Text: Linnea Lindahl
Foto: Adobe Stock

Hippson har tidigare rapporterat om det preliminära resultat som presenterats utifrån den pilotstudie som gjordes under 2022, då man undersökte hur hopphästar reagerade på träning med och utan skor. I samband med en föreläsning vid Hästvälfärdsdagen i Malmö med Skånes ridsportförbund presenterade veterinär Staffan Lidbeck ytterligare några av de resultat som man nu har kunnat utläsa efter att ha analyserat datan ytterligare. Vid Gothenburg Horse Show hölls dessutom en presskonferens där både Lars Roepstorff från SLU och Peder Fredricson närvarade för att berätta om studiens resultat.
Idén till studien kom till när Peder Fredricson började ta av skorna på några av sina bästa tävlingshästar.
– Jag var själv väldigt negativ till barfotahästar tidigare. Min upplevelse och den fördom som jag hade var att hovarna då var dåligt skötta, att hästen var ömfotad och att det helt enkelt var dålig management kring hovarna, säger veterinär Staffan Lidbeck.
Men när Staffan fick undersöka Peders hästar började han att ändra uppfattning.
– Vi lade märke till att hästarna höll sig generellt mer sunda och friska, de fick färre skador. Hovarna var välskötta och hästarna var inte ömfotade. Där och då kände vi att det här är någonting som man borde titta närmare på för att lära oss mer, säger Staffan.

Åtta hästar deltog
Han kontaktade forskaren Lars Roepstorff och fick kontakt med försäkringsbolaget Agria, som finansierat satsningen. Projektet gjordes i flera steg. Dels genom djupintervjuer med tränare, hovslagare, ryttare och veterinärer som jobbat med hopphästar på hög nivå.
– Det visade sig att det fanns lite kunskap men mycket tyckande på just det här området, säger Staffan.
Det andra steget blev den praktiska insamlingen av data genom höghastighetsfilmning med markörer som placerades på hästarna. Åtta hopphästar deltog i studien. De blev ridna i alla gångarter på både rakt och böjt spår, samt hoppade ett antal hinder på rakt spår. Övningarna gjordes med samma hästar både med och utan skor på underlaget fibersand.

Unik rörelse i trakterna
Efter att ha analyserat en hel del av den data som samlades in, har man nu kommit fram till vissa resultat. Staffan menar dock att det är viktigt att komma ihåg att det handlar om en pilotstudie och att ytterligare forskning behövs på ämnet, samt att den mängd data som samlats in kan behöva analyseras även under lång tid framöver.
– Vi har kunnat se tydliga skillnader i testerna. Först och främst så vidgar sig hästens trakter i hoven mer hos en oskodd häst jämfört med en som är skodd, säger han, vilket man kunde se i det preliminära resultatet som presenterades tidigare under 2022.
En annan upptäckt, som betraktas som mer unik, är att trakterna även rörde sig i förhållande till varandra på böjt spår.
– Vi kunde se att hästens trakter även rör sig på höjden, lite som en klöv, hos en oskodd häst. Vi kunde se en rörelse på höjden mellan den yttre och inre trakten när hästen gick på böjt spår. Hoven fick alltså större möjlighet att forma sig efter underlaget, vilket den inte kunde när den var skodd, säger Staffan.

Oskodd hov kan förbereda inför landning
En tredje upptäckt gjordes i samband med hästens språng i hoppningen.
– Innan den oskodda hoven landade i marken kunde man se en kontraktion, alltså att hoven drar ihop sig, för att sedan expandera igen. Det var precis som att den oskodda hoven förberedde sig för landningen. Detta kunde vi inte se alls när hästarna hade skor. Det kan hänga ihop med ryttarnas upplevelser av att den oskodda hästar upplevdes som mer säker på var de hade sina fötter, säger Staffan.
Ytterligare en upptäckt kunde göras i samband med att hästarna hoppade över hinder. Man kunde då se att de oskodda hästarnas hovar befann sig längre tid på marken än i luften, jämfört med när hästarna hade skor.  
– Så länge hästen har hovarna i marken så kan den omvandla energin till kraft och få maximal effekt i språnget. Hästarna rörde sig därmed mer effektivt utan skor, förklarar Staffan.
Man kunde även se att överrullningen av hoven gick snabbare på en oskodd häst. Detta menar Staffan kan vara positivt utifrån sitt perspektiv som veterinär.
– Om överrullningen tar för lång tid skapas ett större slitage på kroppens senor och vävnader. Med en tyngd på fötterna tar överrullningen längre tid och det blir en större rörelse som utförs, förklarar han.
Resultatet visade även att stegfrekvensen ökade hos de hästar som hoppade barfota.
– Tempot var detsamma, men frekvensen ökade. Detta upplevdes som att hästarna blev kvickare i benen och i språnget, säger han.

Anpassa efter individen
Många undrar varför man ska träna hästen barfota, men Staffan tycker att man borde vända på frågan.
– Vi kanske istället ska fråga oss varför man ska sko hästen? Om hovvävnaden slits mer än den växer så måste vi ha något slags skydd på hoven. Detsamma gäller om hästen ska gå på ett underlag som inte är komfortabelt eller om vi behöver tillföra mer grepp till hoven på exempelvis hala underlag. En sko ökar greppet. Men en välskött barfotahov är bättre än en trångskodd hov med strålröta, som exempel. Det handlar om att se till vad individen behöver, säger Staffan.
Studien gjordes på hopphästar, men Staffan hade gärna sett att forskningen fortsatte framåt för att få veta ännu mer. Han menar att det är viktigt att komma ihåg att detta är en pilotstudie, det vill säga att det är ett område där det finns mycket kvar att ta reda på ännu.
– Jag skulle vilja undersöka exempelvis ridskolehästar under en längre tid för att se resultatet med och utan skor, då hade vi fått veta ännu mer, säger han.
Kan studiens resultat tolkas som positiva eller negativa?
– Det beror givetvis på vilken häst det gäller. Hos en häst med en viss typ av skada så kanske det inte är bra att trakterna vidgar sig, då kan man behöva låsa det hela med en sko. Men min uppfattning är att för att kunna hantera svängar på böjt spår på ett optimalt underlag, så kan det vara bra för hovarna att vara utan skor. Det viktiga är att vi har fått mer kunskap om hur hoven fungerar och att vi kan anpassa det efter våra hästar, säger Staffan.

Måste uppfylla vissa kriterier
Forskaren Lars Roepstorff menar att det långsiktiga syftet med studien är att förbättra hästarnas hälsa. 
– En viktig sak att komma ihåg är att ett specifikt forskningsresultat inte innebär att det är lösningen för alla. Forskningen lär oss hur vi kan anpassa verkning och beslag till individens förutsättningar. Allt beror på vad hästen ska göra och vilket underlag den går på. Så forskningen ger oss kunskap om individuella anpassningar. Vi har skapat en gedigen bas för fortsatt forskning, säger Lars Roepstorff.  
Lars poängterar att det hela är en pilotstudie och att det fortfarande finns mycket kvar att undersöka och lära. 
– Hästar skos av tre anledningar. De ska få grepp på alla underlag där det behövs, såsom is eller gräs. Hästen behöver ett slitskydd om de rids på ett underlag som sliter mer på hoven än vad som hinner växa ut. Vi behöver även skydda hoven från ojämna underlag mot bland annat punkttryck, för att skydda mot vassa stenar och så vidare. Det är viktigt att inse att om man inte kan uppfylla de här kraven utan skor, så måste hästen ha skor. Hästarna har olika förutsättningar för att klara av de tre kriterierna och det krävs en individuell bedömning för att kunna avgöra varje hästs förutsättningar.
Han menar att om barfota är bra eller dåligt är upp till individen att avgöra. 
– Det vi gör är att vi beskriver effekterna av barfota och de som har skor. Sedan får var och en bedöma vad som är lämpligast för individen, förtydligar Lars.

Peder fick svar men har fler frågor
Peder Fredricson var en av initiativtagarna till studien. 
– Jag träffade Lars Roepstorff precis när jag började ta av skorna på mina hästar. Jag visste inte så mycket då och hade många frågor, men det var inte så många som hade några svar. Vi kom fram till att det skulle vara intressant att se om vi kunde få de här svaren. 
Några resultat har överraskat Peder. 
– Vi kunde se att hoven rörde sig mer än vad jag trodde. Det här med att hoven drar ihop sig lite innan den landar och att den sedan vidgar sig när den sätts ner. Även det att de olika trakterna rör sig upp och ned i svängarna. Hoven är mer rörlig än vad jag visste. 
– Det här är bara början, det finns fortfarande mycket som jag skulle vilja lära mig mer om. Som till exempel hur överrullningen fungerar när hästen landar. Om man skulle ha en sko, vilken typ av sko ska det vara och hur ska den vara designad för att det ska fungera på bästa sätt. Med forskning tycker jag att man får många svar, men man får ännu fler frågor, säger Peder. 
Han menar också att man inte ska hänga upp sig på att det har kallats för just "barfotastudie".
– Det hade lika gärna kunnat heta "skostudie", för vi har ju jämfört både och. Jag ville bara lära mig mer helt enkelt och få svar på frågor som ingen annan kunnat svara på, säger Peder. 
Peder menar att det är viktigt att kolla av hovarna varje dag och raspa om det behövs när hästen går barfota. Han har en tät dialog med sin hovslagare.
– Jag har en hovslagare som kommer regelbundet och vi går igenom hur hästarna rör sig och deras hälsostatus. Det är en anpassning och ett stort ansvar att ha en tävlingshäst på toppnivå och få dem att må bra, men det gäller både hästens foder, utrustning eller om den går barfota, säger Peder.

Tidigare på Hippson.se
Veterinären om barfotahästar: "Den dagliga kontrollen är jätteviktig"
Individuella lösningar blir framtiden tror forskaren