Text & foto: Beata Hansson
 
I år utsågs Upplands-Bro ryttarförening, i konkurrens med trettio andra anläggningar, till "Årets hästarbetsplats" av Hästföretagarcentrum och Hästnäringens yrkesnämnd.
– Det handlade förstås inte bara om en bra ansökan utan om att kunna visa upp något, säger ridskolechefen Agneta Dahllöf.
Vårt första samtal sker när hon just har kommit hem från prisutdelningen i Göteborg, hon är dessutom mitt uppe i förberedelserna inför ridskolans stora nyinvigning efter ombyggnationen. Agneta erkänner att hon just nu känner sig lite sliten.
– Men snart är vi i mål. Och jag är både glad och stolt över att ha fått vara med på den här resan, även om man aldrig blir helt färdig!
Hon poängterar att det handlar om lagarbete på hennes arbetsplats, där inte minst starka kvinnor möts och blir till ett team.
– När styrkorna hos varje person kan användas och drivet blir till gemensam energi, då skapas en god psykosocial miljö. Som förhoppningsvis blir ännu bättre nu, säger hon.   
 
Spiltorna ett minne blott
Nästa gång vi träffas befinner vi oss på den nya anläggningen som nästan är helt klar. Omkring oss cirkulerar nyfikna besökare. Strax ska snöret klippas av kommunens utsända och en ny tid står för dörren.
Hästarna har flyttat in i stallet som kan sammanfattas med ”ljus och fria ytor”. Luften är frisk och torr och från samtliga boxar är det fri sikt åt alla håll ­– hästarna kan i det närmaste stå i flock, trots att det handlar om ett stall med galler mellan dem. Det känns avlägset med de trånga, slitna spiltor som har varit deras hem sedan ridskolan öppnade 1985.
Även för personalen blir det stora förbättringar i arbetsmiljön, man mockar exempelvis rakt ner i ett öppningsbart hål i golvet. Gödseln försvinner via en mockningsränna som för den ut ur stallet och upp på en container.
Vattenkopparna har flottör så att hästarna inte behöver trycka upp vattnet. Stallgolvet är tillverkat av gummisten. Hovslagaren har ett eget utrymme och det finns extra rymliga skötselplatser för exempelvis sårvård.
  

Ljusinsläppet från taket.
  

Hästarna behöver aldrig känna sig ensamma i stallet.
   
Profil som hästkommun
Kultur- och fritidsnämndens ordförande och vice ordförande i Upplands-Bro, Andrée Wright och Naser Vukovic, är så klart glada denna invigningsdag. Inte minst över att ytterligare få profilera sin relativt lilla kommun, med drygt 25.000 invånare, som hästkommun.
Här har man nu byggt om en anläggning för cirka 26 miljoner kronor, Andrée Wright talar om glädjen över att Upplands-Bro faktiskt satsar på framför allt tjejerna denna gång. Ishallen som planeras får vänta lite till.
– I och med det här lyftet hoppas jag att vi ännu mer kommer att befästa vår plats på hästkartan här i norra Stockholm, säger han.  
Det handlade förstås också om att det gamla stallet inte levde upp till dagens standarder. I och med bygget av ett nytt stall har man kunnat satsa speciellt på arbetsmiljön och på modern djurhållning.
Karin Carlsson är ordförande i Upplands-Bro ryttarförening. Hon tror att hemligheten bakom det smidiga förändringsarbetet har varit en stark förening där alla vill samma sak och drivs av en gemensam filosofi.
– Här har det handlat om en avspänd plats där alla ska känna sig hemma, utan att behöva bry sig om märkeskläder eller status. Ridning är förhållandevis dyrt, det är onödigt att tynga plånboken ännu mer med blingbling som kanske inte är helt nödvändigt. Och jag tror faktiskt att det märks här, för vi har en väldigt ”snäll” stämning i stallet.
  

Ordföranden och vice ordföranden i Upplands-Bro kultur- och fritidsnämnd är nöjda över den storsatsning kommunen har gjort.
  

Karin Carlsson, ordförande i Upplands-Bro ryttarförening, är glad över att förändringsarbetet har gått så smidigt.
     
Måste göra branschen attraktiv
Sara Westholm är ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Hästnäringens nationella stiftelse och har varit med och tagit fram stipendiet ”Årets hästarbetsplats”. Hon säger att tanken bakom initiativet var att man ville lyfta fram goda exempel inom hästnäringen, för att skapa möjlighet till gemensamt lärande kring organisation och arbetsgivarfrågor. 
– Vi behöver mer fokus på arbetsmiljöfrågan, det visar inte minst statistik och den senaste tidens inspektioner från Arbetsmiljöverket. Vi är ofta väldigt duktiga på att ta hand om våra hästar, men vi behöver höja kunskapen och i vissa fall förändra attityden till människornas arbetssituation, säger hon och fortsätter:
– Till syvende och sist är det en överlevnadsfråga. Hur blir vi attraktiva och får unga att söka sig till vår bransch i framtiden? 
Agneta Dahllöf håller med, men hon tror och hoppas att branschen har ”vaknat” nu.
– Hästnäringen har inte varit känd för arbetsplatser där man har tänkt på arbetsmiljön. Att arbeta med hästar ska inte vara synonymt med en utsliten kropp och tunga arbetsdagar.
Ridskolechefen minns själv hur ridlärare var ett riktigt drömyrke när hon var ung.
– Det är det inte för dagens unga. Och det är stressigare i dag, inte minst med all administration vi utför nu. Samtidigt som man i andra branscher har satsat stort både på den sociala och på den praktiska miljön har vi i stallet haft det tungt kroppsligt och stressigt i huvudet. Kanske att man lätt glömmer sådant när man håller på med det roligaste man vet…
  

Lucka till mockningsrännan som sparar stallskötarnas ryggar.
  

I det nya stallet finns gott om olika utrymmen. Exempelvis ett eget rum för ”heta arbeten” som hovslageri, vilket dessutom är en egen brandcell.
  
Genomtänkta lokaler
Den psykosociala arbetsmiljön går hand i hand med ergonomiska uträkningar och tekniska hjälpmedel. Agneta guidar runt på anläggningen. Vi noterar genomtänkta ljusinsläpp från tak och fönster, kikar in i fräscha utrymmen där exempelvis tvättmaskinen finns, får se klimatanläggningen i teknikrummet…
– Det nya stallet kommer att vara en mindre farlig och belastande miljö både för hästar och för oss människor. Och vi som jobbar här hoppas så klart att vi med alla förbättringar kan frigöra tid och få ett lugnare arbetstempo.
Agneta Dahllöfs förhoppning är att tiden ska kunna användas till mer diskussioner, tankar och visioner om hur teamet ska utforma sitt arbete. Detta när de ska göra det roligaste som finns, att lära folk rida.
Stipendiet föreningen har fått betyder självklart inte allt. Men det är en morot till att utveckla ridskolan som företag och till att ta sig tid för teambuilding.  
– Jag ser det som en del av ett ”tänka nytt-koncept”. Och hoppas så klart på en dominoeffekt för resten av branschen.  
  

Stallskötaren Rebecka Olsson konstaterar att sårvård blir så mycket enklare och säkrare med bra ljus och ordentligt med utrymme.