Text: Ida Röök
Foto: Tomas Holcbecher och Adobe Stock
  
Det var tidningen Ridsport som först lyfte fram problemen som i dag finns inom fälttävlan. Detta i och med det långa tävlingsformatet där dressyren rids först, terrängen sedan och banhoppningen sist. I en granskning hördes flera kritiska röster.
Staffan Lidbeck – som själv har ridit fälttävlan på högsta nivå och varit förbundskapten för landslaget, samt är veterinär – står nu bakom ett upprop för att få till en ändring av sporten. Tillsammans med Lars Christensson, även han tidigare aktiv ryttare och nu en av Sveriges största fälttävlansprofiler, har han valt att gå ut med sina farhågor kring sporten som den ser ut i dag. Plus vad som måste till för att få en förändring.
De föreslår att ordningen på de olika momenten ändras så att dressyren går först, hoppningen sedan och sist terrängen. På det sättet rids exempelvis tävlingarna i prestigefyllda Aachen.
  
Sporten är svår att följa
– Det är två aspekter på det här och de går väldigt mycket hand i hand med varandra. Om vi börjar med att titta på fälttävlan som ren sport och hur den ska kunna överleva och behålla, eller kanske till och med öka, sin popularitet – då är en förändring av tävlingsformatet ett måste, säger Staffan.
Han och Lars menar att sporten i dag är väldigt svår att följa för både media och publik.
– Kärnan i fälttävlan är ju terrängprovet. Men i det långa formatet kan det pågå i flera timmar, ekipagen startar huller om buller och när sista ryttaren går i mål vet man egentligen ingenting om vad som har hänt i resultatlistan. Det tar ibland mer än en timme innan man har en aning, säger Staffan.
Han drar en parallell till hoppningens världscup.
– Där är det en timmes sändning, kanske två, och efter det vet man vem som har vunnit och inte. För mig är det solklart att terrängprovet, som är kärnan i vår sport, borde vara det som avslutar och ger ett resultat i tävlingen.
  
Många trötta hästar
Den andra aspekten han och Lars pekar på är hästvälfärden. Som det ser ut i dag, och även om man tittar bakåt i tiden, är det väldigt mycket som inte känns okej när det gäller hur hästarna hanteras efter terrängen. Detta för att klara veterinärbesiktningen inför den avslutande hoppningen.
– Det är många trötta hästar som tvingas gå banhoppningen sista dagen. Jag vill kunna ta med mig dig eller annan media till stallet under pågående tävling och visa hur det går till. Men som det ser ut nu hade det inte varit en bild vi hade velat ge. Vi vill att sporten ska kunna vara öppen och bra ur hästens perspektiv, säger Staffan.
Det han vänder sig emot är hästar som behandlas, med visserligen tillåtna metoder, för att klara veterinärbesiktningen.
– I ett stall efter terrängen kan åtta av tio hästar stå med dropp direkt in i blodet. Det känns inte okej. Och så har vi det här med att aggressivt och riktat kyla för att bromsa att en eventuell hälta blommar ut. Jag gillar inte att det har blivit normaliserat och nästan ett måste.
  
Emot hela proceduren
Med hjälp av kylning av ett ben kan man, enligt Staffan, motverka att en hälta syns på veterinärbesiktningen.
– Och så där håller man på, det är väldigt svårt att som veterinär stå emot. Jag vet andra som har, och jag har även själv, jobbat stenhårt med en häst för att den ska gå igenom besiktningen. I de allra flesta fallen hade det varit bättre för hästarna att inte hoppa, men det är en press att ryttaren ska fullfölja tävlingen, säger Staffan och fortsätter:
– Samtidigt har jag inget exempel på en häst som blivit akut sämre av att faktiskt genomföra hoppningen. Men jag vänder mig emot hela proceduren som vi håller på med. Både det rent sportsliga upplägget som är ganska ointressant, men också när det gäller hästarnas välmående.
  
Svensk skrivelse till FEI
Lars och Staffan har nu, genom Svenska ridsportförbundet, fått gehör för sitt engagemang. SvRF kommer att författa en skrivelse som ska lämnas över till det internationella ridsportförbundet FEI. Sverige ställer sig bakom Lars och Staffans förslag om ett ändra formatet upp till högsta nivå.
– Sedan är det här inget som kommer att hända över en dag. Det kommer att ta tid, det finns länder som är väldigt konservativa när det gäller de här frågorna. Men det allra viktigaste just nu är att skapa en opinion, säger Staffan och fortsätter:
– Jag tror faktiskt att det allra bästa hade varit om de stora tv-bolagen eller medierna satte ner foten och sa att det inte går att bevaka det långa formatet på ett vettigt sätt. Förlorar vi media, då förlorar vi publik. Vill vi att sporten ska överleva måste en förändring ske, med hästarnas bästa i första rummet.
  
Ridsportförbundet står bakom
De negativa reaktioner som finns mot Lars och Staffans förslag är att ryttarna skulle kunna rida ännu snabbare i terrängen och därmed överutnyttja sina hästar för att klättra i resultatlistan, om terrängprovet reds sist alltså.
– Det kommer alltid att finnas undantag, men jag tror högre om våra ryttare och hästägare. Dessutom har vi funktionärer på tävlingarna som skulle kunna se till att det inte blir så. Jag tycker inte att det argumentet är tillräckligt starkt för att inte genomföra den här förändringen. Argumenten för att ändra upplägget väger betydligt tyngre.
Efter tidningen Ridsports artikel gick Svenska ridsportförbundet ut med ett meddelande på sin hemsida. Där skriver de bland annat att de står bakom förslaget om ett ändrat format.
– Det är bättre både för hästarna och från sportslig synvinkel att fälttävlan avslutas med det som är tävlingens huvudmoment. Hästarna är klara efter terrängen och det blir lättare för publiken att förstå hur det går till, säger Margaretha Rödén som är ordförande i fälttävlanskommittén, i meddelandet.

Läs mer hos Svenska ridsportförbundet
Till tidningen Ridsports granskning (plus-material)

Ida Röök

redaktion@hippson.se