Text: Sara Slottner
Arkivfoto: Adobe Stock
 
Boxarna i Västra Kungsgårdsstallet på Strömsholm delades upp i tre grupper där en tredjedel ströddes med hackad halm, en tredjedel med kutterspån och en tredjedel med spånpellets.
Hästarna som står i stallet används av hippologstudenterna och det var också studenter som mockade under de fem veckor studien pågick. Alla hästar stod på permanentbädd, gick ute i hagen två till fyra timmar per dag och reds en timme dagligen. Boxarna mockades morgon och eftermiddag.
 
Inledde med nya bäddar
När bäddarna skulle anläggas i början av studien gick det åt fyra balar kutterspån (100 kilo), tio säckar spånpellets (140 kilo) eller 16 kilo halm för att fylla upp boxarna. En fördel med spånpellets är att materialet är sammanpressat, vilket gör att det tar mindre plats vid frakt och lagring. När man strör tillsätts vatten och då sväller pelletsen upp och ramlar isär.
I samband med studien testade studenterna även hur mycket vatten varje material kunde suga upp. Hundra gram av respektive strömaterial vägdes upp och sedan tillsatte de en deciliter vatten var tionde minut, tills materialet var mättat. Kutterspån vann det racet med 2,75 gånger sin egen vikt, följt av spånpellets med 2 gånger sin vikt och halm med 0,5 gånger sin vikt.
Enligt artikelförfattarna själva fick spånpelletsen dock kanske för kort tid på sig att hinna suga upp maximalt med vatten. ”Tidigare studier har visat att material i pelletsform har haft den bästa uppsugningsförmågan och även bundit ammoniak bäst, vilket vi tror att pelletsen i denna studie också skulle ha haft om det hade getts mer tid till uppsugningen”, skriver de i arbetet.
 
Olika lång mockningstid
Det tog ett par minuter längre att mocka och strö halmboxarna jämfört med de andra. Boxarna med spånpellets gick egentligen snabbast att mocka, men sinkades av tiden det tar för pelletsen att svälla efter tillsats av vatten. På samma sätt fick halmen oförtjänt lång mockningstid eftersom studenterna använde sig av ett arbetskrävande sätt att forsla halmen till boxarna. Halmlagret var långt bort och halmen lastades manuellt på skottkärror, det kunde ta flera vändor för att strö en box.
Det var relativt stora skillnader i gödselmängder mellan de olika strömaterialen, vilket kan vara intressant för den med begränsat lagringsutrymme för gödseln. Eller om man betalar för att någon ska köra bort den. Den hackade halmen genererade ungefär dubbelt så mycket utmockat material per dag jämfört med spånpelletsen. Kutterspånet låg mitt emellan.
Det gick åt 10,3 kilo spånpellets per box och dag vilket var mindre än kutterspånet (11,7 kilo), men betydligt mer än hackad halm (3,1 kilo).
 
Lön är en stor kostnadsdel
Enligt den ekonomiska kalkylen var spånpellets dyrast per månad, följt av kutterspån och halm. I kalkylen ingår arbetskostnad med avtalsenlig lön. För den som har hästar på hobbynivå kan halmen därför bli än mer ekonomiskt intressant. Detta eftersom den hade den högsta arbetskostnaden och högst kostnad för container, men väldigt mycket lägre kostnad för halmen i sig. Studenterna har inte tagit hänsyn till hur attraktiv gödseln blir för lantbrukare. 
Ammoniakhalten mättes bara en gång under studien, vilket är lite synd eftersom det gör resultatet mer osäkert. Men siffrorna är ändå intressanta eftersom alla tre strömaterialen hamnade i närheten av Jordbruksverkets gränsvärde, 10 ppm. I halmboxarna uppmättes i genomsnitt 13 ppm, alltså mer än gränsvärdet, medan kutterspån och spånpellets låg strax under med 9 ppm respektive 8 ppm. Höga ammoniakhalter innebär en sämre stallmiljö med risk för att hästarna blir negativt påverkade.

Referens:
Bengtsson, J. & Martinell, A. 2016. Utvärdering av stallpellets som strömaterial. Sveriges lantbruksuniversitet, Hippologenheten. Examensarbete K52.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar – i hästkunskap och etologi.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se