Text: Linnea Lindahl
Foto: Privat

Ina Bromander, uppfödare och hästägare, blev bekymrad när hon kom fram till sommarbetet för att titta till sitt ena sto med föl på måndagskvällen den 13 juni.
– Mitt sto rullade i hagen och betedde sig inte som vanligt. Bredvid sig hade hon ett föl som är ungefär en månad gammal. Jag förstod genast att något inte stämde och misstänkte tarmvred, kolik, säger Ina Bromander.
Hon började promenera med sto och föl tillbaka mot stallet som ligger ett par hundra meter från beteshagen. Hon ringde till distriktsveterinärerna, som dessvärre var ute på andra akutfall och inte hade möjlighet att komma.
– Jag ringde även en annan privat veterinär som inte heller kunde komma. Då insåg jag att det bara var att lasta och köra mot Ultuna djursjukhus, säger Ina.

”Hemskaste bilresan jag någonsin varit med om”
Hon fick med sig en vän som kunde åka med henne i bilen, lastade sto och föl och började köra de sex mil som skulle ta dem till Ultuna. En färd som brukar ta ungefär en timme med hästtransport.
Stoet försökte lägga sig i släpet flertalet gånger.
– Det var den hemskaste bilresan jag någonsin varit med om. När 600 kilo häst försöker lägga sig ned och rulla runt så skumpar det så mycket i bil och transport att jag trodde vi skulle åka av vägen, säger Ina. 
Hon ringde både 112 och ambulatoriska kliniken för att berätta att hon befann sig på vägen med sina hästar och behövde hjälp.
– En ambulans med veterinär meddelade att de kunde möta oss på vägen för att hjälpa till. Vi bestämde träff vid en parkering strax efter avfarten från motorvägen E4 vid Björklinge.
Men innan de hann köra av motorvägen blev det kris.
– Jag ser i backspegeln att dörrhandtaget på transportens lilla framdörr är på väg uppåt, men jag kan ju inte stanna mitt på motorvägen. Jag gasar på och tänker att jag måste hinna till avfarten.
Precis när Ina kör av motorvägen flyger den lilla framdörren upp.
– Då stannar jag bilen och ser stoet ligga på rygg med benen i vädret och huvudet hänger ut på sned genom framdörren.

Sprang lösa
Ina viftade med armarna och ropade på hjälp.
– Som tur var stannade en helt fantastisk man som började hjälpa oss med en gång. Jag öppnade rampen bak på transporten och på andra sidan den mjuka mellanväggen stod ett skrämt föl. Vi lyckades få ut fölungen, som då sprang runt lös bredvid motorvägen. Då kastade sig stoet upp och kunde gå ut ur transporten. Sedan kunde vi fånga in båda hästarna, berättar Ina.
Hon kontaktade 112 och räddningspersonal fick komma för att spärra av vägen. Veterinär anlände till platsen och gav stoet smärtstillande så att hon kunde stå upp.
– Jag ringde även min vän Agnes som tog med sig sin trailer. Vi beslutade oss för att köra sto och föl i varsin transport. Fölet fick lite lugnande för att kunna stå i släp och vara lite lugnare utan sin mamma. Sedan körde vi den sista biten till Ultuna, som tack och lov gick bra.



Fölet behöver en amma
Väl framme på Ultuna stod den förvarnade personalen redo vid parkeringen och hjälpte till snabbt på en gång. Stoet förbereddes för operation och fölet sattes i en separat box på sjukhuset.
– Redan i ett tidigt skede konstaterade de att tarmen hade vridit sig så pass illa att läget var kritiskt. De försökte rädda henne, men efter operationen berättade de att det inte fanns något att göra, säger Ina.
Stoet fick somna in. Nu står Ina med ett föl som har förlorat sin mamma. I sociala medier har hon sökt efter kontakter som kan erbjuda en amma till fölet, men ännu har hon inte hittat någon som passar.

”Skitjobbigt”
Dagen efter dramatiken mår fölungen ok än så länge och har ätit både mjölkersättning och mjölkpellets på sjukhuset.
– Hon är chockad och går och ropar efter sin mamma. Men hon har ändå provat på lite ersättning och verkar intresserad av att äta det. Det var faktiskt mitt finaste sto som gick bort och hon var dessutom nyligen inseminerad igen.
Ina försöker fortsätta framåt efter händelsen.
– Man måste ju bara hugga i och klara av det. Jag var med om en liknande händelse 2017 då jag förlorade två ston och en fölunge vid förlossningskomplikationer och tarmvred. Men den här fölungen har i alla fall fått råmjölk och börjat växa upp och så vidare, så vi hoppas att hon klarar sig. Men det är klart att det känns skitjobbigt.


Stoet hette Eugenie. Fölet är e. Springbank II VH och kallas "In a Moonlight".