Text: Frida Bank
Foto: Privat
 
Det var i torsdags i förra veckan som Helena Wass red Franskan vid en travbana intill Sparreholms ridcenter. Plötsligt blev stoet skrämt av några kor och Helena ramlade av.
– När hon kände att jag inte satt kvar blev hon rädd igen och började bocka. Jag tänkte att hon nog skulle springa tillbaka till transporten, men såg att hon fortsatte runt banan i stället. Då började jag springa i motsatt riktning för att möta upp henne. Men det är ju en arab, så jag var inte tillräckligt snabb. Jag såg henne springa ut på fälten, sedan svängde hon av och försvann. Där slutade spåren, berättar Helena.



Flygplan och drönare
Sökinsatsen började direkt, då var Helena övertygad om att stoet skulle återfinnas inom kort. Men timmarna gick och solen gick ner.
– En gullig veterinär som bor på Sparreholm lät oss sova på hennes soffa. Både min man Waldemar och mina föräldrar kom dit. Vi skrev ett inlägg på Facebook som spreds väldigt fort.
Hela fredagen och lördagen letade människor och hundar efter Franskan. Till sin hjälp hade de bland annat flygplan och drönare, men Franskan var som uppslukad av jorden. De hittade inte några spår efter henne.
– I området finns både fält och skog, vegetationen är väldigt tät. Det hann gå många tankar genom mitt huvud. Att hon satt fast någonstans, hade brutit benet eller gått ner sig i ett kärr. Varje gång jag gick förbi ett kärr höll jag andan, tänkte att snart kommer det upp en hov. Varje natt när jag lade mig för att sova tänkte jag på att hon var där ute någonstans. Det var hemska bilder som kom upp. Jag vaknade med andan i halsen klockan fyra varje morgon.



Efterlängtat besked
På söndagen anslöt id-hunden Scooby. Efter att ha luktat på Franskans gödsel och täcke fick han upp ett spår.
– Den hunden är helt fantastisk. Han lyckades spåra länge, åt rätt håll.
Helena jobbar som mäklare och var tvungen att hålla i visningar på söndagen. Hennes man organiserade därför sökinsatsen den dagen. Helena ringde flera gånger för att höra hur det gick. Och äntligen kom beskedet som hon hade väntat på.
– Två män hade sett henne vid Enebåga. De tog det lugnt, lockade henne till sig och fick fatt i henne. Waldemar sa att de var på väg dit, sedan kunde jag följa dem via hans live-sändning på Facebook. Shit vad glad man kan bli! Jag ville bara skrika rakt ut. De som var på husvisningen ville också se, de hade hört om Franskan och var så glada för min skull.





Klarade sig utan skador
Franskan hittades ungefär en mil från travbanan där hon först försvann. Redan på lördagen hade Helena letat i området där hon hittades, så stoet har antagligen gått i cirklar. Sadeln hängde fortfarande kvar under magen på henne och hon var trött, men bortsett från några småsår var Franskan välbehållen. 
– Det jag har lärt mig under den här resan är att människor är så hjälpsamma. Man läser mycket hemskt, men när det verkligen gäller är det många som släpper allt i sina liv för att hjälpa en medmänniska. Jag har aldrig varit med om något liknande och hoppas att jag kan ge tillbaka på samma sätt någon gång.
  
Kallas för Samuraj
Nu är Franskan hemma igen och ska få några veckors vila, Helena kan se henne från fönstret. Stoet, som egentligen heter Wentyl Du Bienn, köpte hon i Frankrike för lite mer än ett år sedan. Under sökinsatsen ringde hon hennes uppfödare och berättade vad som hade hänt.
– Han svarade "det är inga problem, jag känner den hästen. Hon kommer att överleva. Hennes smeknamn är Samuraj".
Efter tre dagar på rymmen hade Helena nästan gett upp hoppet om att få återse sin älskade häst.
– Jag är jättelycklig att det fick ett så bra slut. Människor från hela Sverige kom och hjälpte mig att leta efter Franskan. Det är helt fantastiskt och jag har fått många nya vänner. I framtiden vill jag sätta en GPS på mina hästar.


Helena är öm i revbenen, men klarade sig annars oskadd från fallet. Hon har dock dragit på sig rejäla skoskav under helgens letande.

Tidigare på Hippson.se:
Trots tre dagar på rymmen – Franskan är oskadd
Stoet Franskan försvunnen