Text: Cajsa Ekström
       
Den smarta lindan är resultatet av ett samarbete mellan Chalmers och Textilhögskolan. Syftet med lindan är att den, utifrån hästens behov, ska ge det rätta trycket.
Resan mot hästlindan började inom humanvården. Detta med att Erney Mattsson, som är läkare och professor inom kärlkirurgi, efterfrågade ett enklare sätt att säkerställa att vården efter en kärloperation blir så optimal som möjligt.
Josefin berättar att det opererade området, efter en kärloperation, behöver vara lindat och under rätt tryck. Dock är det med en vanlig linda svårt att säkerställa att rätt tryck skapas.
  

FOTO: Cajsa Ekström
  
Erney Mattsson kontaktade Torbjörn Lundh, professor i matematik, som började fundera över hur man kunde skapa en smart textil och bygga in tekniken i materialet. Josefin Damm, som då arbetade på Textilhögskolan med smarta textilier, påbörjade arbetet med att – utifrån en matematisk formel – utveckla det ultimata elastiska materialet.
Textilen som skapades för humansjukvården har nu alltså vidareutvecklats, tanken är att den nya produkten ska hjälpa hästägare att skapa rätt tryck runt hästens ben.
  
Tre kompressionsgrader
Den "smarta" lindan, som heter Lundatex Horse, finns med tre olika kompressionsgrader för varierande behov; mild, medel och kraftig kompression. Den milda kompressionen (30 mmHg) används exempelvis som stödlinda vid transporter eller för efterbehandling vid lättare skador som kräver tryck.
Medelkompressionen (40 mmHg) används vid skador och svullnader, eller för att förebygga skador, medan den starka kompressionen (50 mmHg) används vid svåra skador och svullnader.
  

Gul = mild kompression (30 mmHg).

Blå = medelkompression (40 mmHg). 

Grön = kraftig kompression (50 mmHg).
   
Josefin förklarar att kompressionen (trycket) skapas genom en kombination av kraft, överlappning och krökning på det som lindas.
– Det många inte tänker på när de lindar hästben är att ju fler överlappningar du gör, desto mer tryck skapar du. Även om du lindar löst, säger hon.
Lindan är uppbyggd så att du, om du har kvar linda när du har lindat hela hästens ben, klipper av den och fäster lindan med den medföljande fästanordningen. 
– På så sätt undviker vi att skapa onödiga överlappningar.
   

Ett hästben där lindan är fäst med den medföljande fästanordningen.
FOTO: Cajsa Ekström 
  
– Det vi har lyckats med i vår textil är att vi har fått fram ett material där kraften anpassas efter krökningen. Det längsgående strecket bestämmer hur mycket överlapp vi ska ha på varje varv. Sen har vi de tvärgående strecken som bestämmer hur mycket kraft som behövs, säger Josefin.
När du lindar ett ben drar du så pass mycket som behövs för att komma runt ett varv och bilda ett streck på benets framsida.
– Detta gör att vi kan få ett konstant tryck runt benet, oavsett tjockleken och oberoende av vem som lindar.
Vid kraftig svullnad, som avtar, är problemet att många lindor inte följer efter benet när svullnaden lägger sig.
– Då ändras ju krökningen på benet. Vårt material följer efter svullnaden, det anpassar sig efter krökningen och bibehåller samma tryck, förklarar Josefin.
  

Om du har lindat rätt träder ett streck fram på hästens ben. 
FOTO: Cajsa Ekström
    
Lindan har väckt stort intresse från den veterinärmedicinska sidan. Nästa steg i processen blir att få ut produkten till veterinärer och hästägare för att få feedback, tips på utveckling och referenser.
  

Hästben lindade med den gula lindan, med mild kompressionsgrad. 
FOTO: Cajsa Ekström
  
Lindan finns alltså inte att köpa ännu, men är du intresserad av produkten kan du kontakta Presscise för mer information.

Läs mer på Presscises webbplats