Till höger Equilabs medgrundare Therese von Hackwitz.
Minns ni Equilab, som röstades fram till ”Årets pryl 2016” av Hippsons läsare? I dag har appen över 15.000 användare, därmed går det att läsa ut en hel del om hur svenska ryttare rider. Vi bad medgrundaren Therese von Hackwitz berätta om företagets (självklart helt anonyma) snittdata.
Text: Anki Yngve
Foto: Privat
Hej Therese, för den oinsatta, vad är Equilab?
– Det är en träningsapp skräddarsydd för ryttare. Precis som Runkeeper eller Strava använder vi GPS för att samla in information om träningspasset. Men vi lägger på ytterligare några dimensioner, nämligen mätning av fördelning av gångarter och svängar. Dessutom är appen anpassad för ridsporten i sin helhet – vi tränar varandras hästar, tränar flera hästar och tränar inom olika discipliner. All denna träningsdata samlas på ett ställe.
– Sedan sker nästan all datainsamling helt automatiskt. Ryttaren har telefonen i fickan under ridturen och så får han eller hon en sammanfattning av all information i slutet av passet.
Ni kan alltså få fram snittstatistik om hur svenska ryttare lägger upp sina ridpass. Hur många ryttare och pass är det vi talar om som underlag?
– Nu när vi börjar få upp användarantalen har det blivit mer och mer viktigt för oss att kategorisera användarna utifrån vad och hur de rider. Detta är främst för att vi ska kunna anpassa appen till respektive disciplin, så att informationen presenteras på ett sätt som känns relevant för våra användare. Men en konsekvens av detta arbete har blivit att vi själva har lärt oss en hel del om ryttares vanor och hur de generella ridturerna ser ut. Det är ett superhäftigt arbete som vi gör i bakgrunden, så det är roligt att kunna presentera datan!
– Sedan vi släppte version 1.0 av appen i mitten av maj (innan dess var den en prototyp, reds anm.) har vi växt med cirka 50 till 100 personer om dagen. Så nu ligger vi nog på strax över 15.000 användare. Siffrorna jag lämnar i den här artikeln baseras på över 50.000 timmar och 450.000 kilometer träningsdata. Vad vi vet har ingen annan så stor "studie" genomförts av svenskars ridvanor.
Hur långa är ridpassen som loggas? Går det att utläsa hur länge genomsnittsanvändaren rider?
– Jo, genomsnittstider och distanser är enkelt att få fram, här har vi många bra historier från ryttare själva som skriver till oss om sina egna “uppvaknanden”. Det är många som upplever att de i snitt rider längre och mer konditionskrävande utomhus än vad de gör vid träning på ridbana. Men när de jämför passen är det faktiskt tvärtom.
– Detsamma gäller tidsuppskattning, många tror att de spenderar längre tid på slingan i skogen än på ridbanan. Inte heller det verkar stämma när man kollar på klockan. Våra användares genomsnittspass ligger i dag på 54,6 minuter med en total distans på 5,9 kilometer.
Vet ni vad som görs under passen?
– Vi implementerade ganska nyligen ett system för användarna där de kan “tagga” sina träningar utifrån vad de sysslade med under passet. Exempelvis kondition, dressyr, hoppning, markarbete etcetera. Detta har gjort succé och användare kan nu se vad de har gjort mer eller mindre av.
– Här ger vi ganska mycket frihet, det är användarna själva som får bedöma vilka ”taggar” de anser är relevanta. I grafen (nedan, reds anm.) kan man se de populäraste alternativen.
– Viktigt att notera är att bara för att dressyr är en vanlig tagg innebär det inte att vi tränar mest dressyr. Det visar snarare att vi ofta har inslag av dressyr i våra träningspass.
Viktigt att notera med denna graf är att ryttarna kan tagga flera olika typer av träning. Ett pass kan alltså vara taggat som ”dressyr” och ”skrittpass” samtidigt. Grafen illustrerar de vanligaste taggarna och inte den vanligaste typen av träning. Cirka 20 procent av de ryttare som taggar sitt träningspass taggar alltså ”dressyr”.
I snitt, hur mycket rider användarna i respektive gångart?
– Vi kan se att ryttarna skrittar sina hästar överlägset mest. Eftersom appen med fördel används under hela ridpasset inkluderas såväl fram- som avskrittning i den statistiken. Att jämföra den generella mängden trav med galopp är intressant, då användarna i genomsnitt travar sina hästar 14 procent av ridpassen medan de ”bara” galopperar 7 procent.
– På Equilab tror vi att det kan vara av stort värde för ryttare att mäta fördelningen mellan gångarterna under ridpassen, detta för att kunna diskutera med såväl tränare som veterinär eller andra nyckelpersoner runt ekipaget. Det finns mycket intressant forskning om hur olika gångarter aktiverar olika muskelgrupper, med större insikt om fördelningen kan informationen nyttjas för att stärka hästen med en större medvetenhet.
Kategorin “Annat” inkluderar stillastående, tölt och avancerade dressyrrörelser som appen inte kan mäta ännu. ”Men en rolig nyhet är att vi under våren presenterade töltdetektion och räknandet av hoppsprång för en handplockad grupp användare. Så snart kommer våra islandshästryttare att kunna föra statistik även över ’sin’ gångart. Och hoppryttare få koll på hur mycket de hoppar”, berättar Therese.
Man kan även ange typen av underlag?
– Ja, vi strävar efter att skapa en app som uppmärksammar ryttaren på hur hans eller hennes vanor påverkar både den egna och hästens utveckling. Vad gäller underlag är det något de flesta av oss vet att vi måste variera, och kanske tror vi att vi gör det. Men ändå är många skador på hästen fortfarande underlagsrelaterade.
– Via appen kan ryttaren enkelt få en snabb överblick över hur timmarna växer för en viss typ av underlag, om man inte aktar sig. Underlaget är dock inget vi kan mäta objektivt i dag, utan användaren loggar själv på vilken typ av underlag han eller hon har ridit.
Vad händer med appen framåt?
– Vi har en väldigt spännande tid framför oss och har börjat expandera teamet, vi prövar nya funktioner bland våra betatestare och initierar flera spännande samarbeten. Så vi är ett team med höga ambitioner, Equilab växer så att det knakar!
Det kom in massor av bidrag när Norra Skånes fjordhästförening ordnade en digital maskerad. Träffa Pippi, Luigi, Snögubben och Dartanjang.
Stort bildspel: "Det enda som begränsade var den egna fantasin"
Att hitta var problemet sitter när en häst är diffust halt kan vara svårt. Kajsa funderar också på begreppet smärtminne – har hästar det eller inte?
"Det är nedärvt i generna att hästen behöver kunna springa fort och se frisk ut"
Axevalla Hästcentrum är gymnasieskolan där eleverna utbildas med branschen nästgårds. Och eleverna tar med sig kunskap över disciplingränserna.
Ger elever fantastiska möjligheter att satsa på sin ambition
För sjätte gången kommer Christina Sääfs minnesstipendium att delas ut till en unghästutbildare. Det delas ut under Billdal Horse Show i slutet av mars.
2019 fick Jüri Sokolovski stipendiet – pausades 2020 på grund av pandemin
På lördagsmorgonen hittades en häst nedkyld i ett dike i Kungälvs kommun. Innan räddningstjänsten hann fram hade hästen kunnat ta sig upp.
Det är nästan mer regel än undantag att hästar trippar runt vid uppsittning. Och experterna är ense om orsaken, vi ryttare är för inkonsekventa.
På onsdag den 20 januari öppnar anmälan till de första tävlingarna efter tävlingsstoppet på grund av pandemin, som äger rum från och med vecka 4.
Tävlingar bland annat på Strömsholm, Lund och på Grevagården.
Här delar Annika Strömberg med sig att ett smart tips för alla er som inte har satt snösulor på era hästar. Snabbt, enkelt och klampfritt blir resultatet.
Se klippen där Annika delar med sig av sitt smarta tips för snöfria hovar
Som hästsportens spelbolag jobbar ATG med och för hästarna 52 veckor om året. Varje år. Men vad innebär det? Det beskriver Maria Guggenberger, hållbarhetschef på ATG, i en krönika på temat.
"Vi är stolta bidragsgivare till Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS"
Radiodokumentären ”Hästgården” handlar om sexuella övergrepp vid ett ridcenter där en man sedan dömdes. Nu berättar mannens dotter sin historia.
Se klipp och länk till programmet – berättelsen ska även bli tv-serie i TV4
Lars Panzar, ordförande i Ronneby ryttarförening, säger till Hippson att man backar vad gäller tolkningen av den nya pandemilagen.
"Vi har backat, från och med i dag gäller åter två ekipage i ridhuset åt gången"
För tionde året delas stipendiet "Årets uppfödare" ut av Agria i samarbete med SWB. Vinnaren får ett stipendium om 30 000 kronor.
Mikael Theorén, Agria: "Vi vill bidra till att lyfta goda exempel på hållbar hästavel"
Det fanns ett världscupkval kvar inför den planerade finalen i Göteborg. Men nu ställer även Leipzig in sina tävlingar i mars på grund av pandemin.
Sidvärtsrörelser är lösgörande för hästen och hjälper dessutom ryttaren att få koll på sina ytterhjälper. För Lina Dolk är skänkelvikning en favorit.
Lina Dolk: "Blir en tydlig avstämning som visar vad man behöver öva på"
Vintern är här och när vattnet fryser är det inte helt lätt att få hästarna att dricka tillräckligt. Såhär bygger du ett frostsäkert vattenkar till hagen.
Folkkäre Järvsöfaks lämnade jordelivet i höstas. Kallblodskungen är ett fantastiskt exempel på en travhäst som verkligen fick ett värdigt liv. Från start till mål.
I detta klipp från SVT får vi återuppleva när den tyske hoppryttaren Franke Sloothaak tävlar med sitt åttaåriga sto Leandra år 1988. Hög nostalgi här!
Ett larm om en olycka där häst och människa ska ha gått genom isen har kommit i Norberg, det rapporterar VLT. Det är oklart om någon är skadad.
Pontus Hugosson fortsätter att utmana sina ryttarkollegor. Den här gången har han vidareutvecklat sockerbitsutmaningen på bredden, fast tvärtom.
Klipp + kommentar: "Positivt överraskad och riktigt imponerad av hästen"
Sara Ekman är inte lika glad över snön som hästarna. Det blir isigt, besvärligt och kräver brodd. Men det finns saker som lyser upp – som vetcheck ua.
Till bloggen med filmklipp från snöbus i hagen och rapport från vetcheck
– TEMA: Trendspaning
– Porträtt: Carl Hedin
– Hitta flytet med kavaletti
– Lyft dressyren med musik
– Mental träning för föräldrar
– Säkerhet hos veterinären
...och mycket, mycket mer!