Till höger forskaren Susanne Lundesjö Kvart. Foto: Adobe Stock och Carin Wrange
Hur förklarar man för elever hur ridningen ska kännas? Och hur kan tränaren på bästa sätt hjälpa sina elever att hitta den känslan? Det har forskaren Susanne Lundesjö Kvart undersökt – i en ny doktorsavhandling som kunskapssajten Hästsverige berättar om.
Forskaren Susanne Lundesjö Kvart undersöker hur ridlärare och tränare kan lära ut ryttarkänsla till sina elever, och hur ridlektioner är organiserade. Detta i en doktorsavhandling inom pedagogik vid Uppsala universitet. Susanne är utbildad ridlärare och adjunkt på hippologenheten vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det finns egentligen inga helt enkla instruktioner att ge när ridlärare vill förmedla ryttarkänsla till eleverna. Man måste helt enkelt leta tillsammans och det kan vara svårt att hinna med när en lärare undervisar en hel grupp med många elever, säger Susanne till Hästsverige.
Har filmat ridlektioner
I sitt arbete med den nya avhandlingen har Susanne gjort intervjuer och filmat ridlektioner på olika nivåer och med olika antal elever, för att se hur de genomförs i praktiken. Läraren har haft en kamera på huvudet. Kameror har också varit uppsatta i hörnen i ridhusen.
Susanne fann att utbildningens fokus skiftade mellan elever och hästar. Hon fann också att ridlärarens instruktioner vid grupplektioner ofta gavs individuellt under en kort stund till de olika eleverna och att vissa elever sökte mer kontakt än andra, skriver Hästsverige.
– Det handlar mycket om tajming för att få varje elev att förstå vad hen behöver göra just då. Det är helt klart ett tydligt samspel mellan lärare och elev i den stunden, en typ av coachning, säger hon.
Ryttarkänsla i tre delar
Under arbetets gång har Susanne sammanfattat ryttarkänsla i tre delar. Den första handlar om att kunna känna av hästens rörelser och den andra om att kunna tolka rörelserna. Den tredje handlar om att kunna tajma och koordinera hjälpgivningen till hästen utifrån de tolkningar som har gjorts.
I avhandlingen skriver Susanne att ridlärare skulle kunna hjälpa ryttaren att uppmärksamma hästens rörelser och att öva upp tolkningen av dem, via diskussion och reflektion med ryttaren. Hjälpgivning kan tränas via övning i sits och balans, samt teknisk ridfärdighet. När de tre delarna görs intuitivt har ryttaren utvecklat ryttarkänsla.
Mer hästkunskap och förändrad pedagogik
Susanne säger till Hästsverige att det är viktigt att förändra pedagogiken på ridskolor. Bland annat genom att lägga in mer teori och gemensamma diskussioner för att öka förståelsen för hästen. För att bli en duktig ryttare behöver man ha kunskap om hästen som biologisk varelse. Detta för att förstå dess behov och signaler, säger hon. Att ha god kännedom om hur man samarbetar med hästen, både från sadeln och från marken, är viktigt.
Susanne uppmanar ridlärare och tränare att prova nya grepp inom undervisningen.
– Varför måste alla elever alltid sitta till häst samtidigt? Kanske lär de sig mer från marken om de kan se hur en elev, eller läraren till häst, visar hur en rörelse ska ridas eller var skänkeln ska placeras.
Från klassrum till ridbana
Erfarenheterna som Susanne har fått i och med sin doktorsavhandling kommer att presenteras i en bok om undervisning i ridning, för utbildning av ridlärare.
– Det saknas litteratur med vetenskaplig grund om pedagogik vid ridundervisning. Den litteratur som finns om undervisning är ofta kopplad till skola och klassrumsundervisning. Den typen av litteratur kan vara svår att "översätta" till ridsammanhang, därför ser vi att en bok inom detta område behövs.
Läs artikeln i sin helhet på Hästsverige.se
Läs avhandlingen "Konsten att undervisa ryttare: En studie om ridlärares pedagogiska praktik"
Betfor består av torkad betfiber och melass och kommer från sockerbetan. Det är en råvara som säljs utan några andra tillsatser, men hur är det med mash?
En ny studie visar att på relativt få generationer har den specialiserade aveln av SWB-hästar lett till en genetisk uppdelning mellan hopp- och dressyrhästar.
Ett av hästlivets största problem: Hur löser man fodring mitt på dagen? Jo, med hjälp av en höautomat från Dayfeed.
På torsdagkväll är det dags att sitta redo i soffan. Då sänds Ryttargalan från studion i Stockholm och en rad fina priser ska delas ut.
Nu har du chansen att köpa en utvald bokserie och få en av våra populära böcker på köpet (värde 199 kronor). Erbjudandet gäller endast över helgen.
Hur kan ridsporten komma att förändras? Flera proffs svarar på hur de ser på framtiden med våra hästar – utifrån sina specifika expertområden.
I skånska Klippan finns en fin liten gård med vackert boningshus, stall med sex boxar, uppvärmd pool, orangeri och ett växthus.
En familj som köpt en gård i Jämtland fick en chock när de öppnade stalldörren. Där inne låg två döda hästar som gårdens tidigare ägare lämnat kvar.
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Hästar förstår fler ord än vi tror. Det, och mycket mer, får vi höra om i ett avsnitt av Sveriges Radio P1 och programmet Språket.
Ska man kyla eller värma en febrig häst? När har febern blivit skadligt hög? Kan man ge hästar febernedsättande? Varför får hästar feber?
Karin Öljemarks uppfödning DeFino, fem år, och är tänkt att bli en framtida dressyrstjärna. Här tar han sig an en bomövning med en alldeles egen stil.
Se klippet i Hippson-TV: "Det är tur att han ska bli dressyrstjärna"
I somras ramlade lusitanon Iberico i hagen och skadade sig så illa att han bröt sju tornutskott. Efter månader av rehabilitering är han nästan återställd.
Ägaren: "Lärt mig hur viktigt det är med ett genomtänkt rehabiliteringsprogram"
Något så enkelt som en upphöjd bom i ett hörn kan göra att hästen lär sig att byta galopp. Det gäller dock att ryttaren är följsam över bommen.
Volt tillbaka mot bommen: "Ryttarens blick och följsamhet är viktig"
Det är inte svårt att förstå att det kan vara svårt för Evelyn Banffy att komma igång med mockningen av hagen när hon får så fint sällskap.
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, om uppdraget.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Peder Fredricson inledde veckan starkt tillsammans med Hansson WL. Tillsammans vann de en 1,45-klass i Oliva, Spanien.
Trots att länsstyrelsen dragit in tillståndet för verksamheten planerar Lena Natt och Dag för fullt för ridläger till sommaren på Akka ridcenter.
Lena Natt och Dag till Skånska Dagbladet: "Det är inte belagt det de påstår"
I helgen genomfördes den första träffen för den svenska European Cup-truppen i fälttävlan. Syftet var att sätta den kadrilj som inleder mästerskapet.
Hans Viebke: "Det är ett bra gäng som har potential att lyckas väl i Lausanne"
Årets Bruksprov hålls på Strömsholm i början på mars och nu är det klart vilka som blir testryttare. I år är det svenska ryttare som tar sig an uppdraget.
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!