Forskning
Publicerad: 2017-11-07Foto: Tomas Holcbecher
Så påverkar träningen hästens muskler
Anna Jansson är professor vid SLU och gav sig under Hippocampusdagen, som hölls torsdag i förra veckan, i kast med att försöka förklara vad som händer i hästkroppen vid träning. Här bjuder vi på ett referat från den intressanta föreläsningen.
Text: Anna Nordin
Anna Jansson förklarar att vi vid träning dels påverkar sammansättningen av muskelfibrer – det vill säga hur stor andel hästen har av fibrer för snabbt och intensivt respektive långsamt och uthålligt arbete.
– Dels påverkar vi musklernas effektivitet när det gäller att utvinna energi, alltså att kunna orka mer på samma mängd. Dessutom ökar hästens möjlighet att använda syret ur inandningsluften till muskelarbete, däremot kan vi inte med träning höja en hästs maxpuls. Den är vad den är, säger hon.
Generna spelar roll
Precis som människan har hästen olika sorters muskelfibrer som är specialiserade på olika saker. Dels har den typ 1, de ”långsamma” muskelfibrerna, som är de som utför uthållighetsarbetet. Dessa behöver syre för att fungera. De ”snabba” muskelfibrerna, som står för det explosiva arbetet, finns i två sorter där den ena behöver syre och den andra arbetar syrefritt.
Vilken sorts muskelfibrer som dominerar beror både på vilken ras hästen tillhör och hur den tränas. Quarterhästen räknas som världens snabbaste och den har också mycket riktigt till övervägande del snabba muskelfibrer, hela 90 till 95 procent. Det kan jämföras med varmblodiga travhästar, som har avlats för att springa distanser på cirka 1 600 till 2 600 meter. De har 75 till 85 procent snabba muskelfibrer.
Hästen är ovanligt atletisk
När hästen tränas behöver upplägget planeras efter vilken typ av muskelfibrer den har nytta av i sin disciplin. De långsamma muskelfibrerna tar lite längre tid att öka i andel, så för att få en uthållig häst behöver man tålamod.
Muskelfibrer som arbetar utan syre, så kallat anaerobt, är viktiga för att kunna springa fort. Det är när dessa muskelfibrer arbetar som det bildas mjölksyra. Hästen är dock unik i att den även vid kort, intensivt arbete använder en förhållandevis hög andel aeroba muskelfibrer – alltså sådana som kräver syre. Det är en nyckel till att hästen är så atletisk.
Senarelägga trötthetssymtom
Muskelfibrerna behöver energi för att kunna arbeta. De använder sig till största delen av ett ämne som heter glykogen, men de kan även till viss del använda sig av fett till detta. Snabba muskelfibrer använder främst glykogen, medan långsamma använder en högre andel fett.
– Muskelfibrerna har med sig den ”matsäck” de behöver, förklarar Anna.
Målet med träning kan sägas vara att senarelägga trötthetssymptomen. Och för att musklerna ska kunna utvinna energi behövs olika sorters enzymer. När hästen tränas lagrar muskelfibrerna in mer glykogen, de får en större matsäck och orkar alltså mer och längre. Dessutom blir de enzymer som utvinner energin mer effektiva, så samma mängd arbete kräver en mindre mängd energi.
– När glykogenförbränningen blir mer effektiv sker ingen onödig mjölksyraproduktion, vilket är något som annars är kopplat till trötthet.
Är olika energieffektivt
Anna gör en liknelse med utförsåkning på skidor för att förklara de olika typerna av muskelfibrer.
– De anaeroba, snabba muskelfibrerna är lite som att åka svarta pisten. Det går snabbt men man får inte ut all teoretisk energi. De aeroba, snabba muskelfibrerna motsvarar röd pist. Det går fortfarande snabbt då det är samma pist som den svarta till en början, för att sedan gå in i en långsammare men mer energieffektiv fas.
Den gula pisten motsvarar i stället de långsamma muskelfibrerna, där det tar lite tid men är mycket effektivt och musklerna får ut maximal energi.
– Det är också det enda sättet att kunna använda fett som energikälla vid sidan av glykogen, förtydligar Anna.
Foto: Anna Nordin
Förändrad sammansättning
När hästen tränas får den fler av de enzymer som använder syre i energiförsörjningen, men samtidigt förhållandevis färre av de enzymer som representerar den svarta pisten.
Då man undersökte muskelfibersammansättningen hos unga travhästar såg man att de innan de började tränas hade närmare 50 procent av de snabba, anaeroba muskelfibrerna (svart pist). Efter sex månader i träning var det nere på 30 procent, medan nivån för hästar som inte hade varit i träning låg kvar på 50 procent.
De andra typerna av muskelfibrer hade därmed ökat där snabba, aeroba muskelfibrer (röd pist) gick från cirka 35 till 45 procent och de långsamma aeroba (gul pist) från cirka 20 till 25 procent.
Får bättre syreupptagning
Även hästens cirkulation effektiviseras genom att den tränas.
– Redan efter några veckors träning kan vi se att hästen har fått en förbättrad syreupptagningsförmåga, berättar Anna.
Dels sker detta genom ökad kapillärisering, det vill säga att det bildas fler små blodkärl ute i musklerna. Det ger både ett bättre tillflöde av energi och syre och ett bättre avflöde av restprodukter. Dels bildas det mer hemoglobin, som är det ämne i blodet som transporterar syremolekylerna från lungorna ut till kroppen.
I muskelcellerna finns mitokondrierna, som kan liknas vid små fabriker där själva energiomsättningen sker. Också dessa blir fler när hästen tränas. Ju fler små fabriker, desto mer energi kan muskelfibrerna omvandla till arbete.
Träningen kommer även att påverka hjärtat, så att det blir större och får en större slagvolym. Det kan alltså skicka ut mer blod per hjärtslag.
Kan bloddopa sig själv
Som det flyktdjur hästen är, är det viktigt att kunna ge ”det där lilla extra när det verkligen gäller”. Hästen kan därför lagra röda blodkroppar i sin mjälte, som den kan skicka ut i blodomloppet om det uppstår ett behov av att snabbt kunna jobba på max. Det kan närmast jämföras med det som kallas ”bloddopning” hos mänskliga atleter, men hästen har alltså detta som en naturlig del.
När den släpper ut sitt lager av extra röda blodkroppar kan blodet bära med sig mer syre och hästen orkar mer. Med träning blir även mjälten större och dess lagringsförmåga ökar.
Maxpulsen är medfödd
Varje häst har en förutbestämd maxpuls, som inte påverkas av träning.
– Däremot gör träning att hästen kan sänka sin hjärtfrekvens, alltså puls, för ett givet arbete. Det blir alltså mindre ansträngande att utföra en viss uppgift. Träning gör också att hästens vilopuls sänks, samt att den snabbare kommer tillbaka till vilopuls efter ansträngning, berättar Anna.
Hur mycket syre hästen kan ta upp per liter inandad luft verkar inte kunna påverkas särskilt mycket av träning.
– Så när det gäller andningssystemet är fokus att hålla det friskt och att inte sänka hästens medfödda kapacitet.
Under Hippocampusdagen delar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, med sig av de senaste forskningsrönen. I år var temat hur vi kan träna hästar för hållbarhet och prestation. Att träna hästen inför tävling är ett långsiktigt arbete och det är viktigt att försöka undvika att skador uppstår längs med vägen.
Liknande webbartiklar
- Många faktorer påverkar hästens träning: ”Högt hull ger sämre prestation”
- Anpassning är nyckeln till hållbarhet: ”Ridhästar är ofta undertränade”
- Halm är ett bra kompletterande fodermedel – enligt ny svensk forskning
- Bålstabilitet är viktigt även för hästar
- Följ Hippocampusdagen hemifrån – tema akut sjuk eller skadad häst
- Professorn om pulsmätning: ”Om en häst är rätt tränad ökar dess hållbarhet”
- Skala för bedömning av muskelmassa
- Forskning: Barn blir smartare av ridning
- Så fungerar hästens ögon
- Ute eller inne – om hästen själv får välja
Fem tips för hästar på boxvila
I konvalescensstallet Stall Steninge By tar Annelie Lundkvist hand om skadade hästar. Hon delar med sig av fem tips för att få hästar på boxvila att trivas.
"Jag gör alltid stretchövningar på hästar som står på boxvila"
Byggde egna bomstöd med nivåskillnader
I rehabiliteringssyfte blev Lina Engelin rekommenderad att arbeta hästen över upphöjda bommar. Hon gav sin man uppgiften att snickra.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Svart på vitt: Nosen bakom lod lönar sig
45 hästar studerades under Aachen Grand Prix Special två år i rad. En färsk studie bidrar med hård fakta till diskussionen i dagens debatt.
Finns kopplingar mellan FEI:s världsranking och hästens noslinje
25 hästböcker du inte får missa!
Mulle, Svarta hingsten och Silver, hästarna i böckernas värld är många. Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att börja läsa hästböcker.
Vi vill se era bästa DIY-lösningar för stallet
Frostfritt vattenkar, egenbyggd bromsfälla eller täckeshängare. Genom åren har vi delat många av era smarta DIY-lösningar.
Sitter du inne på någon smart hemmafixad lösning – tipsa oss!
Forskning: Barn blir smartare av ridning
Forskare vid Tokyo universitet har visat att ridning aktiverar den del av hjärnan som står för lärande och minne.
Artikel i repris: Ridningen främjar barns förmåga till problemlösning
Överdomaren vid FEI vill förändra dressyren
Hans-Christian Matthiesen identifierar behovet av förändring inom dressyren. Han föreslår flera strategier för att främja hästvälfärden.
Han förespråkar en balans mellan tradition och nytänkande förändring
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Nytt hopp för Skövde Ryttarförening
Ridskolan har det svårt i ekonomiskt tuffa tider. Nu tar Malin Dahlgren över som ny ridskolechef med energi och en stark tro på framtiden.
"Det är min bästa och sämsta egenskap, att jag aldrig ger upp"
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!