Hästhantering
Publicerad: 2006-02-10Arbete från marken stärker relationen och samarbetet med hästen
Katrin Gunnarsson har tillbringat mycket tid hos Nordamerikas indianer och har inspirerats av deras filosofi och hästhållning. Under våren reser hon runt i Sverige och håller clinics i hur man genom arbete från marken kan få en starkare relation till sin häst.
Katrin är equiterapeut och har en bakgrund som tävlingsryttare i dressyr och western.
- Men det jag ska visa idag fungerar på precis alla hästar. Det är ett grundarbete som de egentligen inte behöver lära sig eftersom det bygger på deras eget kroppsspråk. Hästarna har arbetet i sig naturligt, förklarar Katrin under en clinic på Varbergs Ridskola.
Bjällror på benen
Hon börjar med en liten indiansk uppvisning tillsammans med sina egna hästar som är av rasen Appaloosa.
- Rasen har avlats fram av Nez Percé-indianerna och hästarna är väldigt sällskapliga. Eftersom indianerna är nomader är det viktigt att ha hästar som gillar människor och barn, säger Katrin.
Den häst hon rider har till en början traditionell indianutrustning på sig. Bland annat har den bjällror på benen.
- De ger dels en rogivande rytm när man rider, dels är bjällrorna till för att indianerna ska kunna hitta sina frigående hästar, berättar Katrin.
Hon visar att hon kan rida utan sadel och träns (OBS! Inget man ska göra utan att ha övat länge) och att hästarna följer henne som hundar när hon går med dem på marken.
Bygger på hästens signalspråk
Katrins sätt att arbeta liknar det som brukar kallas för Natural Horsemanship.
- Det bygger på hästens eget signalspråk, förklarar hon.
Enligt Katrin är det sto hon demonstrerar arbetet på en ranghög individ och stoet är därför är väldigt vaken. Hon tittar lång bort och letar efter faror med blicken.
- Det är ett viktigt drag hos flockledarhästar. De har ofta mycket adrenalin i kroppen eftersom de har ett stort ansvar, säger hon.
Ett litet tips från Katrin är att man kan utnyttja hästarnas position i flocken när man till exempel rider ut. Vissa hästar blir oroliga när de går sist vilket kan bero på att det är hästen som går sist som har ansvar för att hålla koll bakåt. Alla hästar är inte bekväma med den rollen, då kan det vara bättre att sådana hästar får gå först.
- Prova gärna att byta vem som går först och sist när ni är ute och rider, uppmanar hon.
Huvudhållningen är talande
Om hästen håller sitt huvud högt, alltså över mankhöjd, börjar det enligt Katrin automatiskt att pumpa adrenalin i kroppen.
- En riktigt avslappnad häst går med sänkt hals och öronen vilar litet utåt åt sidorna, säger hon.
En annan kroppsdel som hästar använder för att kommunicera är svansen.
- De kan piska snärtigt med svansen om de vill att andra hästar ska flytta på sig. Reagerar inte de andra så slår hästen hotfullt med huvudet. Fungerar inte det heller kan den göra ett litet utfall, berättar Katrin.
Hon förklarar också att alfahästen, det vill säga ledaren, ofta är ett äldre sto. Hingsten har en annan roll och är i första hand inte ansvarig för styrningen av flocken. Näst i rang är betastoet. Hon brukar utmana alfahästen lite då och då.
- En viktig roll har även omegan. Det är den häst som står lägst i rang. Ofta är den lite mobbad och används till att släppa på de spänningar som finns i flocken, säger Katrin.
Du ska vara ledare
För att samarbetet mellan häst och ryttare ska vara så tryggt som möjligt är det viktigt att hästen har valt människan till sin ledare.
- Annars kan det uppstå farliga situationer.
Katrin menar att äkta ledarskap syns först när hästen släpps fri, då ser man om den frivilligt följer människan. Ledarskapet kan vara mer eller mindre svårt att upprätthålla.
- Det finns hästar som behöver ifrågasätta ledarrollen varje dag. Andra gör det bara en gång, säger hon.
Till hjälp när hon tränar hästar från marken har Katrin ett lite tyngre rep.
- Det ska symbolisera min svans. Hästar pratar mycket med svansen.
Hästen släpps under arbetet lös i en rundcorall och under clinicen har man byggt upp en provisorisk sådan med hjälp av stöd och rep. Katrin driver i första hand hästen genom sin position. Genom att hon står i position med hästens bakdel får hon automatiskt en framåtdrivning. Ställer hon sig i höjd med framdelen får hästen en impuls att stanna eller vända.
Styr med hjälp av kroppsspråk
Om hästen inte lyssnar på enbart positionen snurrar hon på repet, som om det vore en irriterad hästsvans. Men repet får aldrig vidröra hästen, det är alltså ingen pisk!
- Om jag vill stanna henne stannar jag hennes väg. Det vill säga står lite framför henne, demonstrerar Katrin.
När hon driver hästen ifrån sig intar hon en öppen, självsäker och "stor" kroppshållning.
- När vi går så här har vi ett rovdjursrörelsemönster som instinktivt talar om för hästen att hålla sig ifrån, säger hon.
Om hästen inte reagerar varken på kroppshållningen eller ”svansen” utan tränger sig intill föraren, kan man behöva vara ännu tydligare. På hästars vis kan man då göra ett litet utfall, det vill säga ta ett bestämt steg mot hästen samtidigt som man höjer repet.
- Här ser ni att hon har innerörat mot mig hela tiden när hon travar runt. Det betyder att hon lyssnar på mig, säger Katrin.
Bjuder in hästen
För att få hästen att komma fram till henne byter Katrin kroppsspråk.
- Om jag böjer ihop mig och backar får hästen en inbjudan att komma in till mig.
Hon förklarar att en häst som inte valt människan som ledare kommer att försöka sig på en mängd knep för att komma ifrån arbetet. Ett av hennes Appaloosaston var väldigt utmanande i början men nu visar hon stort förtroende.
- Den största tillit man kan få av en häst är att få den att lägga sig ner. Då är den totalt sårbar, säger Katrin och visar.
Osäker häst söker trygghet
Under del två av clinicen arbetar Katrin med ett antal hästar, de flesta av dem har hon aldrig träffat förut. Dessutom får hästägarna chans att själva prova på att arbeta från marken.
Första hästen som kommer in på banan är Shy, en lite osäker ponny som har synfel på ena ögat.
- En osäker häst letar ofta efter trygghet. Den vill vara nära antingen människor eller hästar och gör allt för att få hänga med, säger Katrin.
Mycket riktigt vill Shy helst inte springa runt på spåret alldeles själv. Hon ser nästan lättad ut när hon får komma in till mitten där Katrin och fodervärden Maria står.
- Belöningen för henne som är osäker är att få komma till oss.
Byt varv ofta
Katrin säger att man aldrig får låta hästen bestämma varv själv när man jobbar den. Gör gärna gott om varvbyten, hästen ska ändra riktning när föraren byter position. Hon menar att många gör fel när de longerar, de backar när hästen kommer emot dem för att få den ifrån sig. Men då bjuder de istället in hästen med sitt kroppsspråk.
- Hon ska inte komma förrän jag bjuder in. Gör hon det håller jag upp och viftar med repet, säger Katrin.
I vändningarna vill hon att hästen ska vända med huvudet utåt.
- När den vänder med huvudet inåt är det ett dominanstecken, hästen utmanar mig.
Ponnyn sänker huvudet och tuggar lite med munnen vilket Katrin tar som ett gott tecken.
- Det visar att hon vill kommunicera!
Aktivera hästen
Nu får Maria komma in och prova. Katrin poängterar att detta är ett grundarbete som man alltid kan gå tillbaka till om man till exempel får problem i ridningen.
- Hästen behöver inte springa runt i 15 varv. Se till att göra något lite hela tiden för att hon ska vara alert. Hästen får gärna gå med lite fart, då blir signalerna tydligare, instruerar hon.
Katrin säger att vi ibland känner oss elaka när vi viftar bort hästen ifrån oss.
- Vi vill vara snälla och kompis med hästen. Men för hästen är det tryggare att ha en ledare än en kompis.
Hon berättar att om hästen är trygg med ryttaren som ledare så blir den inte lika rädd för läskiga saker. Därför har man mycket hjälp av arbetet i ridningen. Man kan även utveckla arbetet genom att placera ut hinder, presenningar hästen ska gå över och så vidare.
Kan börja tidigt
Nästa ekipage in är Linn och fyraårige Gadden.
- Man kan börja träna väldigt tidigt med en unghäst. Det är jättebra att så tidigt som möjligt få den här trygga, fina relationen, säger Katrin.
Unghästen inne i ridhuset är nervös och går med högt huvud.
- Som ni ser ger han mig inte mycket uppmärksamhet. Han är mest koncentrerad på de andra hästarna.
Så småningom slappnar Gadden av något och framför allt kommer han väldigt gärna in till Katrin när han bli inbjuden. När hon går så går han också, han följer henne som en hund.
Medan Linn får prova på att arbeta hästen berättar Katrin varför man använder en rundcorall istället för ett fyrkantsspår.
- Ute i naturen finns inga hörn. I och med att spåret är runt blir hästen aldrig inträngd.
Linn uppmanas att titta på Gaddens rumpa när hon driver honom framåt. Då hamnar hon automatiskt i rätt position. När hon ska stanna honom får hon istället titta någon meter framför huvudet.
- Om han inte kommer när du bjuder in så har han tappat koncentrationen. Då får du driva igen, ännu tydligare, och sedan försöka igen.
Katrin sticker även in att det är jätteintressant att studera hästarna ute i hagen. Vem gör vad? Hur signalerar de till varandra? Det lär man sig mycket på!
Osäker häst
Nästa häst är Anja, en 13-årig lektionshäst, som visas av Maggi. Katrin berättar att hon låter en ny häst nosa på henne så mycket den bara vill. Det är hästarnas sätt att bilda sig en uppfattning om vem man är. Dessutom betraktar hon hästen och försöker samla så mycket information om den som hon bara kan.
- Jag ser här att Anja har en liten oro i ögonen, säger Katrin, vilket bekräftas av att Anja höjer huvudet och tittar mot utgången.
Anja följer lydigt Katrins kroppsspråk, men hon vill inte komma fram till henne utan stannar ute på spåret.
- Hon lyssnar väldigt bra och har örat mot mig hela tiden. Hon är otroligt känslig men verkar inte vara helt trygg med människor. Hon stannar hellre nära de andra hästarna och söker kontakt med dem.
Katrin går till sist fram till Anja och klappar henne.
"Jag gör det du vill men mer kontakt än så blir det inte" menar hon att hästen signalerar. Efter det följer dock Anja med Katrin bättre. Analysen är att det här är en häst som behöver mycket tillitsträning.
Ledaren bestämmer hur länge
Maggi tar över och Katrin säger att det självklart känns lite tufft att driva en så känslig häst ifrån sig när den väl accepterat kontakten.
- Men så gör hästarna mot varandra. De kan stå och kela och klia men så får ledaren nog och viftar bort den andra.
Katrin tror att det här arbetet på sikt skulle kunna göra Anja mycket tryggare med människor. En fördel med markarbetet är att man får se så mycket av hästarnas personlighet och kan jobba utifrån det. Man kan använda arbetet om man får problem, till exempel med att hästen är rädd för något eller har svårt för att stå stilla.
Mer dominant typ av häst
Nu är det dags för Mårten med stoet Datchi att komma in på banan. Det är en helt annan typ av häst, hon är lugn och vaken, vill lukta på allt och rulla sig. När Katrin börjar arbeta henne slänger hon med huvudet, bockar och visar dominans.
- Hon ifrågasätter det jag gör genom att med kroppsspråket säga: "Har du rätt att säga åt mig att röra mig så här?". Hon vill själv ta kommandot, förklarar Katrin.
Katrin frågar Mårten om Datchi är dominant i flocken – och det är hon.
- Jag tycker att Datchi är en jättefin och stolt häst. Kanske är hon en sådan som aldrig kommer att överlämna sig helt.
Mårten får ta över, Datchi bockar och vill helst komma in till mitten istället för att springa. Han uppmanas att driva på henne mer så att hon blir lite kvickare.
- Det som händer när man tränar så här är att hästen får använda huvudet lite mer. I och med att den kan göra val, säger Katrin.
Mårten får bjuda in Datchi till mitten och sedan följer hon honom i hasorna när han går runt.
- Det är naturligt för hästarna att följa så här. När ledarhästen går väljer de andra att lojt följa med, förklarar Katrin.
Lärdomar
Många som håller på med dressyr och hoppning tycker nog att natural horsemanship och liknande arbete är något som hör westernridningen till. Men det kan vara nyttigt att jobba alla typer av hästar från marken då och då, inte minst för att lära känna dem bättre.
På en clinic nyligen berättade till exempel hoppningens förbundskapten Maria Gretzer att hon brukar träna sina hästar från marken, för att de ska acceptera henne som ledare.
- Även min bästa häst Spender går efter mig som en hund i ridhuset när jag bär bommar, avslöjade hon.
Katrin Gunnarsson har inspirerats av indianerna.
Bjällrorna användes traditionellt för att man skulle kunna hitta de frigående hästarna.
En häst som lägger sig ner på kommando visar maximal tillit.
Första ponnyn har ett synfel.
"Så här håller du repet."
Gadden är bara fyra år och blir lite spänd av situationen.
Men han följer gärna efter matte.
Anja har större tilltro till hästar än människor.
Katrin menar att den här hästen behöver mycket tillitsträning.
Datchi är en självsäker och bestämd dam.
Genom att slå med huvudet utmanar hon föraren.
"Hon vill själv ta kommandot", förklarar Katrin.
Misstänkts gjort sexuell handling mot häst
En man i södra Sverige ska vid flera tillfällen ha tagit sig in i stall och även gjort sexuella handlingar mot en häst. Nu åtalas han för flera brott.
Vid ett tillfälle hittades han inne i en hästbox med en stol
Grannfejd i Halmstad – häst fick avlivas
Två grannar har haft en konflikt med varandra i Halmstad. Den ena grannen misstänkts ha släppt ut den andra grannens hästar under gårdagen.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Hästägaren: “Jag var helt i chocktillstånd”
Patrik Kittel och hästen Touchdown skrev i helgen in sig i historieböckerna. Hästägaren är fortfarande omtumlad av vinsten.
Framtidens hästvård med AI-teknologi
Veterinären och forskaren Elin Hernlund arbetar med en 3D-modell av häst. AI-teknologin ska kunna bedöma sjukdoms- och hälsotillstånd.
"Det ska framför allt hjälpa veterinärer med diagnostik för hästar"
Så förändrar du hästens hull
Ett för lågt eller för högt hull kan ge långsiktiga konsekvenser för hästens hälsa. Här ges konkreta tips på hur hästägare kan tänka för att nå optimalt hull.
»Utan våg är det extra viktigt att vara objektiv i sin bedömning«
Variera och planera voltarbetet
Ridning på volterna är något av det vanligaste vi ryttare gör under ett ridpass. Men det är lätt att bli bekväm utan att det egentligen händer något.
EEF höll webinar om hästvälfärd
Det europeiska ridsportförbundet EEF höll ett webinar om en tidigare enkätundersökning. Panelen diskuterade arbetet för hästvälfärd.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Camilla Andreasson – en mångsysslare
Ödmjuk för sporten, vill se glädje i det hon gör samt brinner för hållbara hästar. Camilla tror en nyckel till framgång är att våga samarbeta.
Hästar omhändertagna i Värmland
Tre hästar har blivit omhändertagna av länsstyrelsen. Hästägaren hade inte ordnat ett nytt stall efter att ha blivit vräkt från sin gård.
Hästägarna skriver på avtal om välfärd
Johanna står upp för hästarnas välfärd och har infört en ny policy i sitt stall. Inga inspänningstyglar eller tvångsmetoder är tillåtna, då åker man ut.
Ankarcrona om framgångarna i världscupen
Sverige var på topp i världscupen. Hippson har pratat med Henrik Ankarcrona, förbundskapten hoppning, om framgångarna i Riyadh.
Nio av elva ridhjälmar klarade inte test
Det finska Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har genomfört säkerhetstester på ridhjälmar. Flera ridhjälmar drogs bort från marknaden.
12-åriga Molly satsar mot OS i USA
Hon har bott i USA nästan hela sitt liv – men tävlar ändå under den svenska flaggan. Drömmen är att en dag vara del av det svenska OS-laget.
Vann stor tävling i Wellington: ”Trodde inte jag skulle klara det"
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Varför blir hästen ”lugn” vid bremsning?
I vissa situationer kan en brems vara till hjälp när hästen ska undersökas, både veterinärt och på hemmaplan. Veterinär Eva Olsson förklarar hur de verkar.
Att bremsa en häst innebär att hästens nervsystem påverkas indirekt
Se världscupfinalens svenska segerrundor
Sverige är dubbelt upp världscupmästare och där till fick vi även en tredjeplats i hoppning. De svenska ryttarna har minst sagt levererat i Riyadh.
I Hippson-TV kan du se såväl Patrik som Henriks sista rundor
Bett eller bettlöst, är det så antingen eller?
Maria Yttermyr skriver ett nytt blogginlägg om diskussionen kring bett och bettlöst. Hon konstaterar att frågeställningar kring bett engagerar.
"Det centrala för mig är att det är hästarnas behov som styr"
Svårklasscup i WE ska avgöras under SIHS
Working equitation har under flera år varit en uppvisningsgren under Sweden International Horse Show. Nu tar grenen ett nytt grepp.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!