Text: Sara Bref
Foto: Tomas Holcbecher
  
Om det gick att ta med just hållbarhet och livstidsprestation i beräkningen av avelsvärdet skulle man kunna få ett avelsframsteg, förutsatt att egenskapen man mäter nedärvs. ”Longevity” är ett uttryck som ofta används, det finns inte något riktigt bra motsvarande ord på svenska men det syftar på hur länge hästen ”är produktiv”, det vill säga tävlar om det gäller en tävlingshäst. Eftersom det är en stor investering att ta fram en häst av hög kvalitet vill man så klart att den ska hålla och kunna tävlas länge. Undersökningar har visat att det är en av de viktigaste parametrarna för hästköpare. Longevity som mått används även för andra djur, till exempel mjölkkor där det refererar till hur många år kon producerar mjölk.
 
Tar tid att få fram data
Det är inte självklart hur man ska mäta longevity på häst och bara några få av de europeiska avelsförbunden har avelsmål som direkt fokuserar på detta. Det skulle vara en fördel att ha med det i beräkningen av avelsindex, men problemet är att det ju inte går att få ett värde på hästens karriär förrän den är över.
Det gör i sin tur att forskningen på området ligger lite efter, i den danska studien som nämns senare i texten hade man till exempel bara hästar födda fram till 1994, för att en klar majoritet av dem skulle ha avslutat sina karriärer. Vi alla kan nog enas om att det har hänt en del med aveln och hästmaterialet sedan dess.
 
Försöker förutsäga livsprestationen
Om man kan hitta egenskaper som korrelerar starkt med longevity, och som man kan mäta hos den unga hästen, skulle det kunna gå att bättre ta hänsyn till detta i sporthästaveln. För ett par år sedan tittade forskare vid University of Copenhagen, bland andra svenska Lina Jönsson som även företräder Danish Warmblood Association, på genetiken kring longevity hos danska hopphästar.
De använde sig av fyra olika sätt att mäta: Antal år i tävling från första till sista start, antal aktiva tävlingsår (med starter), antal aktiva år plus antal föl för ston, samt ackumulerade poäng.
Deras data visade bland annat att hoppegenskaper hos unga hästar hade relativt hög korrelation med longevity, medan gångartspoängen inte kunde kopplas till det i lika stor utsträckning. Förmodligen hade det blivit tvärtom ifall de hade tittat specifikt på dressyrhästar i stället.
I en äldre svensk studie där man tittade på hästarnas poäng vid kvalitetsbedömningen, och hur långa deras karriärer sedan hade blivit, såg man också att hoppförmåga spelade roll. Liksom benställning och totalpoäng för hoppning respektive dressyr. Men störst roll spelade ortopedisk hälsa:
”Resultaten visade att hästens hälsa som fyra- till femåring hade signifikanta samband med hur hållbar hästen var i framtiden. Detta gällde både palpatoriskt hälsotillstånd, hältor före och/eller efter böjprov, hovstatus och bedömningen av hästens sammantagna ortopediska hälsostatus.”
 
Fyraåringarna tävlade längst
I Frankrike har forskare gjort en omfattande studie för att undersöka hur länge de franska hästarna tävlar. De hade med över 200 000 hästar, som tävlat mellan 1972 och 2008.
Deras undersökning visade bland annat, kanske något förvånande, att ju yngre hästarna var vid sin första start desto längre pågick deras tävlingskarriär. Hästar som började tävlas vid sex års ålder löpte 1,33 gånger större risk att tas ur tävling i förtid jämfört med de hästar som startades första gången som fyraåringar. Arvbarheten för tävlingskarriärens längd var 0,10.
Resultaten visar att första året som tävlingshäst var ganska avgörande, det var relativt stor risk (13 procent) att hästarna togs ur tävling redan första året. Efter sex år i tävling var hälften av hästarna i studien, som startade första gången som fyraåringar, inte längre kvar som aktiva. Hälften av dem som påbörjade sin karriär som sexåringar var inte kvar i tävling efter 4,8 år.
 
Tävlingspaus förlängde karriären
I en studie som publicerades i höstas har forskare från Spanien, Belgien och Österrike tittat på PRE och deras tävlingskarriärer i dressyr. De hade med drygt 23 000 hästar, som tävlat på nationella och internationella tävlingar i Spanien mellan 2004 och 2014. Tvärtom mot i den franska studien såg de en högre risk att avsluta karriären för de hästar som började tävla tidigt och som inte hade något uppehåll. Hästar som hade något års uppehåll hade generellt 79 procents mindre risk att avsluta sin karriär.
Men det högsta riskmomentet för att tas ur tävling av en eller annan orsak vara att ridas av en oerfaren ryttare. Ryttare som bara startade en häst ökade risken för att hästen togs ur tävling med 58 procent jämfört med erfarna ryttare (som tävlat över elva hästar). Det spanska forskarlaget föredrog att använda antalet starter för att mäta longevity, i stället för antalet aktiva år, då de argumenterar för att det på ett tydligare sätt visar hur hästen klarar av påfrestningarna som tävlingslivet innebär.
 
Stor skillnad beroende på härstamning
Forskarna delade även upp hästarna efter sina fäder, baserat på om fadershingsten var i toppen eller botten av rankningen för longevity. Siffrorna blev mycket intressanta och visar att efter 16 dressyrtävlingar var ingen av de sämsta hingstarnas avkommor längre i tävling, medan 60 procent av de bästa hingstarnas avkommor fortfarande var aktiva.
En PRE startade i medeltal mellan tio och elva gånger i sin karriär. Andra studier har visat att tävlingshästar i dressyr och hoppning i genomsnitt har en tävlingskarriär på mellan tre och sex år.

Referenser:
Solé, M., José Sànchez, M., Valera, M., Molina, A., Javier Azor, P., Sölkner, J & Mészàros, G. 2017. Assessment of sportive longevity in Pura Raza Español dressage horses. Livestock Science, vol. 203, s. 69-75.
 
Seierø, T., Mark, T. & Jönsson, L. 2016. Genetic parameters for longevity and informative value of early indicator traits in Danish show jumping horses. Livestock Science, vol. 184, s. 126-133.
 
L. Jönsson, A. Egenvall, L. Roepstorff, A. Näsholm, G. Dalin, J. Philipsson. 2014. Associations of health status and conformation with longevity and lifetime competition performance in young Swedish Warmblood riding horses: 8,238 cases (1983–2005). J. Am. Vet. Med. Assoc., 244 (12) (2014), s. 1449-1461.
 
Philipsson, J., Jönsson, L., Roepstorff, L., Näsholm, A., Dalin, G. & Egenvall, A. 2013. Genetisk variation i ortopedisk hälsa och benställningar samt deras samband med prestation och hållbarhet hos unga ridhästar. Slutrapport december 2013 avseende projekt nr H1047020. https://hastforskning.se/forskningsprojekt/402880f6485f65ff01485f6e6e493fb4/
 
Wallin, L., Strandberg, E. & Philipsson, J. 2001. Phenotypic relationship between test results of Swedish Warmblood horses as 4-year-olds and longevity. Livestock production science, vol. 68, nr. 2-3, s. 97-105.
 
Ricard, A. & Blouin, C. 2011. Genetic analysis of the longevity of french sport horses in jumping competition. Journal of Animal Science, 89(10), 2988-94.

OM FORSKNINGSKOLLEN
Varannan vecka berättar husdjursagronomen och journalisten Sara Bref (tidigare Slottner) om aktuell hästforskning här på Hippson.se.

Tipsa!
Finns det något du skulle vilja veta mer om? Lämna gärna förslag till Sara, även om hon inte kan lova att alla era "önskeämnen" tas upp: post@equinfo.se

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se