Över 3 000 danska tävlingshästar har medverkat i en studie som undersökte synliga skador från utrustning. Den amerikanska forskaren Hilary Clayton presenterade resultatet i samband med ett besök i Sverige under förra veckan.
Text: Frida Bank
Foto: Adobe Stock
Studien utfördes i Danmark i samband med tävlingar på olika nivåer i dressyr, hoppning, fälttävlan och distansritt. 3 143 hästar och ponnyer undersöktes direkt efter avslutad tävlingsritt, under ledning av den danska veterinären Mette Uldahl. De som utförde kontrollerna hade genomgått en utbildning så att alla hästar undersöktes på samma sätt. Vid vilka tävlingar kontrollerna skulle ske var inte känt för tävlingsdeltagarna på förhand.
Fokus för studien var att dokumentera vilken typ av utrustning som användes, samt eventuella synliga skador. Forskarna menar att det behövs mer information om olika typer av utrustning som kan ligga till grund för framtida tävlingsregler.
Oklippt eller klippt spelade ingen roll
Av det totala antalet hästar reds 77 procent med sporrar. I 3,2 procent av fallen hade det fastnat hår på sporrarna. Hos 0,4 procent av hästarna fanns det även spår av blod på ryttarens sporrar. Forskarna undersökte också om hästarna var klippta eller inte i området där sporrarna ligger an samt om det fanns vita hår, sår eller ärr.
– Det intressanta är att det inte var någon skillnad när det kommer till förekomsten av hår- eller blodspår på sporrarna hos klippta eller oklippta hästar. Att ha en oklippt ruta där sporren ligger an kommer troligtvis inte att skydda mot skador, förklarade Hilary Clayton via ett direktsänt seminarium på SLU.
Längre sporrar gav fler skador
Studien visar att tävlingsnivå samt sporrarnas längd spelade roll för förekomsten av skador. Hilary Claytons råd är att ryttare alltid bör välja "den kortaste sporren som gör jobbet". Forskarna menar att ridsportförbunden bör överväga att förbjuda sporrar över en viss längd vid tävlingar på lägre nivå (finns till exempel redan för ponnyryttare i Sverige, reds anm.).
– Många ryttare använde sporrar, men vi såg tydligt att det var de oerfarna ryttarna som inte kunde hantera dem rätt. De hade mest hår på sporrarna efter avslutad ritt, säger Hilary och fortsätter:
– Nybörjare kan behöva hjälp med att välja lämplig längd på sporrarna och få instruktioner om hur de ska användas.
Mungiporna undersöktes
Vilken typ av nosgrimmor som användes, samt hur hårt spända de var, undersöktes också. Det var 92 procent av hästarna som hade nosgrimma, 53 procent av dessa kunde inte spännas åt ytterligare två centimeter. Med 34 procent av nosgrimmorna fanns det utrymme att spänna ytterligare två till tre centimeter och 13 procent av dem kunde spännas mer än tre centimeter.
Hästarnas hud och slemhinnor vid mungiporna kontrollerades, men någon fullskalig undersökning av hästarnas mun gjordes inte. Vilket forskarna själva lyfter fram som en svaghet i studien. Hästens tunga, gom, kinder och laner kontrollerades alltså inte alls.
– Eftersom studien utfördes i samband med tävling var det inte möjligt. Vi undersökte så mycket som vi var tillåtna att göra, förklarar Hilary.
Vanligast hos dressyrhästar
Sår eller blod i mungiporna hittades hos 9,2 procent av hästarna. Det var vanligare hos dressyrhästar än hos hästar i andra grenar. Skadorna var även vanligare vid högre tävlingsnivåer.
– 10,2 procent av dressyrhästarna och 16,4 procent av dressyrponnyerna hade detta. Det är ganska mycket faktiskt, säger Hilary.
Något som överraskade forskarna var att skador var vanligare hos hästar som saknade nosgrimma.
– Vi såg även att en hårdare spänd övre nosgrimma gav fler skador, medan en hårt åtdragen lägre rem ("snokrem", reds anm.) inte påverkade mycket.
Skador även vid bettlöst
När det kommer till bett spelade det inte någon roll vilken typ som användes eller om hästen reds bettlöst.
– Bettypen påverkade inte antalet skador i mungiporna. Att rida bettlöst skyddade inte heller mot skador.
– Varför det är så vet vi tyvärr inte. Vi vet exempelvis inte om hästen har tränats med bett hemma, det är en av orsakerna till att vi inte kan säga något om orsak och verkan. Kanske kände ryttaren till såren och red bettlöst under tävlingen. Det finns flera tänkbara scenarion, säger Hilary.
Ovanligt med skador från spö
Sju av totalt 3 143 hästar hade någon form av skador efter spö. Fem av dessa var dressyrhästar, som hade svullnader på bogen eller på bakdelen.
– Skador från spö är ovanligt. Majoriteten hittade vi hos dressyrhästar. Kanske är det ett tecken på att stewards ska vara vaksamma vid framridningen.
Öppnar för framtida forskning
Avslutningsvis berättade Hilary att hon tycker att det är synd att de inte kunde göra en full undersökning av hästens mun, men att det hade krävt en annan typ av studie. Hon poängterar också att ryttarens teknik inte studerades och att utbildningen av ryttare är av stor vikt.
– Det vi ville var att dokumentera vilken typ av utrustning som användes och vilken typ av skador som förekom på olika tävlingsnivåer. Framtida studier kan fokusera på skador i munnen och försöka relatera dessa till olika typer av bett, nosgrimmor, tävlingsgrenar och erfarenhet hos ryttaren. Det är mycket jobb kvar, men vi har tagit ett första steg.
Läs mer om studien "Lesions associated with the use of bits, noseband, spurs and whips in Danish competition horses"
Hästdragna likvagnar var fram till 1900-talets mitt en vanlig syn. Vagnarna och hästarna som drog dem har omgetts av skrock och lokala traditioner.
"Leddes runt kistan tre gånger, som en slags avförtrollningsritual”
Är det fler som känner igen sig i att man har mer hö på och i kläderna (och i bilen) än i höpåsarna man försökt packa till hästen.
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
Det råder olika förutsättningar för landets ridskolor med anledning av coronapandemin. I Ronneby är ridskolan stängd, i Mariestad är den öppen.
Ordförande till Mariestads-Tidningen: "Vi får bedriva viss verksamhet"
Snart öppnar det upp för tävling igen – åtminstone för en del. Och därför tar vi och frågar vår hoppexpert Victoria Almgren om råd inför start.
Victoria Almgren om hur man får hästen avspänd inne på banan
Coronapandemin satte stopp för Jönköping Horse Show men i år är man tillbaka. Den 27-31 oktober är det dags för femte upplagan av tävlingen.
Brand i stall, hästar som gått ner sig i diken eller djur som fastnat. Detta är exempel på nödsituationer där räddningsarbetare kan behöva rycka ut.
Berättar om arbetet och ger tips till hästägare: "Ring hellre en gång för mycket"
I Brämhult ligger en välskött hästgård med ett stort bostadshus, stall, lösdrift och egen ridbana. En plats för familjen att trivas på.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Mathilda Karlsson får vänta på utslaget från idrottens skiljedomstol, CAS, rörande hennes indragna OS-plats för Sri Lanka, besked kommer i april.
Beslut kommer med bara tre månader kvar till OS
Region Stockholm håller på att utreda var man ska placera regionens ambulanshelikopter. Ett förslag är på Värmdö, något som väcker protester.
Namninsamling har startats – ett 90-tal hästar finns i området
Ska det vara ska det vara ordentligt och hästarna på gården Annelies har fulla uppmärksamhet. Vilket innebär att när det blir framgång blir det också avsked.
Om att driva rehabstall: "Jag är deras chef, sjuksköterska och bästa kompis"
En ny studie visar att sommarbetets positiva effekter inte är långvariga. Hästägare bör snarare ta ett grepp om hästens utevistelse året runt.
Den här söta pållen har lite väl bråttom i hagen. Plötsligt halkar den i gräset, eller var det meningen hela tiden att den skulle lägga sig ner?
Både trav och galopp ingår i den här nyttiga övningen. Ryttaren får bättre koll på vägar och rytm – och hästen blir lydig och lyhörd med aktiva bakben.
Spana in Helena Schillers markarbetsövning – en "favorit i repris"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
Den 28 januari är det dags för Ryttargalan 2020, som i år blir digital och direktsänd. Här är priserna som delas ut och de nominerade till galan.
Längtar du efter Gothenburg Horse Show och Scandinavium? Nu släpper arrangören en podcast, där det bjuds på hästsnack och starka minnen.
Första avsnittet handlar om Milton och John Whitaker – lyssna här
Vem tycker du borde vinna priset som den starkast lysande stjärnan under 2000-talet? Det avgörs i kategorin "Stjärnornas stjärna" vid Ryttargalan.
Lina Wiman sålde en häst till en privatperson för snart tre år sedan. Nu hävdar köparen att det är fel på hästen och stämmer säljaren.
Startar upprop om lagändring: "Dörren stängd för förståelsen kring företagandet"
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!