Hästhantering
Publicerad: 2007-03-22Så funkar Andrew McLeans träningssystem
- byggt utifrån forskning om inlärning
På söndag kommer australiensaren Andrew McLean, hästtränare och hästforskare, till Sverige och Strömsholm för första gången. Han kommer att hålla en clinic i ämnet inlärningsteori och presentera sitt berömda träningssystem "Horse Training the McLean Way".
Text & foto: Mari Zetterqvist Blokhuis
I samarbete med forskningssajten HorseConnexion publicerar vi här en intervju med den världsberömde forskaren, gjord i anslutning till en clinic i Nottingham i England.
Varför behövs det ett nytt system för hästträning?
Andrew McLean: - Framgången med olika träningssystem har alltid varierat beroende på hästars olikheter, till exempel när det gäller känslighet och motivation. Jag anser att vår inställning till hästen alltid har varit alltför människoinriktad. Det gör att vi ofta förväntar oss att hästen ska "resonera" som vi gör och ha samma kapacitet som vi. Därför väntar vi oss att hästar ska förstå saker som de faktiskt inte har förmåga att förstå. Vilket i sin tur gör att vi ibland använder olämpliga metoder som till exempel för grova hjälper eller alltför otydliga hjälper.
- Vi använder även felaktig "tajming" av belöning och bestraffning som hästar inte kan hantera. Ibland händer det till exempel att vi säger "han vet vad han gör fel", "han försöker inte", "han hatar mig" eller "jag vet att han rusar i terrängen men han skulle aldrig göra något som skadar mig". Och det värsta med denna inställning är att den gör träningen både ineffektiv och alltför chansartad.
- Ett problem är också att hästtränare ofta ser sin träning som en process som är svår att identifiera. Istället borde de se sitt arbete för vad det är, det vill säga en stegvis inlärning av enskilda signaler och att omforma reaktionerna på dessa signaler till rutiner.
- Vi använder samma system för alla hästar. Vi tränar varje signal var för sig och använder bara en hjälp i taget och en reaktion per signal. Det låter enkelt och det är det egentligen, men det är otroligt hur många olika reaktioner man kan få med ett så begränsat antal hjälper.
- Vi betonar också att hästens ben behöver tränas när det gäller hastighet och steglängd, och att rakriktning ska tränas före hästens form. Vi behöver också sträva efter att forma goda vanor genom att kräva tydliga reaktioner, inklusive övergångar mellan och inom de olika gångarterna, i en förutbestämd tidsrymd och struktur. Övergång sker i en tretaktig rytm i takt med frambenens nedsättning i marken. Vi använder aldrig en hjälp för att bestraffa hästen eftersom vi är väl medvetna om att det är ett farligt hjälpmedel som har negativa effekter.
Vad är det främsta syftet med träningssystemet?
Andrew McLean: - Målet är att producera hästar som är avspända som utgångspunkt för varje träning. Att utbilda hästar som reagerar för lätta hjälper och som arbetar i självbärighet utan smärta eller rädsla. Självbärighet är en kritisk faktor. Det är viktigt att hästen går i egen balans som bevis på att den har lärt sig att reagera på en signal snarare än att den har blivit "tvingad" att reagera på en signal. Det är särskilt viktigt att FEI premierar självbärighet hos hästen. Det nämns ibland men det har aldrig klart definierats vad som egentligen menas med självbärighet.
Vilka är de grundläggande principerna i ditt träningssystem?
Andrew McLean: - Jag anser att hästens beteende för hand är en spegelbild av beteendet under ryttare. Därför börjar vi med grundläggande arbete för hand och fortsätter sedan till arbete under sadel. Vi har definierat fyra grundläggande reaktioner för hand och fyra under sadel. Om dessa tränas systematiskt så får man full kontroll över hästen. Dessa reaktioner förfinas sedan långsamt. Alla svårare rörelser, som till exempel öppna eller sluta, är rörelser som kommer från de grundläggande signalerna.
För hand:
1. Gå (öka tempot, svänga)
2. Stanna (minska tempot, rygga)
3. Sidvärts (fram- och bakben)
4. Hästen sänker huvudet
Uppsuttet:
1. Gå (öka tempot, länga steget)
2. Stanna (minska tempot, korta steget, rygga)
3. Vända (frambenen)
4. Sidvärts (fram- och bakben)
Andrew McLean: - I mitt system kontrolleras först frambenen av tyglarna (stop, svänga höger eller vänster) medan bakbenen först kontrolleras med hjälp av ryttarens skänklar (gå, flytta bakbenen till höger eller vänster). När hästens ben rör sig samtidigt i olika gångarter (till exempel det diagonala benparen i trav) innebär kontroll av ett framben att även det diagonala bakbenet kontrolleras. Dessa åtta grundläggande signaler förfinas genom en sjustegs träningsskala som har utvecklats av Australian Equine Behaviour Centre:
1. Bas: En första signal ges med syfte att få en speciell reaktion.
2. Lydnad: Hästen reagerar omedelbart, signalen omvandlas till en lätt hjälp och till en övergång i tretaktig rytm.
3. Hästens hastighet kontrolleras: Hästen bibehåller samma tempo och steglängd.
4. Linjen kontrolleras: Hästen bibehåller sin linje (riktning) och är rakriktad.
5. Formen kontrolleras: Hästen bibehåller sin form.
6. Engagemang: Hästen utvecklar mer schwung och bär upp mer vikt på sin bakdel med hjälp av övergångar i tretaktig rytm.
7. Bevis: Allt ovanstående ska kunna upprepas när som helst och i varje situation.
- Träning inom alla discipliner syftar till att utveckla grundläggande reaktioner genom användning av denna skala. Det resulterar i att hjälperna förvandlas först till att bli mjukare och sedan sker en övergång till andra och mer diskreta hjälper, till exempel ryttarens säte och position. Genom de grundläggande hjälperna uppnås en total kontroll av hästens ben i samtliga gångarter. Vårt system är detsamma både när vi startar med unga hästar och när vi tränar problemhästar. För de sistnämnda inriktar vi oss mer på specifika problem.
- Pressure-release (tryck och eftergift) är ett av de viktigaste hjälpmedlen i mitt system. Hästar drivs av sina naturliga instinkter när det gäller att undvika fysiskt obehag, till exempel tryck från tyglar och skänklar. Det gäller att hästen får en omedelbar lättnad från trycket när den gör rätt. De reaktioner som hästar kopplar ihop med eftergift kommer de ihåg bäst eftersom de associerar dessa med minskat obehag. Därför är det viktigt att vara extra noga när det gäller "tajming" av både tryck och eftergift i hästens utbildning. Det är också oerhört viktigt att vara konsekvent i träningen för att undvika att göra hästarna förvirrade.
- Självbärighet tränas från allra första början så att hästen kan genomföra varje rörelse utan att ryttaren konstant driver, drar i tygeln eller på andra sätt stör dess naturliga gång. Självbärighet hjälper till att förhindra att hästen hänger i handen och får problem med munnen och bidrar därigenom till en friskare häst med lång livslängd.
- En häst kan bara svara effektivt och maximalt på en hjälp i taget. Därför är det viktigt att renodla hjälperna. Vi måste göra en sak i taget och låta hästen svara på en signal innan vi ger nästa. Hjälperna får aldrig överlappa varandra och ju yngre häst, desto mer separat måste hjälperna ges. När hästen så småningom har lärt sig att svara för varje enskild hjälp, kan flera olika hjälper ges närmare varandra i tid, till exempel kan tygel- och skänkelhjälper då ges nästan samtidigt. Det är också väldigt viktigt att använda lätta hjälper. Det här är de viktigaste principerna i mitt träningssystem.
Vilka resultat har du uppnått med träningssystemet?
Andrew McLean: - Jag har tillbringat 25 år med att träna hästar professionellt. Mitt system har använts framgångsrikt på alla typer av hästar i olika discipliner. Ju mer jag har lärt mig om att tillämpa inlärningsteori i hästträningen, desto bättre resultat. Vi har tränat problemhästar som har vunnit nationella mästerskap i dressyr och fälttävlan, inte bara i Australien utan även på andra kontinenter.
- Alla kan lära sig att använda och förstå vårt system. Det leder till avspända och lösgjorda hästar om det följs strikt och ifall hästen inte har några problem med till exempel smärta. Resultaten kommer förvånansvärt fort även med problemhästar. På detta sätt strävar vi även efter att förbättra hästarnas välbefinnande och öka deras livslängd.
Den australiensiske forskaren Andrew McLean har tagit fram ett system som både omfattar träning från marken...
...och träning från hästryggen.
Sedan 20 år tillbaka driver Andrew "Australian Equine Behaviour Centre" som sysslar med utbildning av hästar och träning av problemhästar. Han har själv tävlat svår klass i dressyr, hoppning och fälttävlan. Dessutom har han doktorerat i hästens inlärningspsykologi.
Andrew har utvecklat träningssystemet "Horse Training the McLean Way" som bygger på en kombination av vetenskaplig och praktisk erfarenhet och kan användas av både ryttare, hästskötare och tränare. År 2003 publicerade Andrew boken "The Truth About Horses".
Mer information hittar du på: www.aebc.com.au
Tid: Söndagen den 25 mars 2007 kl 10.00-16.00.
Plats: Röda ridhuset på Strömsholm.
Kostnad: 300:- i ridhuset (begränsat antal)
200:- läktarplats
Biljetter säljes via Ticnet eller på plats.
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Projekt för att minska kvarka på ridskolor
I ett nytt pilotprojekt samarbetar Svenska ridsportförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att minska kvarka på ridskolor.
"Finns ett behov att prata om svåra frågor"
Den senaste tidens mediala fall från ridsporten har väckt frågor om tystnadskultur. Vad gör förbundet för att motverka tigandet?
Nyanser bygger register i hästens gång
Att kunna korta och länga hästens steg är grunden till samling. Men Liane Wachtmeister menar att vi ofta nöter på i samma tempo.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!