 (47 procent) inom fälttävlan, 334 (45 procent) inom dressyr och 62 (8 procent) inom ”performance hunter”. Medelvärdet för alla hästarna i studien var ett halvt finger mellan nosgrimma och nosrygg.
Aachenmodell spändes hårdare
För 326 hästar var det inte möjligt att få in mätstickan alls. Mer än hälften av hästarna i undersökningen hade ett mellanrum på ett halvt finger eller mindre. För 171 hästar fick man in ett finger emellan och under endast 61 av nosgrimmorna rymdes de rekommenderade två fingrarna. En enda häst hade nosgrimman så löst att mer än två fingrar fick plats.
Flest hårt åtdragna nosgrimmor återfanns bland fälttävlanshästarna, följt av dressyrhästarna. Hur hårt man spände nosgrimman hade ingen koppling till hästens ålder (hästar från 4 till 19 år fanns med i studien).
Den mest vanligt förekommande nosgrimmemodellen var aachengrimma med aachenrem, vilken användes av närmare hälften av ekipagen (326 stycken). Medianvärdet för den var ett halvt finger. Den spändes också signifikant hårdare än engelska nosgrimmor, remontnosgrimmor och micklemnosgrimmor. Pullarnosgrimmor spändes lika hårt som aachennosgrimmorna.
Den minst förekommande nosgrimman var remontmodellen och det var också den som i snitt spändes lösast, med ett medianvärde på ett och ett halvt finger.
Bredd och placering spelar roll
Förutom hur hårt nosgrimman spänns påverkar också hur bred den är och var den placeras. Smala nosgrimmor ger ett större tryck på de underliggande vävnaderna, eftersom trycket fördelas på en mindre yta. Breda nosgrimmor kan däremot trycka mot större områden, vilket ökar risken att känsliga delar kommer i kläm eller att kindens insida trycks mot tänderna.
Nosbenet smalnar av ju närmare nosen man kommer, lågt spända nosgrimmor kan riskera att trycka mot mjuka vävnader i stället för mot benstruktur. Den traditionella rekommendationen är att nosgrimman ska sitta en och en halv till två fingrar under käkbenets kant. Men, precis som för hur hårt man ska spänna nosgrimman, finns det för lite forskning kring hur olika breda nosgrimmor och placeringen av dem påverkar hästens välfärd.
Kommer att lyssna sämre
Avslutningsvis tar studien upp en annan aspekt av de hårt åtdragna nosgrimmorna. Förutom att de riskerar hästens fysiska och mentala välfärd kan de motverka hästens utbildning. Hästträning sker i huvudsak via negativ förstärkning, det vill säga att när hästen gör rätt tar vi bort signalen. Vi skänklar och tar sedan bort skänkeln när den går framåt, vi tar i tygeln och ger sedan eftergift när hästen stannar.
Om nosgrimman sitter för hårt kan inte denna eftergift uppnås. Vad hästen än gör så är trycket kring nosen detsamma. Det gör i förlängningen att hästen inte kommer att lyssna när den inte har en hårt spänd nosgrimma, då den inte har fått lära sig att den genom att ta förhållningen kan minska trycket. Hårt spända nosgrimmor kan därigenom, på sikt, riskera att hästen betslas allt skarpare för att få önskad effekt.
Denna studie visar att ju mer kunskap och ju fler mätmetoder vi får kring hästars välfärd, desto fler av våra traditionella sätt att hantera hästar kan undersökas och i vissa fall ifrågasättas.
Referens:
Doherty O, Casey V, McGreevy P, Arkins S (2017), Noseband use in equestrian sports – an international study, PLoSONE 12(1):e0169060. Doi:10.1371/journal.pone.0169060.
Redaktion Hippson
redaktion@hippson.seLiknande webbartiklar
- Eventuellt beslut om nosgrimmor först till TR 2019: ”Test med mätsticka har genomförts”
- Ny regel i Danmark – för lösare spänd nosgrimma
- Brittisk ryttare får gult kort för hårt spänd nosgrimma
- Förslag om att förbjuda för hårt spända nosgrimmor i Nya Zeeland
- Upprop mot för hårt spända nosgrimmor
- Forskningskollen: Även korrekt spända nosgrimmor kan göra skada
- Bytte ut nosgrimmorna på ridskolehästarna – munsåren borta
- Forskare: Nosgrimmor spänns för hårt – kan stressa och skada hästen
- Testa: Sitter nosgrimman för hårt?
- Så tränar du din hjälpgivining – med vetenskaplig tydlighet och konsekvens
Nionde gången gillt för Patrik Kittel
Endast decimaler skiljde de tre på podiet och Charlotte Fry fick inte starta. Det var spänning när Patrik Kittel red hem världscupfinalsegern.
"Jag brukar vara bra med orden, men nu är jag ganska mållös"
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Ny lösning för ridsportanläggning i Växjö
Växjöortens fältrittklubb och Växjö hästsportcenter vill bygga klart ridarenan. Nu diskuteras en lösning med kommunen, enligt Smålandsposten.
Kan bli en nystart för relationen mellan klubben och kommunen
Bildbomb från torsdagen i Riyadh
Under torsdagen hade dressyrhästarna vilodag inför kürfinalen medan hopphästarna presterande i inne på banan. Se bilder från dagen.
Stora skillnader mellan hästgymnasier
Det finns stora skillnader mellan gymnasieskolorna med utbildningen hästhållning. Detta enligt en granskning av Sydsvenskan och HD.
Svenska hästarna godkända i besiktningen
Finalen av världscuphoppningen avgörs i morgon lördag. Under dagens veterinärbesiktning blev båda de svenska hopphästarna godkända.
Ägaren och uppfödaren om Chromatic BF
Den amerikanska hästen Chromatic BF gick plötsligt bort efter torsdagens världscupsomgång. Nu skriver ägaren och uppfödaren om sorgen.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Träna på flytet och rytmen i kombinationer
I denna video tipsar Tobias Grönberg om att två upphöjda bommar på böjt spår är en bra uppvärmning för att hoppa kombinationer.
”Övningen ska leda till att hästarna driver i en kombination”
VC-finalen i Riyadh – Det händer idag fredag
Det är fredag och dags för dressyrens världscupfinal att avgöras. Hopphästarna får vila medan dressyrhästarna möts i en Grand Prix kür.
Fem stjärnor på fyra ben
Stor, liten, varmblod och kallblod. Våra hästar kommer i många former. Här möter du en vårdhäst, tre polishästar och en allsidig ridtravare.
Svenskarna bäst – även i dag
Det var en tuff runda i dagens 1,60-klass i Riyadh. Efter en dramatisk omhoppning stod det klart att Henrik och King Edward var bäst, även i dag.
Ny tv-serie ska locka unga till ridsporten
Hur blir man egentligen landslagsryttare, hur kommer man bäst upp på en häst och hur fungerar det när hästar ska få nya skor? Det är något som tas upp i nya SVT-serien Lilla Ridskolan som drar igång på lördag
Följ med när Eamon visar sin hästhantering
Under gårdagen höll Eamon Hickey en clinic på Flyinge där han tränade tre för honom helt nya hästar på olika nivåer. Se vår film från kvällen!
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Nya utmaningar väntar i kvällens deltävling
Henrik och Peder imponerade i den inledande deltävlingen av världscupsfinalen. Ikväll väntas ytterligare en klass och ekipagen är i toppform.
Så mycket är topphästarna värda
Royne Zetterman, hästhandlaren och före detta landslagsryttaren, diskuterar topphästarnas värde och försäljningspriser med SVT Sport.
"Någon hade velat ge mellan 150-200 miljoner för att få den hästen"
Sökandet efter hästen Luna fortsätter
För snart två månader sedan försvann Luna från hagen som ligger norr om Norrtälje. Lunas ägare Anna Westerlund berättar om sökandet.
Resan hem från tävling blev en mardröm
På motorvägen hem exploderade däcket på lastbilen och det började brinna – med fem hästar lastade.
”Jag fick panik och skrek till 112 att de skulle komma med allt de hade”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!