Foto: Edith Ekstrand (töltbilder) och Privat

Hej Johanna, berätta, hur fick du idéen till det här tv-projektet?
– Jag och min sambo Marcus Steenberg ville göra ett större projekt. Samtidigt diskuterade vi med våra vänner Sanna Ottosson, Melissa Fröhlich och Johanna Lassnack om att de ville prova att rida islandshäst. (Sen kunde tyvärr inte Johanna vara med denna gång, men hon ska eventuellt vara med i en uppföljare längre fram.)
– Så kom vi på idén att tjejerna skulle få en kort ridlektion och sedan testa att ''tävla'' islandshäst. Eftersom min mamma och syster, Maria och Jamila Berg, är utbildade domare och erfarna landslagsryttare tänkte jag att det kunde bli ett roligt avsnitt.
– Därefter planerade jag och Marcus upplägget. Jag hade mycket idéer om själva strukturen på programmet och Marcus är otroligt duktig tekniskt, så det blev ett bra samarbete. Vi är så glada och stolta över videon! 

Marcus Steenberg stod bakom kameran.

Upplever du att det finns fördomar mot islandshästar och islandshästridning bland ryttare som håller på med andra grenar? I så fall vilka?
– Jag hörde det oftare förr, i dag är rasen så mycket större och mer känd allmänt. Sedan är det så klart tråkigt när man stöter på någon enstaka kommentar eller fördom. I dagsläget tycker jag att en hästmänniska bör känna till islandshästen eftersom det är en så stor ras och den är mer etablerad än tidigare. 
– Det känns lite ”ute” att säga att islandshästar är små ponnyer, bara går på turridningar och att vi inte har stora tävlingar. Islandshästsporten har växt och utvecklats enormt mycket. I dag kan man tävla i både SM, NM och VM. Sedan har islandshästar börjat ta mer plats under till exempel Gothenburg Horse Show, Sweden International Horse Show, Elmia, Falsterbo och så vidare. Superkul! 

På vilket sätt är islandshästridningen lik hoppning respektive dressyr? Och vad är de största skillnaderna?
– När vi tränar islandshästen utgår vi från den klassiska utbildningsskalan. Vi jobbar ju lika med lösgörande arbete, styrka och kondition. Jag tänker att alla discipliner har som mål att träna sin häst för hållbarhet. Sedan har islandshästarna tölt och pass, vilket även innebär ett fokus på gångartsträning. Sammanfattningsvis kan vi säga att grundträningen ser likadan ut som för hopp- och dressyrhästar, men det som skiljer är vår specialisering mot att träna de olika gångarterna.

Melissa Fröhlich i tölt.

Vilka ”knappar” på islandshästen är svårast att hitta, om man bara har ridit hästar av andra raser?
– Har man inte ridit islandshäst tidigare kan det vara svårt att från början hitta de olika gångarterna. Islandshästridningen har som mål att hästen ska ridas i ren takt och att man separerar gångarterna väl. Om man inte har töltat förut är det inte alltid så lätt att balansera in hästen i ren takt i tölten.
– För en hel del ryttare blir det en utmaning att hitta rätt tajming med sin inverkan. Många islandshästar är känsliga och reagerar snabbt på till exempel sätet. Något jag har märkt är att erfarna storhästryttare ofta lär sig islandshästridningen snabbt. Melissa och Sanna var förvånande över hur lätt och roligt det var.

Hela teamet med ryttare, tränare och domare.

Vad kan de olika grenarna lära av varandra, tycker du?
– Det finns jättemycket att lära av varandra! Allt från hantering och skötsel till träningsfilosofi. Att under en dag, så här, få nörda ner sig och diskutera hästars träning och utveckling över raserna ger otroligt mycket. Ofta blir man ju lite hemmablind själv och det är viktigt att få perspektiv på sin egen träning.
– Till exempel diskuterade mamma och Sanna effekten av att ställa hästen utåt i träningen, det visade sig att båda använder sig av den övningen och att de tänkte ganska lika. Sedan är det ju skitkul att få en utmaning, att lära sig något nytt och att kasta sig ut på okänd mark. Det ligger nog i hästmänniskors natur att gilla det.

Se Hästkampen här: