Text: Frida Bank
Foto: Privat
  
Systrarna Therése Silvergrund och Caroline Andersson Hjälte började rida när de var i femårsåldern. De har haft egna hästar i många år och när de själva fick barn flyttade det även in ponnyer i stallet. Vänners och bekantas barn fick komma och rida, och systrarna började drömma om att starta en ponnyridskola. Våren 2012 blev drömmen verklighet och i dag driver systrarna Miagårdens ponnystall på heltid. I verksamheten finns elva ponnyer och runt 100 elever rider varje vecka.
– Vi riktar oss till små barn mellan tre och tio år. Jag tror att vi fyller ett tomrum. Många vill rida, men andra ridskolor vill gärna att barnen är åtta–nio år och uppåt när de börjar, säger Therése.
  
Saknade något i utbildningen
Att undervisa små barn kan vara en utmaning.
– Man måste tänka på hur man pratar till dem och hur man instruerar. De förstår inte saker på samma sätt som vi vuxna. I början kände vi att det var något i vår utbildning som fattades. Ryttarna och ponnyerna fick inte riktigt ihop det och vi började söka efter metoder som kunde hjälpa oss. För tre år sedan hittade vi Lena Gunnarsson och VBR. När vi fick dessa verktyg föll allt på plats.
  
Forskning om biomekanik
VBR står för vertikal balanserad ridning och är en metod som är utvecklad av sjukgymnasten Lena Gunnarsson tillsammans med Maria Hallring. VBR bygger på forskning om biomekanik. Målet är att höja ridbarheten, minska smärta och skador och skapa förutsättningar för bättre prestationer. Detta uppnås genom energieffektiv ridning, där ryttarens och hästens rörelsecentrum sammanfaller och där ridningen sker balanserat, centrerat och med så små hjälper som möjligt.
Systemet bygger på att tre byggstenar analyseras; ryttarens vertikala balans, utrustningen och hästen. Therése och Caroline har utbildats i VBR och det är nu grunden för deras undervisning på ridskolan.
– Tekniken i VBR gör att små barn kan rida rakt och balanserat. Väldigt lite gör stor skillnad och vi ser att både elever och ponnyer utvecklats väldigt mycket.
  
Vikt och tyngdpunkt
Therése berättar att ridningen ska utgå från hästens rörelsecentrum, gravitationspunkten, som ligger vid bröstkota 12–14 och vid det djupaste sadelläget på hästen. 
– Det är navet i hjulet och det är därifrån hästens rörelse startar. Allt som händer där ger resultat genom hela hästen. Det är därför som vi jobbar mer med ryttarens vikt och tyngdpunkt, och i princip inte rider så mycket med tyglarna överhuvudtaget. Vi prioriterar att jobba med ryttarens kropp och sits, blir det rätt så kommer hästens form av sig själv. 
  
"Hjärnan tror att du är rak"
Om hästens och ryttarens rörelsecentrum sammanfaller, och de är i balans, blir det lättare för hästen att röra sig och att bära ryttaren. Sitter vi fel måste hästen kompensera för det, vilket påverkar prestationen och i värsta fall kan leda till skador. Att sitta rakt över hästen är viktigt, men det är lättare sagt än gjort.
– När vi jobbar med vuxna har vi sett att om man ber en person att ställa sig med lika mycket vikt på två analoga vågar, så kan det skilja mellan fem och femton kilo. Din hjärna tror att du står rakt. Tänk vad det gör när du kommer upp på en häst och du har tio kilo mer i ena stigbygeln. Det måste hästen balansera upp. 
  
Jobba med hästen – inte emot
Eleverna får exempelvis tidigt lära sig att be hästen att sakta in genom att ryttaren flyttar sin tyngdpunkt något bakåt, och att öka genom att den flyttas framåt. 
– När de svänger ska de inte bara ta i en tygel, utan man använder båda tyglarna och svänger mer som om man styrde en motorcykel. Barnen får också lära sig att man alltid ska sitta rakt över hästen, även i svängarna, säger Therése.
Många ryttare har tidigare lärt sig att man ska vrida kroppen åt det håll man ska svänga.
– Men då flyttar du tyngdpunkten till utsidan och hästen får svårare att rotera rätt. Då jobbar du emot hästen i stället för med den, eftersom tyngdpunkten ska vara på insidan. Tänk dig själv, om du springer i en sväng så lutar du dig inte utåt. En häst som springer på en volt i hagen lutar sig inåt. Det är så vi fungerar.
  
Använd rätt muskler utan spänning
Barnen får också öva på att rida i så kallad klyksits, där tyngdpunkten fördelas ner på insidan av låren.
– Det innebär att man inte sitter tungt på rumpan. Det kräver mer av ryttaren än att bara falla tillbaka på baken, men det gör att han eller hon tar upp hästens rörelse genom insidan av benen, höfterna, magen och bröstryggen. Det blir mindre skumpigt. Vi förklarar detta för barnen genom att be dem tänka på en Barbie-docka som sätter sig på en plasthäst. Den kan inte riktigt sätta sig på rumpan.
– Vi ber också ryttarna att höja handen lite, tio centimeter ovanför manken, för då slår vår inre bålmuskulatur på sig automatiskt utan att vi behöver spänna oss. Det ger extra stabilitet.
  
Rider ofta barbacka
Barnen får börja att lära sig rida i lätt sits. När de har bra balans utan att hålla i sig kan de sätta sig ner i sadeln.
– Det gör vi eftersom de annars lätt blir bakåtlutade. För de små barnen handlar mycket om att leka fram allting, samtidigt som de hittar sin vertikala sits, balans och styrka i ridningen.
Eftersom alla sadlar inte passar alla ryttare använder ridskolan ofta barbackapaddar.
  
Tror på hållbara hästar
Therése menar att en fördel med VBR är att man jobbar mer liksidigt med hästarna.
– Att vi började med metoden har påverkat ponnyerna jättemycket. Det är som dag och natt. De blir starkare i sina svagare sidor, lyfter på benen, kommer upp i framdelen och blir fina i rörelsemönstret. Vårt mål är att rida hållbart och hästarna känns fräschare och mår bra av detta, säger hon.
  
Var först skeptisk
En elev på ridskolan är Novalie. Hon började på knatteridning när hon var tre år. Hennes mamma, Sandra Mason, berättar att hon själv först var skeptisk till metoden.
– Jag har ridit när jag var yngre och det var inte så som jag "lärt mig". Efter hand har jag sett fördelarna och det faktum att min dotter har fått en fantastisk sits och balans gör att jag är tvungen att ändra inställning. Kvittot finns ju där. Jag är glatt överraskad och att då få höra att det också kan förebygga skador på hästen, det gör att jag känner mig positiv till detta nytänkande.
I dagarna delade Lena Gunnarsson ett klipp på Novalie på Facebook och berömde den unga ryttaren.
– Klippet fick väldigt positiv respons. Som förälder blir man så klart stolt. Jag känner att det kanske finns en möjlighet att ta fram en ny generation ryttare med VBR, säger Sandra.
  
Klippet på Novalie, sex år, som rider barbacka. Hon har ridit en gång i veckan sedan hon var tre år: 

Tidigare på Hippson.se:
Helhetstänk ger balanserad ridning: "Titta på hur Dujardin sitter och har handen"

Frida Bank

redaktion@hippson.se