I Student Riding Nations Cup tävlar landslag av universitetsstudenter från hela världen mot varandra. Detta i hoppning och dressyr och på för dem helt okända hästar.
Tävlingsformen bygger på ett knock out-system där tre ryttare rider samma häst, endast den med bäst resultat går vidare. Hoppningens final går i 1,30 och dressyren avslutas med kür på S:t Georges-nivå. 
  
Känner stor tacksamhet
Kommittén bakom den svenska deltävlingen – som hålls på Lunds civila ryttarförening – har den senaste tiden haft fullt upp med att ordna sponsorer, boende, gala, hästar och så vidare.
– Att delta som ryttare i student-världscupen är otroligt roligt, men evenemangen hade inte varit möjliga att genomföra om det inte vore för alla fantastiska hästägare som lånar ut sina fina hästar, säger Jenny Johansson i arrangörsgruppen.
Vilka hästar är det egentligen som ställer upp och guidar de för dem okända ryttarna runt en 1,20-bana – eller dansar igenom en kür efter endast fem minuters framridning tillsammans? Här svarar två av hästägarna, Jon Andersen och Lena Malmqvist, som lånar ut två hästar vardera.
  
Hästägaren Jon Andersen berättar:
– Jag har verkligen varit glad över det nätverk jag skapade under min egen studentryttartid.
Jon Andersen red bland annat studentryttar-VM 1994, som gick av stapeln på Paul Schockemöhles anläggning i Tyskland.
– Så sent som i somras behövde jag snabbt hitta övernattningsplatser i Europa när vi skulle till junior-EM med min dotter. Detta löste sig på några timmar efter att jag hade lagt ut krokar i nätverket, fortsätter han.
I sadelkammaren i stallet pryds väggarna av hundratals rosetter, många av dem är från studentryttartävlingar. Och det finns massor av härliga minnen bakom varje rosett eller medalj.
  
Testar verkligen ryttaren
Studentryttartävlingar är enligt Jon något alldeles extra.
– Det är en tävlingsform som verkligen sätter ryttaren på prov, har du tagit placeringar och medaljer där har du visat din mångfald inom ridning. Lite som VM-finalen i hoppning var upplagd tidigare – vem är bäst på att rida olika sorters hästar? 
Dessutom bjuder studentryttartävlingarna, enligt Jon, på möjligheter att genom sitt hästintresse och sin ridning bygga ett nätverk världen över och skaffa nya kontakter som kan vara hela livet.  
– Det är en härlig umgängesform för unga studenter som får mötas och lära känna varandra, samt får en inblick i världens olika kulturer.
   
Werth red studenttävlingar
Som ägare är tävlingarna ett tillfälle att få visa upp sin häst för köpintresserade, internationella ryttare.
– Många fina hästar har förmedlats i samband med studentryttartävlingar. Dessutom har en rad stjärnor varit studentryttare under sin universitetstid, till exempel Frank Ostholt och Isabelle Werth för att nämna några.
Jon lånar ut två hästar under Student Riding Nations Cup i Lund. Dels Athene som kommer att gå semifinal i hoppning (1,20), dels ”Murre” som kommer att gå kvartsfinal i dressyr (LA). Här beskriver han dem:

Athene D, född 2008, är ett brunt och vackert holsteinersto e. Clarimo – Caretino.
– Hon älskar att hoppa, det är livet tycker hon!
Athene kom till familjen 2014 och blev genast Jons favorit. Hon är en dam med attityd och vill gärna vara i centrum. Stoet går fälttävlan på tvåstjärnig nivå och matchas för lantliga EM 2019, i år ingår NM i Ypäjä i augusti i planen.
– Hon är väldigt bildskön och hennes vackra huvud och stora, bruna ögon drar många blickar till sig.
  
Freddie Mercury, född 2010, är uppfödd hos Paul Schockemöhle på Gestüt Lewitz. Han är e. Bordeaux – Hotline – Rohdiamant xx.
– ”Murre”, som är hans stallnamn, kom till oss på Stenbacka 2014. Han är en ädel herre på dryga 180 centimeter i mankhöjd, men trots sin storlek är han väldigt trevlig att rida i dressyren.
Murre ligger på enstjärning nivå, i år kommer han att matchas mer för de internationella banorna.
– Han älskar att mysa och vill trots sin storlek helst bo i din jackficka. Murre är den häst i stallet som de allra flesta fastnar för först, säger Jon.
  

Jon och Athene D in action. Foto: Patrik Lundgren
    
Hästägaren Lena Malmqvist berättar:
Lena Malmqvist är ett stort fan av LARS (Lunds akademiska ryttarsällskap) och av studentryttarna med deras olika organisationer runt om i världen. När det är Nations Cup, och förstås när det var studentryttar-VM på Flyinge 2016, lånar hon alltid ut hästar till dressyren.
Lena är själv Grand Prix-ryttare och tävlar aktivt. I år har hon två hästar med – MyNumberOne.se (ja, han har förstås en egen hemsida) som kallas ”Uno” och är född 2010, e. Stakkato – Capitol I. Och så Thorup’s Uffe född 2008, e. Uffe Korshojgaard. Båda tävlar för närvarande S:t Georges och ska gå finalen i dressyr i Lund (kür samt S:t Georges-programmet).  
  
Uno är uppfödd till att bli hopphäst. Lena hittade honom i Paul Schockemöhles stall på Flyinge som nyligen inriden femåring. Hon beskriver Uno som en av de bästa hästar hon har ägt genom åren.
– Han har allt! Uno är både lugn och kan tända till och bli het, han har ett hjärta av guld och har aldrig dåliga dagar. Visst, han har inga flashiga gångarter – än. Men det kommer mer och mer ju starkare han blir, han är helt enkelt ”worth waiting for”!
  
Uffe köpte Lena för ett år sedan, han har gått från klarhet till klarhet, vilket i praktiken betyder att han tävlingsmässigt har gått från MsvC till S:t Georges under året. Uffe beskrivs av Lena som en arbetsmyra. Han går bättre och bättre ju hårdare pass och desto fler dagar han arbetar. Uffe har inte stora gångarter, men har en ridbarhet utöver det vanliga.
– Man blir bara så glad av att rida Uffe, säger Lena och fortsätter:
– Han blir bättre och säkrare på sina uppgifter för varje dag och brukar dessutom visa upp sitt allra bästa jag på tävling.
  
Varför lånar man ut sina tävlingshästar till okända studentryttare? 
Svaret låter självklart när Lena uttalar det.
– Jag arbetade som verksamhetschef på Lunds civila ryttarförening och hjälpte till att få fart på den akademiska ryttarföreningen LARS, som höll på att tyna bort. I och med detta var det också självklart att låna ut hästar när de arrangerar stora tävlingar.
– För mig är det ett sätt att ge tillbaka till ridsporten som har gett mig så mycket, att låta ungdomarna rida mina tävlingshästar. Det är vad jag drömde om själv som ung, jag har aldrig ridit några utbildade hästar förutom mina egna som jag har tagit upp i klasserna själv.
– Att få bjuda på det, och se glädjen i ögonen på ryttarna, är värt allt jobb runt omkring. Nu är det bara att hålla tummarna för att båda hästarna och det svenska laget presterar på topp under tävlingshelgen. Så att jag får se en svensk ryttare i dressyrfinalen på någon av mina hästar!
  
Se även Lenas hemsida: Lenam.se