Text: Frida Bank
Foto: Privat
  
Rim Al-Attar bor med sin familj i Malmö. För två och ett halvt år sedan bestämde de sig för att besöka Malmö civila ryttareförening för att titta på hästarna. 
– Jag hade aldrig varit där tidigare. Så fort jag kom in i stallet och hälsade på en häst fick jag en väldigt speciell känsla. Jag kände mig så säker vid den. Hästar bryr sig inte om religion, utseende eller var man kommer ifrån. De bryr sig om din personlighet och hur du är mot den, berättar Rim.
Hon frågade personalen om hon fick lov att prova att rida. MCR arrangerar spontanridning två gånger i veckan, då den som vill får testa på att rida gratis. Klubben fick i år motta Lövsta Future Challenges hållbarhetspris, bland annat för det initiativet.
– Jag har aldrig blivit så väl mottagen förut som jag blev i stallet. Det var därför jag trivdes så bra, och fastnade.
  
Rider favorithästen Wish
Första gången Rim red var hon jätterädd.
– Då vågade jag knappt röra mig, för jag hade aldrig gjort det förut. Jag hoppades att jag skulle få rida en shettis – men jag är 1,70 lång så det går ju inte. De kom med en stor häst som är 1,75 i mankhöjd. Jag höll på att dö. Men min mamma var med mig och sa till mig att andas och att kolla hur snäll den är. Och hästarna är verkligen snälla, de är fantastiska, så det gick bra.
Efter en månad fick Rim rida hästen hon först hade hälsat på, hästen hon föll för direkt och som nu är en favorit – skäcken Wish. I dag rider hon två gånger i veckan och har bland annat fått sätta i gång Wish efter en skada.
– Vårt band till varandra blir bara starkare och starkare. Hon är precis som jag. Ibland har hon dagar då hon inte orkar med någon alls, då tittar hon inte ens på mig i boxen. Jag gör exakt likadant när jag inte orkar med någon i min närhet. Men vanligtvis är hon helt perfekt, hon är framåt och lyssnar på ryttaren.


 
Har blivit modigare
Sedan Rim började rida har hon fått bättre självförtroende och har vuxit som människa. Genom att övervinna hinder, både bokstavligt och bildligt talat, har hon blivit mycket modigare.
– Man måste uppleva saker som man är rädd för, för att kunna nå sina mål. När jag blir äldre vill jag tävla i höga klasser, då funkar det inte att vara rädd för ett hinder på 80 centimeter. Därför har jag valt att inte tänka på det, utan att lita på hästen. För den vet vad den ska göra, säger hon och fortsätter:
– Det är inte bara i ridningen man ska göra saker man kan vara rädd för. Sedan jag började rida har jag blivit modigare, jag står för mina åsikter och säger vad jag tycker är rätt och fel. Ridningen har hjälpt mig jättemycket med det.
  
Rider med slöja
Rims familj är muslimer och hennes föräldrar kommer från Irak. På klubben är hon i princip ensam med att rida i hijab, något som hon har funderat mycket på. 
– Jag har sett andra som rider med slöja, men de testar en gång och sedan kommer de inte tillbaka. Själv har jag haft slöja sedan jag var nio år. Det är ett val jag har tagit av fri vilja. Alla förstår inte det, utan ifrågasätter mitt val och säger "hur kan du rida med den saken på ditt huvud". Det är riktigt kränkande. För mig är slöjan som en kroppsdel, det blir som att någon säger att jag har ett fult ansikte.
  
Tuff tid i skolan
När tidigare skolkamrater fick veta att Rim hade börjat rida var det flera som ifrågasatte det. Hon berättar att det var mycket jobbigt och en anledning till varför hon valde att byta skola.
– Några tjejer som också red ville se videor. De tryckte ner mig och sa att jag red dåligt. Då var jag ju nybörjare och kunde bara skritta och trava. Men i stället för att säga att det blir bättre och att jag kommer att utvecklas sa de åt mig att jag borde sluta, att muslimer inte skulle rida.
I stallet väcker hennes slöja ibland uppmärksamhet.
– Jag får ofta blickar när jag rider. Det är ofta äldre som är jättenegativa mot mig. Även om de inte säger något känner jag så klart av det, men jag är fortfarande normal i mitt beteende mot dem.
Rim berättar att det händer utanför stallet också.
– Till exempel en gång när vi var några stycken från stallet som skulle handla i en matbutik som ligger i närheten av Migrationsverket. Då var det ett gäng killar som pekade på mig och ropade "åk hem, ingen behöver dig här. Sverige är bara för svenskar".

"Älskar att bryta normer"
I Irak är det främst män som rider, vilket Rim tror kan vara anledningen till att få flickor med föräldrar från Irak syns till på ridskolan.
– Ridning anses vara något manligt. Men jag älskar att bryta normer och tycker att man ska vara sig själv. Innan tyckte jag inte om mitt utseende, men hästarna har fått mig att förstå att det kvittar. Det är personligheten som är viktig.
Rim har inte låtit negativa kommentarer stoppa henne från att utöva sitt stora fritidsintresse. Hon har utvecklats snabbt inom sporten.
– Jag har bara galopperat i ett år och har kommit upp i högre grupper snabbt. Eftersom jag verkligen vill har det gått. Jag skiter i hur många gånger jag misslyckas, vill jag verkligen så går det. Jag är jättenöjd med ridningen – och nu när folk i skolan förstår att det är vad jag vill hålla på med tar de mig mer seriöst. Om det finns fler muslimska tjejer som rider ska de veta att de inte är ensamma.


Följ Rims ridning på Instagram.

Frida Bank

redaktion@hippson.se