Både ryttare och uppfödare menar att ridbarheten kan vara den viktigaste egenskapen av alla. Men vad är det egentligen och kan vi mäta den? Nja, menar forskare i en rykande färsk studie.
Text: Sara Bref
Foto: Adobe Stock
En häst kan ha aldrig så fina gångarter, eller en hoppkapacitet av guds nåde, men om inte ridbarheten finns där så kanske kapaciteten aldrig kommer till sin rätt helt. Ridbarheten anses också vara viktig för säkerhet och välfärd hos såväl ryttare som häst och ridbarhet finns numera med i många avelsorganisationers avelsvärderingar, där den ofta bedöms av en professionell ryttare. Ridbarhet är dock inte enkel att mäta. En rad namnkunniga forskare från flera länder, bland annat två från SLU, har i en nyligen publicerad studie pekat på svårigheterna med begreppet.
Letar objektiva parametrar
Frågan forskarna ställde sig var om professionella ryttare är överens om hur ridbarhet ska bedömas, om den bedömningen speglas i till exempel tygelspänning, hästens hjärtfrekvens, kortisol och eventuella konfliktbeteenden samt om den typen av fysiologiska och beteendemässiga reaktioner hos hästen skiljer sig beroende på vilken ryttare som sitter på.
Tidigare studier har visat ett svagt negativt samband mellan reaktivitet och ridbarhet, vilket alltså tyder på att hästar som är mindre reaktiva ofta kan vara lättare att rida. Man har också sett att ridbarhetsbedömningar gjorda av en ryttare och en domare på marken inte alltid stämmer så bra överens.
Hundra ritter
Forskarna engagerade tio professionella ryttare med mellan 20 och 40 års erfarenhet, som skulle rida tio välutbildade privatägda dressyrhästar. Varje ryttare red alla tio hästarna i ett standardiserat dressyrprogram som bland annat innehöll öppna, skänkelvikning och ökningar i både skritt, trav och galopp. Studiens upplägg gav forskarna totalt 100 kombinationer av häst och ryttare att jobba med. Testet sträckte sig över tio dagar, för att inte bli för intensivt för vare sig hästar eller ryttare, och hästarna bar sin vanliga utrustning när de reds.
Mätte kortisol, tygelspänning och hjärtfrekvens
Forskarna mätte hästarnas kortisolvärden i saliven före och efter varje program, får att få ett mått på hur stressnivåerna varierade. Man mätte även tygelspänning och hjärtfrekvens under ritterna samt filmade dem för senare analys av hästarnas beteende. Beteendeanalysen gjordes av en utomstående person väl insatt i ämnet men som inte hade kännedom om vare sig hästarna, ryttarna eller studiens inriktning. När en ryttare hade avslutat sin ritt med en häst satte hon poäng för ridbarhet, kvalitet på gångarterna och kapacitet enligt den skala från 1-10 som används av det danska ridsportförbundet. Alla ryttare var bekanta med den poängsättningen sedan tidigare.
Värdelös eller riktigt bra?
Som väntat visade resultatet av ryttarnas ridbarhetsbedömningar att det var skillnad mellan upplevelsen av att rida de olika hästarna. Men det var också stora skillnader mellan ryttarna själva. Den häst som fick mest spretiga poäng fick en etta av någon ryttare och en åtta av en annan. Forskarna såg att ryttarna hade en signifikant påverkan på vilken poäng som sattes. Poängen för ridbarhet var lägre om hästen visade fler konfliktbeteenden, som till exempel byte av gångart eller att skaka på huvudet. Däremot hade poängen inget samband med kortisol, tygelspänning, hjärtfrekvens eller svansviftning. Hjärtfrekvens och kortisol varierade beroende på vilken ryttare som red.
Frågetecken kring stödet
När det gäller tygelspänningen så följde den snarare ryttaren än hästen, vissa ryttare hade mer i handen oavsett vilken häst de red. Dessutom fanns det inte något samband mellan ryttarnas egen skattning av tygelspänningen med respektive häst och den faktiskt uppmätta tygelspänningen. Ett problem med mätningarna i studien var att den övre gränsen för den aktuella tygelspänningsmätaren överskreds vid samtliga test. Det går alltså inte att få vare sig korrekta medelvärden eller maxvärden.
Ett subjektivt mått svårt att använda som avelsmål
Forskarnas resultat visar svårigheterna med att använda den typen av subjektiva mått som ridbarhet innebär, särskilt för att exempelvis avelsvärdera en häst. Om en stor del av variationen i egenskapen beror på vem som sätter poängen så resulterar det i mycket låg arvbarhet. Med andra ord blir det svårt att använda sådana poäng för att genom avel förbättra ridbarhet. Forskarna diskuterar om en del av det som ryttarnas bedömning egentligen visar kan vara hur väl ryttare och häst passar varandra: ”Resultaten indikerar att de här poängen är ryttarberoende och därför har lågt värde när det gäller att identifiera verkliga skillnader mellan hästar”, skriver forskarna i sin slutsats. De efterlyser vidare studier på området, både för att ytterligare djupdyka i begreppet ridbarhet och användningen av det, men även för att lära mer om hur den ridna hästens välfärd påverkas av olika ryttare och ridstilar.
Referens:
Janne Winther Christensen, Rikke Munk, Lesley Hawson, Rupert Palme, Torben Larsen, Agneta Egenvall, Uta U. König von Borstel, Maria Vilain Rørvang. 2021. Rider effects on horses’ conflict behaviour, rein tension, physiological measures and rideability scores, Applied Animal Behaviour Science, vol. 234, 2021, 105184, ISSN 0168-1591, https://doi.org/10.1016/j.applanim.2020.105184.
OM FORSKNINGSKOLLEN
De flesta föräldrar kan säkert relatera till småbarnsåren då barnen springer runt och utforskar, medans mamman försöker hålla uppsikt.
Fölet leker gärna medans mamman försöker hålla koll – se det söta klippet
För bara tio år sedan var den nordsvenska brukshästen utrotningshotad. Men de senaste åren har intresset för rasen ökat.
Centrerad ridning (CR) är en pedagogisk modell där man fokuserar på hur ryttaren använder sin kropp samt hur beteendemönster påverkar hästen.
"Vi anpassar pedagogiken och kommunicerar på rätt sätt just för dig"
Annelie Eriksson fölvakar och har firat att en av unghästarna fyllt två år. Det går framåt med stallbygget och flera hästar har fått åka hem efter sin rehabilitering.
På grund av den senaste tidens utbrott av EHV-1 går SvRF nu ut med utökade försiktighetsåtgärder i samband med att tävlingarna drar i gång igen.
Noggranna rutiner gällande tempkurvor innan ankomst till tävlingsplats
En av Annika Axelssons hästar blev sjuk i EHV-1 vid Sunshine Tour. Hon skrev ett öppet brev till FEI och gav sin syn på hanteringen av situationen.
Tävlingsarrangören svarar på kritiken med eget brev – läs det här
Benbrott hos häst är något som många hästägare fruktar. Skadan varierar och kan innebära en dödsdom, men i vissa fall kan det gå att rädda hästen.
Utanför Helsingborg finns en fin hästgård med sex boxar, egen ridbana och renoverat boningshus. Här bor man med öppna fält som granne.
GreenFeeds sortiment är kundanpassat och de erbjuder flera olika storlekar på balar. Allt utifrån kundens behov och möjlighet till förvaring.
"Våra kunder är allt från ridskolor, travanläggningar och mindre stall"
Objektiv analys av hästens rörelser kan användas för att svara på många frågor relaterade till hästens hälsa. Forskare vid SLU har undersökt mer.
Datoralgoritm beräknar hästens gångarter utifrån mankens och korsets rörelse
Casall är en av världens mest framgångsrika hästar genom tiderna. Tillsammans med Rolf-Göran Bengtsson tog han mängder med placeringar.
I dag fyller hingsten 22 år – se klippet från avtackningen i Göteborg
Louise Etzner Jakobsson prisades vid Parasportgalan under måndagskvällen. Galan fyller fem år, vilket firades med en digital jubileumssändning.
Paulinda Fribergs pensionerade mästerskapshäst Di Lapponia T var dräktig och skulle ha fölat under våren. Istället förlorade Paulinda både sto och föl.
Fick fång: "Känns tråkigt att denna saga skulle sluta med så mycket smärta"
Försäkringsbolagen dömer inte ut hästar – det gör veterinären. Men de hanterar alla ärenden som rör ohälsa hos häst och det brister i hästkunnandet.
"Vi har alla ett ansvar att hjälpas åt att lära ut god hästhållning"
Slutan är en nyttig rörelse som kan utföras på en mängd olika sätt. Peter Härnstam bjuder på en variant som kan ge rörelsen bättre kvalitet.
Veckans ridövning: "Ändra tempo, tvärning och hur brant du rider slutan"
Hur kommer det sig att besiktigade och godkända hästtransporter med rötskador kan rulla på våra vägar? Det frågade sig hästtransportföretaget Trailerimport.
I ett inlägg på Instagram meddelar Paulinda Friberg att hennes mångåriga tävlingshäst Di Lapponia T har fått somna in, 20 år gammal.
Den charmiga ponnyn Akilles, 76 centimeter i mankhöjd, tar hjälp av två bommar och visar att han minsann har koll på var han sätter hovarna.
Ridskolan i Ockelbo vill ge de äldre i kommunen möjlighet att må bra tillsammans med hästar. Därför vill de starta ett hästdagis för pensionärer.
Blackie skulle vara tioåriga Antons ridponny. Men ett veterinärintyg, som familjen fick se först efter köpet, visade att Blackie inte håller för det.
Fick ponnyn över sig: "Anton har fortfarande ont trots att det gått ett halvår"
– TEMA: Hållbarhet i stallet
– Porträtt: Tinne Vilhelmson Silfvén
– Öppna för fina slutor
– Balans och rymt mellan hindren
– Motivationen - vad är du?
– Bota vanliga hudproblem
...och mycket, mycket mer!
Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist
Kundtjänst: info@hippson.se
Adress: Hippson AB Storgatan 17, 302 43 Halmstad
Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.
