Text: Ida Röök
Foto: Gösta Kylsberg
     
Gösta Kylsbergs hästintresse väcktes i vuxen ålder. Till att börja med var det ridning som gällde, men ganska snart riktades hans nyfikenhet mot körningen och då också mot Hovstallet. I Hovstallet finns i dag ungefär 18 hästar som inte minst används till körning, vid statsbesök och andra evenemang. Det är en anrik anläggning, insprängd som ett helt kvarter mitt i Stockholm, och som har en lång historia bakom sig. Där har framför allt utbildning av körhästar utvecklats i decennier.

- Man talar ofta om ridning och körning som en konst. Men jag tycker att begreppet har glömts bort till viss del i dag. Man säger ju att "där konsten tar slut, där tar våldet vid" och snabba lösningar kanske är vanligare än att luta sig mot lärdomen från de gamla mästarna, säger Gösta Kylsberg.
Han menar bland annat att man kan se ryttaren, eller kusken, som en konstnär - inte minst för det estetiska uttycket som ekipaget ger publiken.
- När det gäller Hovstallet är varje evenemang de deltar i en form av uppvisning, där är det otroligt viktigt att det ser bra ut. Det ska vara skönt för ögat. Och visst kan man se det här tankesättet inte minst inom ridsportens dressyr. Det är det estetiska som styr om det är ridkonst som utövas. Tittar du på ett ekipage som rör sig harmoniskt, där ryttaren eller kusken samspelar med hästen - då är det konst du bevittnar. Medan en ryttare som piskar på sin häst eller drar den i munnen inte besitter den reella kompetensen kring ridkonsten, menar Gösta.
   
Lär av mästarna
Doktorsavhandlingen "Kunglig kommunikation - körkonst och tradition" är det som ligger till grund för hans tankesätt. Där har han, genom ett så kallat autoetnografiskt (en metod som bygger på egna erfarenheter) tillvägagångssätt, tittat närmare på betydelsen av tradition, kommunikation och estetik i just Hovstallets historia och nutid.
- Jag har haft en unik möjlighet att följa Hovstallet under många år både som aktiv medarbetare och som forskare. Jag har också själv gått körkurser med flera av "de gamla mästarna" och de besitter verkligen en enorm kunskap som har förts vidare i generationer, men som kanske har fallit lite i glömska. Till sist är det erfarenhet och känsla som styr hur man handskas med hästar. Läromästarna utgår bland annat från att det tar mycket tid att utbilda en bra körhäst, säger Gösta.
När vi i dag frågar en proffsryttare hur han eller hon får hästen att hoppa höga hinder eller att gå de svåra skolorna i dressyren har denne ofta svårt att ge ett riktigt konkret svar. Känslan sitter liksom i kroppen hos dessa ryttare, de kan inte alltid riktigt sätta fingret på vad det är de faktiskt gör med hästen.
- Så är det också med de gamla läromästarna inom körning, känslan är svår att förmedla, menar Gösta Kylsberg.
  
Bra med ny självuppfattning
Han tror att många ryttare har mycket att vinna på att se sig själva som konstnärer när de rider.
- Det är betydelsefullt i sig om man kan ändra självbilden hos ryttaren eller kusken till att se att man faktiskt utför en konst, i samspel med hästen, säger Gösta.
När det gäller hans avhandling om Hovstallet är det just äktheten och upplevelserna som de förmedlar som gör verksamheten värdefull.
- Hovstallets framträdanden kan liknas vid performancekonst som skapar estetiska upplevelser både hos publik och konstnärer. Det vill säga hos ryttare och kuskar i konstföretaget Hovstallet, förklarar Gösta Kylsberg, som nu är ekonomie doktor på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
   
Läs mer om och beställ avhandlingen här.