Både ryttare och uppfödare menar att ridbarheten kan vara den viktigaste egenskapen av alla. Men vad är det egentligen och kan vi mäta den? Nja, menar forskare i en rykande färsk studie.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
En häst kan ha aldrig så fina gångarter, eller en hoppkapacitet av guds nåde, men om inte ridbarheten finns där så kanske kapaciteten aldrig kommer till sin rätt helt. Ridbarheten anses också vara viktig för säkerhet och välfärd hos såväl ryttare som häst och ridbarhet finns numera med i många avelsorganisationers avelsvärderingar, där den ofta bedöms av en professionell ryttare. Ridbarhet är dock inte enkel att mäta. En rad namnkunniga forskare från flera länder, bland annat två från SLU, har i en nyligen publicerad studie pekat på svårigheterna med begreppet.
Letar objektiva parametrar
Frågan forskarna ställde sig var om professionella ryttare är överens om hur ridbarhet ska bedömas, om den bedömningen speglas i till exempel tygelspänning, hästens hjärtfrekvens, kortisol och eventuella konfliktbeteenden samt om den typen av fysiologiska och beteendemässiga reaktioner hos hästen skiljer sig beroende på vilken ryttare som sitter på.
Tidigare studier har visat ett svagt negativt samband mellan reaktivitet och ridbarhet, vilket alltså tyder på att hästar som är mindre reaktiva ofta kan vara lättare att rida. Man har också sett att ridbarhetsbedömningar gjorda av en ryttare och en domare på marken inte alltid stämmer så bra överens.
Hundra ritter
Forskarna engagerade tio professionella ryttare med mellan 20 och 40 års erfarenhet, som skulle rida tio välutbildade privatägda dressyrhästar. Varje ryttare red alla tio hästarna i ett standardiserat dressyrprogram som bland annat innehöll öppna, skänkelvikning och ökningar i både skritt, trav och galopp. Studiens upplägg gav forskarna totalt 100 kombinationer av häst och ryttare att jobba med. Testet sträckte sig över tio dagar, för att inte bli för intensivt för vare sig hästar eller ryttare, och hästarna bar sin vanliga utrustning när de reds.
Mätte kortisol, tygelspänning och hjärtfrekvens
Forskarna mätte hästarnas kortisolvärden i saliven före och efter varje program, får att få ett mått på hur stressnivåerna varierade. Man mätte även tygelspänning och hjärtfrekvens under ritterna samt filmade dem för senare analys av hästarnas beteende. Beteendeanalysen gjordes av en utomstående person väl insatt i ämnet men som inte hade kännedom om vare sig hästarna, ryttarna eller studiens inriktning. När en ryttare hade avslutat sin ritt med en häst satte hon poäng för ridbarhet, kvalitet på gångarterna och kapacitet enligt den skala från 1-10 som används av det danska ridsportförbundet. Alla ryttare var bekanta med den poängsättningen sedan tidigare.
Värdelös eller riktigt bra?
Som väntat visade resultatet av ryttarnas ridbarhetsbedömningar att det var skillnad mellan upplevelsen av att rida de olika hästarna. Men det var också stora skillnader mellan ryttarna själva. Den häst som fick mest spretiga poäng fick en etta av någon ryttare och en åtta av en annan. Forskarna såg att ryttarna hade en signifikant påverkan på vilken poäng som sattes. Poängen för ridbarhet var lägre om hästen visade fler konfliktbeteenden, som till exempel byte av gångart eller att skaka på huvudet. Däremot hade poängen inget samband med kortisol, tygelspänning, hjärtfrekvens eller svansviftning. Hjärtfrekvens och kortisol varierade beroende på vilken ryttare som red.
Frågetecken kring stödet
När det gäller tygelspänningen så följde den snarare ryttaren än hästen, vissa ryttare hade mer i handen oavsett vilken häst de red. Dessutom fanns det inte något samband mellan ryttarnas egen skattning av tygelspänningen med respektive häst och den faktiskt uppmätta tygelspänningen. Ett problem med mätningarna i studien var att den övre gränsen för den aktuella tygelspänningsmätaren överskreds vid samtliga test. Det går alltså inte att få vare sig korrekta medelvärden eller maxvärden.
Ett subjektivt mått svårt att använda som avelsmål
Forskarnas resultat visar svårigheterna med att använda den typen av subjektiva mått som ridbarhet innebär, särskilt för att exempelvis avelsvärdera en häst. Om en stor del av variationen i egenskapen beror på vem som sätter poängen så resulterar det i mycket låg arvbarhet. Med andra ord blir det svårt att använda sådana poäng för att genom avel förbättra ridbarhet. Forskarna diskuterar om en del av det som ryttarnas bedömning egentligen visar kan vara hur väl ryttare och häst passar varandra: ”Resultaten indikerar att de här poängen är ryttarberoende och därför har lågt värde när det gäller att identifiera verkliga skillnader mellan hästar”, skriver forskarna i sin slutsats. De efterlyser vidare studier på området, både för att ytterligare djupdyka i begreppet ridbarhet och användningen av det, men även för att lära mer om hur den ridna hästens välfärd påverkas av olika ryttare och ridstilar.
Referens:
Janne Winther Christensen, Rikke Munk, Lesley Hawson, Rupert Palme, Torben Larsen, Agneta Egenvall, Uta U. König von Borstel, Maria Vilain Rørvang. 2021. Rider effects on horses’ conflict behaviour, rein tension, physiological measures and rideability scores, Applied Animal Behaviour Science, vol. 234, 2021, 105184, ISSN 0168-1591, https://doi.org/10.1016/j.applanim.2020.105184.
Den här söta pållen har lite väl bråttom i hagen. Plötsligt halkar den i gräset, eller var det meningen hela tiden att den skulle lägga sig ner?
Både trav och galopp ingår i den här nyttiga övningen. Ryttaren får bättre koll på vägar och rytm – och hästen blir lydig och lyhörd med aktiva bakben.
Spana in Helena Schillers markarbetsövning – en "favorit i repris"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Den 28 januari är det dags för Ryttargalan 2020, som i år blir digital och direktsänd. Här är priserna som delas ut och de nominerade till galan.
Längtar du efter Gothenburg Horse Show och Scandinavium? Nu släpper arrangören en podcast, där det bjuds på hästsnack och starka minnen.
Första avsnittet handlar om Milton och John Whitaker – lyssna här
Vem tycker du borde vinna priset som den starkast lysande stjärnan under 2000-talet? Det avgörs i kategorin "Stjärnornas stjärna" vid Ryttargalan.
Lina Wiman sålde en häst till en privatperson för snart tre år sedan. Nu hävdar köparen att det är fel på hästen och stämmer säljaren.
Startar upprop om lagändring: "Dörren stängd för förståelsen kring företagandet"
Helgstrand Dressage går nu in i ett nytt samarbete med den tyska OS-medaljören Ludger Beerbaum. De satsar vidare i ett gemensamt bolag.
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Lotta Zimmermann började rida som barn, tog en paus, kom tillbaka och fann kärleken till lusitanohästen och den portugisiska ridningen.
"Den portugisiska skolan fokuserar mer på att hästen ska hitta sin egen balans"
Låt mig får sova bara lite till, ska strax gå upp. Visst vill man bara ligga kvar i sängen när klockan ringer på måndag morgon.
Denna hästen har hittat hagens djupaste vattenpöl. Och tvekar inte att ta sig ett "härligt" lerbad.. Pax för att inte borsta den hästen!
Här svarar Nina Bengtsson på hur man lär en hopphäst, som vid minsta antydan av varvbyte även byter galopp, att gå i förvänd galopp.
Nordsteds Förlag och Storytel ger senare i år ut Sophie Jahn bok om uppväxten på "Hästgården". Där en idyllisk fasad dolde våld och övergrepp.
Berättar om uppväxten i sin fars våld samt om kampen för gården och djuren
Team Equus for Hope är en välgörenhetsorganisation full med ridande medlemmar. I vår drar föreningen igång en cup där alla får vara med.
"Vill göra något där många kan vara med och det är enkelt att delta"
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Hon har storsatsat som hoppryttare – trots att hon har sju hål i luftstrupen. My Lagerberg berättar om svårigheterna och kärleken till hästarna.
Flera operationer och isolerad i USA: ”Hästarna har varit min drivkraft”
Det kom in massor av bidrag när Norra Skånes fjordhästförening ordnade en digital maskerad. Träffa Pippi, Luigi, Snögubben och Dartanjang.
Stort bildspel: "Det enda som begränsade var den egna fantasin"
Att hitta var problemet sitter när en häst är diffust halt kan vara svårt. Kajsa funderar också på begreppet smärtminne – har hästar det eller inte?
"Det är nedärvt i generna att hästen behöver kunna springa fort och se frisk ut"
För sjätte gången kommer Christina Sääfs minnesstipendium att delas ut till en unghästutbildare. Det delas ut under Billdal Horse Show i slutet av mars.
2019 fick Jüri Sokolovski stipendiet – pausades 2020 på grund av pandemin
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!