Text & foto: Anki Yngve
   
Under clinicen i Halmstad jobbar Eamon Hickey med två olika hästar. Dels den i stort sett ohanterade treåringen ”Musse”, dels tioåriga Maestro – som trots sin ålder aldrig har ridits in. Med båda hästarna inleder han med ledövningar där de får träna på sådant som halt – beröm – gå framåt, eller halt – backa – beröm – gå fram.
– När jag jobbar hästarna har jag ett sådant här lite längre westerngrimskaft, för att jag inte ska tappa dem om det händer något. Men jag vill inte att grimskaftet är långt som en longerlina, det blir för krångligt, förklarar han.
Berömmet sker genom att Eamon pausar och smeker hästen mjukt och rytmiskt över ögonen. Så småningom övar han också på att klappa den mjukt över hela kroppen och på benen, den ska inte vara rädd för beröring.
– Ta den tid på dig du behöver med det här grundarbetet, så att hästen blir avslappnad. Då blir det dessutom lättare för hovslagaren och veterinären sedan…
Om hur Eamon tränar grundläggande hantering av hästen – lär den framdelsvändning från marken, longerar, låter den gå över bom och vattenmatta, lägger på vojlock, vänjer vid sadel och gjord och så småningom sitter upp – det kan du läsa i tidigare artiklar här och här. Resten av den här artikeln kommer att handla om just lastningen. Men grundarbetet innan du kommer fram till själva transporten, att hästen lyssnar på start, stopp och rygga, är förstås otroligt viktigt.
  
Skräm inte in din häst
Treåriga ”Musse” är en snäll och godmodig individ. Han har varit lastad några få gånger, men går inte frivilligt in i släpet. Eamon börjar med att hästen bara får vara i närheten av transporten, han får gå runt den och får nosa om han själv vill.
– Mitt mål är att få den att vilja gå in avslappnat. Hästen ska inte tvingas upp på släpet.
Första steget är att Musse ska kunna stå lugnt på båda sidor av transporten, med blicken riktad mot den. I det läget är lämmen inte ens nedfälld. När han är lugn får han klapp och beröm.
Nästa steg är att hästen får gå som på en stor framdelsvändning runt transporten, med blicken mot den. Alltså förflytta sig sidvärts på en båge från ena sidan av transporten, runt baksidan av den, och till motsatt sida.
– När du lastningstränar din egen häst är mitt råd att bara göra detta, inte mer än så, i en eller två dagar. När hästen är lugn kan du göra samma sak med transporten öppen baktill, säger Eamon.
Han låter unghästen vara med när han tar ner luckan, så att den får vänja sig vid ljudet. Sedan fortsätter han att arbeta den fram och tillbaka, lugnt och rytmiskt, på den stora framdelsvändningen – nu med luckan öppen. Hästen får inte frysa fast eller stanna utan att han ber den, i så fall petar han på den på höften med en lite längre pisk.
– Du kan använda små ”tapp”, ”tapp” med spöet, men gör det lugnt och fint. Och du själv måste vara lugn, ta djupa andetag.
  

Hästen får börja med att bara ledas runt transporten.
  

När den kan stå lugnt och titta på släpet får den beröm.
     
Använder grimma 
Eamon tycker inte om att lasta i träns, han använder grimma för att hästen inte ska blir ryckt i munnen.
– Om den blir stark tar jag i stället ett kedjegrimskaft under hakan, berättar han.
Unghästen får fortsätta att göra den stora framdelsvändningen, fram och tillbaka, Eamon är noga med att den inte tappar energin. Så småningom kan han flytta bågen närmare transporten, så att hästen får upp en framhov på lämmen. Där får den stå still en stund.
– När man har fått upp ett framben får många bråttom och försöker jaga in hästen i transporten. Men då kommer den inte att vilja gå in nästa gång, säger Eamon.
I stället backar han ut Musse och fortsätter med sina vändningar.
– Det är viktigt att hästen har energi sidvärts, poängterar han igen, och helt plötsligt går hästen bara in i transporten. Lika snabbt har Eamon backat ut den igen.
Eamon växlar nu mellan ”framdelsvändningen” och mellan att låta unghästen gå in i och backa ut ur släpet. Han är noga med att det är han själv som backar den. Hästen får inte kasta sig ut på eget initiativ. Han låter den inte heller frysa fast när den ska backa, utan upprepar då back-signalen tills den rör sig igen.
– Som ni ser har vi tagit bort frambommen i transporten, det är för att det ska finnas plats för mig där framme när vi övar. Jag tycker inte heller att man ska vara för snabb med att ta upp lämmen och stänga bakom hästen under lastningsträningen. Det får komma längre fram, säger han.
Stress är din och hästens värsta fiende i de här sammanhangen. Planera in träningen med transporten en ledig helg och räkna med att du kan behöva ha uppemot tre timmar på dig. Även om det lika gärna kan ta en halvtimme.
– Sluta innan hästen blir för trött eller spänd, och ta många små pauser. Hemma sprider jag ut det här arbetet över flera dagar, men på en clinic får jag gå lite fortare fram. Om det inte fungerar, ge hästen mer tid. Men fortsätt att vara systematisk, råder Eamon.
Någon i publiken frågar om han har stött på någon häst hittills som han inte har kunnat lasta.
– Inte ännu. Men det kanske kommer, svarar han ödmjukt. 
  
”Omöjlig” att lasta utan sedering
Nästa häst in i ridhuset är tioåriga Maestro, som alltså aldrig har blivit inriden. För sex år sedan blev han tömkörd, men han har inte haft sadel eller ryttare på ryggen. För att kunna lastas och köras hit till clinicen har han fått lugnande medel, annars hade ägarna aldrig fått in honom i transporten.
Man ser genast att det här är en nervösare och känsligare individ – dessutom är han ju äldre, större och starkare. Eamon väljer att hantera hästen i grimma och med kedja under hakan.
– Här får jag en känsla av att han försöker springa över mig, då måste jag kunna säga till. Även om hästen är rädd måste den ha respekt för mig, annars blir det farligt. Mitt mål är att få kontakt med honom så att han lyssnar mer på mig än på allt runt omkring.
Även denna häst får skritta runt transporten och gå ett par varv i ridhuset, samtidigt som Eamon tränar den i start, stopp och back.
– Hästen ska tänka ”vad ska vi göra nu tillsammans”? De här grundläggande sakerna kan ni öva på varje dag, till exempel när ni tar ut och in era hästar från hagen. Gå fyra steg, backa fyra och beröm.
Efter den grundläggande träningen med tioåringen går Eamon vidare till transporten, han låter även denna häst göra stora framdelsvändningar runt den. Hästen har en tendens att vilja fly bakåt, till exempel efter att ha kommit upp med en hov på lämmen. Då håller sig Eamon lugn, men håller kvar trycket i grimskaftet.
– Om den tänker bakåt, behåll trycket. Tänker den framåt, ge eftergift. Gör du tvärtom belönar du ett oönskat beteende. Jag vill att den ska erbjuda sig att gå framåt, jag får inte tvinga den. 
  

Maestro får röra sig på en stor framdelsvändning runt transporten.
   
Säkerheten är A och O
Hästen är ganska tuff och sparkar bland annat en del med frambenen. Eamon låter det inte stressa honom, men är ganska bestämd med att backa den när den blir bufflig.
– Säkerheten är det viktigaste. Hästen behöver respektera min plats, jag vill inte bli nockad.
När en bakhov kommer upp på lämmen är det ett stort framsteg. I stället för att fortsätta pressa i det läget backar Eamon ut hästen och ger den en paus. Han tar en promenad med den och tränar åter på att stanna och backa.
Efter pausen blir det en ny träningsomgång vid transporten. Hästen går in i släpet, men blir orolig när den väl är inne och kastar sig ut.
Något som händer när hästen blir spänd inne i transporten är att den fryser fast, som ett förstadie till att kasta sig. Så det Eamon övar på nu är att den får gå in och att han sedan genast backar ut hästen, för sina signaler. Hästar som kastar sig ut är ett nästan lika vanligt problem som att de inte vill gå in. Så glöm inte att träna på att backa lugnt ut ur släpet.
– Det är därför det är så viktigt att hästen kan rygga på ett bra sätt redan från marken. Annars kommer den inte att kunna göra det ut ur en transport, säger han. 
  

Hästen ska backa ut på kommando, lugnt och sansat.
  
Olika hästar – samma system
Mot slutet går även den ”omöjliga” tioåringen in och ut ur transporten flera gånger. Visst återstår det en hel del träning innan Maestro kan göra detta avslappnat, men han har kommit en bra bit på väg.
– Jag är ganska nöjd. Alla hästar är olika, men systemet och principerna är desamma, säger Eamon.
Han tycker att man ska skilja på att lasta och på att öva lastning. Övar gör man inte när man ska iväg på något, träningen är ett eget moment. När du övar behöver du kanske inte ens stänga luckan, det handlar om att få hästen trygg.  
Överhuvudtaget tycker Eamon Hickey att vi skulle kunna träna mer på de grundläggande sakerna, även om vi tycker att hästen ”kan det”.
– Kyra och Brink gör öppna och sluta varje dag, även om hästarna redan kan, jag gör ryggning och vändningar från marken. Det är inte bestraffning utan lydnadsträning och gymnastik.
Får han problem i ridningen hoppar han av och gör markövningarna – stopp, back, framåt och vänd.
– Jag är alltid väldigt snabb med att gå tillbaka ett eller flera steg vid problem. Om hästen stannar i en 1,30-klass, då får den gå tillbaka och hoppa en meter igen, säger han. 

Anki Yngve

redaktion@hippson.se