Text: Annika Grundberg
Foto: Adobe Stock och Annika Grundberg
  
Ledda av moderatorn Karin Moberg Granström berättade dressyrryttarna Carl Hedin och Ulla Håkanson, hoppryttaren och unghästutbildaren Victoria Almgren och veterinär Karl-Henrik Heimdahl hur de ser på lösdrift, hagvistelse och sommarbete. 
  
Hästar är gjorda för att röra sig
Heimdahl började med att slå fast vissa fakta.
– Hästar är stäppdjur. Det är naturligt för dem att röra sig över stora ytor för att söka efter mat. Hela deras kroppsfysiologi är gjord för att vara i rörelse och det är deras naturliga tillstånd. Man kan inte avla bort något som tagit tusentals år att bygga upp. De grundläggande behoven försvinner inte.
Däremot menar han att vi kan få hästarna att acceptera ett annat sätt att leva. Men bara för att de accepterar detta betyder det inte att de mår bra. En käpphäst för Karl-Henrik är det här med kraftfoder. Ofta har vi en övertro på vikten av mycket kraftfoder, men det kan snarare stjälpa än att hjälpa menar han och förklarar.
– När man ger mycket energi in, i form av kraftfoder, och det är lite energi ut för att hästarna inte rör sig tillräckligt, då skapar man hästar som är "knäppa i roten". Olater är ett sätt för hästen att visa att den är understimulerad.
Hur stora hagar hästarna behöver råder det delade meningar om. Det skiljer sig också kraftigt åt vad det finns tillgång till i olika delar av landet och mellan gårdarna.
– Det beror på. Dels hur mycket man jobbar med hästen, dels utifrån individen. Man måste kunna läsa sin häst och se vad den behöver.
Jordbruksverkets tidigare rekommendation på hagmått, med ett minimum på 30 gånger 10 meter, ger inte Heimdahl mycket för.
– Det är väldigt minimini i min värld. I min värld behövs det ett hektar för tre till fem hästar, det är egentligen inte så mycket. De ska kunna bralla utan att skada någon för att det är för trångt.
  
Så håller ryttarna i panelen sina hästar
Victoria Almgren är en av våra mesta unghästutbildare av hopphästar.
– Vi är väldigt noga med att våra hästar får vara just hästar. De äldre tävlingshästarna är ute varje dag minst halva dagen. Våra tre- och fyraåringar går på lösdrift med fri tillgång till grovfoder. Jag har tio till tolv hagar, både större och mindre, släta och kuperade. Vi läser av vad hästen trivs bäst med helt enkelt.
Även hästarna hemma hos dressyrryttaren Carl Hedin går ute på dagarna.
– Alla våra hästar är ute hela dagarna. De får frukost ute och kommer in sent. På sommaren går de i gräshagar två och två.
Carl har sin bas i Särö söder om Göteborg. Där är det lermark och det sätter begränsningar för hagarna.
– På grund av underlaget har vi hästarna i grushagar på vintern. Men så fort gräshagarna håller går de där.
Carl säger att hästar som han har i träning under kortare perioder får gå ensamma och detsamma gäller hemma hos Victoria.
– Jag har aldrig haft en hästägare som inte vill ha sin häst i hagen, säger Carl.
Dressyrnestorn och tävlingsryttaren Ulla Håkanson har bara fyra hästar hemma i stallet.
– Jag har bara fyra hästar, två av dem är 27 år och de rids ut varannan dag. De går i hagen varje dag, vi har sandbotten, det var ett av skälen till att vi köpte just den gården. Men de går ensamma av säkerhetsskäl, hagarna ligger dock intill varandra så de ser ju varandra hela tiden.
  
På benen har hästarna hår
Karin Moberg Granström frågar panelen om deras hästar har skydd i hagen.
– Jag är inte så mycket för täcken. De klarar sig bra utan förutom när det är väldigt, väldigt kallt. Om de springer mycket på sommaren kan de vara påverkade av insekter. Då kan man lägga på ett insektstäcke och kanske låta dem gå ut tidigt på morgonen eller sent på kvällen, säger Ulla som berättar att hennes tävlingshäst har skydd på frambenen i hagen.
– Vi har inga skydd på hästarna i hagen. Det tar bara tid att sätta på och ta av, säger Carl och detsamma gäller hos Victoria:
– Vi har inga skydd. Det kan hända att vi sätter på boots om de lätt trampar av sig skorna eller benskydd om de har ett överben på insidan av benet.
  
Traumaskadorna ökar på sommaren
Statistik visar att traumaskadorna ökar med 32 procent på somrarna, så är sommarbete farligt?
– Det är klart att det finns risker med att släppa ihop hästar på bete. Det gäller att hitta grupper av hästar som är harmoniska tillsammans. Se också över betet, kontrollera staketen och ta bort sådant som kan vara farligt. De kan skada sig ändå, men då har man minskat risken. Det gäller att de har rejält med yta så att de kan sparka och puckla på varandra som de gör utan att det händer något. Särskilt om man släpper ihop nya hästar, då blir det lite fight, säger Karl-Henrik.
Hos Victoria, som har stora sommarbeten, går hästarna två och två.
– Vi släpper ihop hästarna två och två och de får stå bredvid varandra i stallet ett par dagar innan. Hästar som är hos oss för träning kortare tider släpper vi inte ihop med andra.
Carl lämnar sina hästar hos sin mamma och pappa vid deras sommarstuga.
– Jag lämnar hästarna hos mina föräldrar i Falkenberg där de går på bete. Hemma är vi begränsade av underlaget och leran. Men så länge vi kan använda gräshagarna går de två och två, säger han.
  
Lösdrift inte lösningen för alla
Victoria har sina unghästar i lösdrift. I övrigt har ryttarna i panelen sina hästar traditionellt på box. Både Flyinge och Strömsholm har byggt lösdrifter till skolhästarna, men projektet har inte utvärderats ännu.
– Vi väntar på utvärderingen av Flyinges och Strömsholms lösdrifter. Det har varit en del problem med bland annat skador och att hovarna slits. Hästar behöver tid att anpassa sig och jag tror att man ska låta hästar gå på lösdrift från det att de är unga om det ska fungera. Jag tror att det är svårt att få hästar som stått uppstallade i många år att anpassa sig. Så jag tror inte att lösdrift är lösningen för alla hästar, säger Heimdahl.
Carl håller med.
– För unghästar tror jag att det är bra, men inte för de äldre tävlingshästarna. De reser mycket och tas ut ur gruppen för att släppas in igen någon eller några veckor senare. Det skapar oro i gruppen tror jag, säger han och Victoria håller med.
– Jag håller med Carl, jag tror att lösdrift fungerar bra när gruppen av hästar är konstant. Det jag ser som mest positivt hos våra unga hästar som går på lösdrift är att de går ute dygnet runt och att det inte blir lika tungt att mocka. Det negativa är att de fäller senare men det positiva överväger.
Något som blivit populärt är så kallad "active stable" där hästarna utfodras i foderautomater som är placerade så att de måste röra sig mellan grov- och kraftfoderstationer. 
– Lösdrift är inte en riskfri miljö, men att hästar rör sig är alltid bra. Att hästar står i active stable kanske inte är så aktivt ändå. Det är lite som att man gör en hage med lite foderautomater i. Själv föredrar jag att de har tillgång till stora hagar, säger Heimdahl.
  
Hästens uppväxt som försäljningsargument?
Bryr sig hästköparen om hur hästen vuxit upp, frågar Karin Moberg Granström.
– Nej. Vi köper många hästar från Europa som inte växt upp som våra uppfödningar. De har kanske inte haft möjligheten att röra sig så mycket, svarar Victoria.
– Jag tror att det är en prisfråga. Kunder med mindre pengar ställer mer sådana frågor. För de som köper dyra hästar handlar det mer om hästens kvaliteter än uppväxt. Så uppfattar jag det, säger Carl.
Men Karl-Henrik poängterar att hur hästen haft möjlighet att röra sig redan som föl spelar stor roll för framtiden.
– Hur hästen har växt upp och rört sig spelar stor roll. Man vet att redan som föl är rörelse viktigt för utveckling av ledbrosk och skelett. Att de får röra sig mycket hela vägen fram till att man börjar jobba med dem är otroligt viktigt. Det är uppfödarens ansvar att se över vilka förutsättningar vi ger fölen.
Ulla framhåller vikten av varierat arbete för ungdomarna, både de två- och fyrbenta.
– Unga hästar och unga ryttare ska syssla med allt möjligt. Ta det lugnt med de unga hästarna. Fyraåringar behöver inte tävla.
Och Karl-Henrik upprepar sin käpphäst:
– Ger man för mycket energi in och för lite energi ut, då får man ridbarhetsproblem. Då hjälper det inte med besök hos veterinären. Så se över kraftfodret.

Annika Grundberg

redaktion@hippson.se