Text: Anna Nordin
Foto: Privat
  
– Jag påstår inte att det här är det enda rätta eller att jag är den som vet bäst. Det här är det sätt jag har utvecklat genom åren och mitt mål är att bli lite bättre varje dag. Jag gör misstag som alla andra och väljer att lära mig av dem, inleder John ödmjukt.
Hästen är stor, du är liten. Hästen är snabb, du är långsam. Hästen är tålig, du är ömtålig. Därför behöver du enligt Ricketts sätta upp grundregler för att det ska bli säkert för er båda i er gemenskap.
– Hästen vet inte vilka dessa regler är och den vet inte hur man är häst i relation till människor, bara till andra hästar. Alltså behöver du vara läraren och hästen din elev. Du är den som behöver lära den hur den ska bete sig för att vara med i er gemenskap, säger han.
    
Koll på inlärningsteorin
John förklarar grunderna i hur hästar lär sig och nämner ett vanligt missförstånd när det gäller termer inom inlärningsteori.
– Positiv respektive negativ betyder i dessa sammanhang att lägga till respektive ta bort något.
Han betonar att det alltså inte handlar om ”bra” eller ”dåligt”.
– Positiv förstärkning innebär att vi lägger till något för att hästen ska lära sig, medan negativ förstärkning innebär att vi tar bort något. Att ge en eftergift, det vill säga ta bort hjälpen när hästen gör rätt, är alltså en form av negativ förstärkning. Med positiv förstärkning menas att man inväntar önskat beteende och då förstärker med att ge till exempel godis.
    
Tre grundprinciper
Med det sagt går John vidare med att förklara de tre grundprinciperna i sitt koncept, för att få en fungerande och säker samvaro med hästen:
1. Grundregler (som start/stopp, ”gå inte över mig”, flytta framdel/bakdel).
2. Konsekvens (konsekvens för en häst – att flytta på hovarna och känna sig obekväm) och Belöning (belöning för häst – att känna sig bekväm och att överleva upplevelsen).
3. Känslor (det är viktigt att vi människor kan kontrollera våra känslor, vi vet alla att det är svårt att fatta bra beslut när man är för emotionell).
– Du behöver ha en plan för vad du ska göra med din häst. Om inte du vet när du är nöjd kan hästen omöjligt veta det. Du behöver ha regler för hur detta ska gå till, och belöna när hästen gör minsta lilla ansats till att göra rätt. Utan PRB (plan, regler, belöning) har du inte en chans att vara en bra lärare för din häst, säger Ricketts.
  
Viktigt med rätt tajming
I hästträning arbetar vi mycket med tryck och eftergift. Det vill säga vi ger en signal, en hjälp, och när hästen gör rätt upphör vi med signalen. Detta sätt att använda sig av negativ förstärkning gör att det känns ”lätt” för hästen att göra rätt och ”jobbigt” att göra fel, eftersom hjälpen då inte upphör utan i stället förstärks.
– Själva inlärningen sker när du slutar att ge hjälpen. Därför är det oerhört viktigt att du har bra tajming och upphör med den i rätt situation, betonar John.
Slutar du till exempel att be hästen när den hoppar undan och flyr, då är det vad du har lärt den att den ska göra för att signalen ska upphöra.
Om du har en plan vet du när hästen gör det du vill och när den inte har gjort det, därmed kan du ge rätt respons.
– Ger du signal hela tiden, som till exempel att du driver i varje steg när du rider – oavsett hur hästen svarar – kommer den att ”stänga av”. Sluta tjata! Se till att kommunikationen är svartvit, det ska vara lätt för hästen att veta vilket gensvar du är ute efter, säger John.
  
Ge tydliga signaler
Det kan också bli tokigt om du är för sen med att sluta ge hjälpen, eller inte är nöjd med ”det lilla” utan genast vill ha ett perfekt resultat. I början när du tränar in en ny respons gäller det att belöna hästen redan vid minsta försök i rätt riktning. Se till att ditt kommando är väldigt tydligt, hästen ska lätt kunna skilja saker åt. När den klarar det kan din signal bli allt mer förfinad och subtil.
– Men börjar du med en för otydlig signal kommer inte din häst att förstå, säger John och illustrerar hur han menar.
Först visar han tydligt hästen i vilken riktning han vill att den ska gå. När den inte förstår förstärker han ytterligare genom ett än mer aktivt kroppsspråk. När den svarar rätt upphör han omedelbart med signalerna.
– Efter lite träning kommer det att räcka att jag nickar med huvudet i den riktning jag vill att hästen går, tillägger han.
  
Kontrollera hästens ben
Många av Johns kunder känner sig väldigt osäkra i relationen till sin häst.
– Något skrämmer hästen, som beter sig som en häst och flyr. Ägaren förlorar kontrollen och blir rädd, berättar han och fortsätter:
– När en häst blir rädd eller osäker är dess instinkt att fly, slåss eller stänga av mentalt, fysiskt eller både och. Oavsett reaktion kan den inte ta till sig och lära sig något i dessa tillstånd. Det vi lär den är att den i stället ska välja att förbli avspänd, vända sig till oss och lyssna på hur vi vill att den ska reagera.
Detta tränar Team Ricketts på innan de hamnar i skarpt läge.
– Kan vi hålla hästens ben avspända kan vi också hålla dess kropp avspänd, och på så sätt lugna dess mentala tillstånd.
Därför inleder John alltid arbetet från marken med att lära hästen start och stopp, ”gå inte över mig” samt att flytta fram- respektive bakdel.
– Kan jag inte kontrollera hästens ben har jag ingen kontroll över dess reaktioner och därmed inte över dess mentala status. Jag flyttar hästens kropp för att ändra dess reaktioner. På sätt förblir den avspänd och lyssnande.
  
Båda ska vinna på relationen
När du arbetar med hästen är målsättningen att ni ska få en god gemenskap, det är inte du mot hästen, utan du och hästen tillsammans. Målet med gemenskapen är win-win, ni ska båda uppleva att det är fördelaktigt.
Som lärare behöver du också ha kontroll över dina egna känslor. Blir du rädd, irriterad eller frustrerad kan det ge sig uttryck i ilska, vilket kommer att vara negativt för er relation. Ibland behöver du vara tydligare, använda mer energi, för att hästen ska förstå eller lyssna. Men du får aldrig någonsin bli aggressiv.
– Du vill ju att din elev ska lyckas, eller hur? säger John.
Med den inställningen kan ni vara vänner med bibehållen respekt. Gemenskapen kan på sikt fördjupas till ”familj”, där du och hästen är beredda att offra allt för varandra.
Kom ihåg att om hästen inte gör som du önskar, då handlar det oftast om att du har varit otydlig i kommunikationen. Ta ett steg tillbaka och fundera. Kanske måste du dela upp uppgiften i mindre delar, för att göra det lättare för din häst att förstå?
Avslutningsvis kommer John med ett råd:
– Skriv ner dina mål och dina regler, då blir de verklighet och du tar ansvar.
  

John börjar träningen från marken, även om ägaren uppfattar att problemet är ridrelaterat.

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se