Nyheter
Publicerad: 2018-08-09Genrefoto: Adobe Stock
Inget lätt beslut att omhänderta en häst: ”Vanligast är brist på foder och vatten”
Hur många hästar omhändertas i Sverige varje år? Och hur lång tid tar det från en anmälan till att hästarna omhändertas? Vi har ringt runt till alla län i Sverige och har fått in statistik och kommentarer från nästan alla. Här kan du ta del av statistiken – samt läsa en intervju med Marcus Björklund på Länsstyrelsen Skåne.
Text: Åsa Pernes
På frågan hur lång tiden är mellan anmälan och omhändertagande finns det inte ett svar, utan många. Detta eftersom inget omhändertagande är det andra likt. Det flera handläggare vi har talat med har konstaterat är dock att de i allmänhetens ögon ”antingen är för snabba eller för långsamma i agerandet”.
Tittar man på den statistik som finns över antalet hästar, som Jordbruksverket har ställt samman (2016), framkommer att flest hästar finns i Skåne. Där görs även flest omhändertaganden. Vi kontaktar Marcus Björklund som är chef för djurskyddsenheten vid Länsstyrelsen Skåne, detta för att ställa några frågor om omhändertagande av hästar.
Hej Marcus! Länsstyrelsen får ibland kritik när det gäller omhändertagande av hästar. Omgivningen menar på att ”djuren har det bra” och att ni har tagit fel beslut. Varför har ni så olika uppfattning?
– Ibland handlar det om att djurägaren har djurförbud sedan tidigare. Har du fått ett djurförbud krävs inte att du sköter djuren du har skaffat dåligt för att ett omhändertagande ska ske. Med djurförbud får du inte ha djur över huvud taget. Lagstiftaren vill inte att djuren utsätts för risken att bli vanskötta. I lagstiftningen kan du läsa att även om du sköter en del av djurens behov på ett hyfsat sätt, men brister på andra sätt, kan det leda till ett omhändertagande.
Marcus förklarar vad han menar genom ett exempel:
– Säg att vi kommer ut och ser ett par hästar som är vettiga i hull och hovar, men det finns en hel del andra allvarliga brister. Några av hästarna är exempelvis sjuka och behöver få veterinärvård akut, trots flera uppmaningar om att åtgärda bristerna så sker inte detta. Då kan det bli aktuellt med ett omhändertagande av hästarna.
Vad är den vanligaste anledningen till att hästar omhändertas?
– Det är nästan alltid en kombination av saker. Men vanligast är brist på foder och vatten, magra hästar, dåliga hovar och sjuka hästar som inte får vård.
Om ni kommer ut och ser att hästar saknar mat och vatten, fyller ni på om det finns? Eller får ni inte göra det?
– Vi får göra det så klart, men vi vill helst att djurhållaren själv gör det. Om inte personen är där söker vi honom eller henne och frågar när djurhållaren kan komma och ge hästarna mat och vatten. Kommer vi ut till övergivna djur, och vet att det kommer att ta timmar innan de får vatten, ger vi dem givetvis detta om det är möjligt och lämpligt. Det gör polisen också i sådana situationer. Foder är däremot känsligt att ge, alla hästar kan inte äta allt. Men vatten ger vi som sagt om det går.
Kan hästar omhändertas om den enda bristen är att de saknar hästpass?
– Nej. Hästpassen ligger under smittskyddsdelen i lagen. Hästar ska kunna identifieras, men saknas pass är det ingen egentlig djurskyddsbrist i sig. Ser vi fullt friska hästar och den enda bristen är att pass saknas, då får hästägaren ett föreläggande om att skaffa hästpass.
– Sedan är det inte helt ovanligt att hästar som vanvårdas saknar pass, eftersom det här ofta handlar om hästar som har anskaffats för lite pengar. De här hästägarna skaffar gärna många hästar också, här tycker vi oss se ett samband.
Marcus Björklund vid Länsstyrelsen Skåne.
Har förändrat sina rutiner
När Marcus får frågan om det finns någon bortre gräns för hur lång tid ett ärende får ta, då är han först noga med att förklara att han bara kan svara för hur de på Länsstyrelsen Skåne arbetar. Han berättar sedan att de har ändrat sitt arbetssätt stegvis.
– Vi har tittat på det som har fungerat och det som inte har fungerat, sedan har vi gjort en hel del förändringar utifrån det. Vilket innebär att vi bland annat följer upp ärendena snabbare och skriver tydligare förelägganden.
En annan skillnad är att alla kompetenser (alltså veterinärer, inspektörer, handläggare och jurister) kommer in i ärendet tidigare.
– Vilket gör att vi får en bättre och tydligare överblick över ärendet, det gör att vi snabbare kommer fram och att ledtiderna kortas ner. Vilket i sin tur gör att vi oftast är klara med ärendena inom ett år, det är bra både för hästägarna och för hästarna.
Ägaren får ofta en extra chans
För att förklara vad han menar tar Marcus ett exempel.
– Tidigare när vi kom ut och såg en häst som behövde veterinärvård akut, då valde vi mellan att omhänderta hästen direkt eller att ge djurhållaren ett föreläggande från kontoret om att ge hästen veterinärvård. Det här gjorde att det ibland kunde ta flera månader innan djurhållaren blev tvingad till att vårda sin häst.
Numera får djurhållarna i stället ett föreläggande direkt när inspektörerna är ute hos dem i fält.
– I föreläggandet står det att djurhållaren måste låta veterinärundersöka hästen och inkomma med ett veterinärintyg inom tre till fem dagar. Med den gamla lösningen var det större risk att man var tvungen att omhänderta hästen som behövde veterinärvård, eftersom man inte kunde vänta tills en ovillig djurhållare blev delgiven föreläggandet. Med dagens system får djurhållaren oftare en extra chans att rätta till problemet, samtidigt som det genomsnittliga ärendet blir snabbare hanterat, säger Marcus och fortsätter:
– Antingen blir hästen undersökt och får nödvändig vård genast genom ägarens försorg, eller så blir den det direkt när fristen för att komma in med veterinärintyget har gått ut.
Övergivna hästar är ett dilemma
När vi kommer in på övergivna hästar menar Marcus att det är ett trixigt ämne.
– Säg att du ställer dina hästar i en hage och drar, du kommer inte tillbaka trots att överenskommelsen är att du ska ta hand om dem. Då är hästarna övergivna, det är ett tydligt exempel. Om du däremot har ett skriftligt avtal med stallägaren, där det står att han eller hon ska fodra och även ansvara för en viss del av skötseln. Då är det inte riktigt lika tydligt att hästarna är övergivna, säger han och fortsätter:
– Det här händer på hund- och kattpensionat också. Djurägarna lämnar in djuren, betalar inte och hämtar aldrig ut dem. Det är otroligt viktigt vad som står i avtalet.
Marcus tar ett annat exempel, som är bra att beakta för stall- och betesuthyrare.
– Om du lämnar in ditt djur till en veterinärklinik brukar det stå i avtalet att om du inte betalar för ditt djur så övergår djuret till kliniken, det innebär då att veterinärföretaget förfogar över djuret. Det borde kanske stå något liknande i uthyrningsavtalen när det gäller stall och sommarbete också, säger han.
När vi pratar om sommarbete kommer vi in på kravet om daglig tillsyn och vad det innebär.
– Du ska kontrollera alla hästarna som går i hagen och se om de behöver veterinärvård eller inte. Dessutom ska du se till att de har mat och vatten och att det inte finns några skaderisker som exempelvis omkullrivna staket. Det räcker inte med att bara åka dit och fylla på vatten.
Gör ni felbedömningar ibland? Har det hänt att ni har ändrat er?
– Det är klart att det kan hända. Vi får ibland veta från domstolen att vi har gjort fel, då får vi titta på vad de säger och ta lärdom av det.
Tufft besked för hästägaren
Bakom ett omhändertagande kan det finnas stora tragedier.
– Det kan vara väldigt svårt att förstå och acceptera att man inte får ha kvar sina hästar, som man verkligen tycker om, säger Marcus Björklund.
Han tystnar en stund och konstaterar:
– Hästmänniskor är lite speciella. Jag vet hur det är, för jag har själv jobbat med hästar i flera år. De vet hur de ska ta hand om sin häst och tycker oftast att de gör det bäst själva, och de flesta gör det förstås på ett bra sätt. Men baksidan av myntet är att de inte alltid är så mottagliga för påpekanden om brister från myndigheter.
Det kan vara svårt att hitta uppstallningsplatser till hästar som omhändertas akut, berättar några av de djurskyddshandläggare vi pratar med. Kanske blir det lättare nu efter den 1 juni i år, när ansvaret för uppstallningsplatser har flyttats från polisen till länsstyrelsen. Det innebär att länsstyrelserna får nya arbetsuppgifter och för att kompensera för detta har man anställt 36 nya medarbetare i Sverige, varav tre arbetar i Skåne.
Omhändertagna hästar efter län och år
(Klicka för stor bild)
I tabellen visas hur många hästar som har omhändertagits enligt Djurskyddslagen paragraf 31 eller 32. Detta enligt vad respektive länsstyrelse själv har meddelat.
Här nedan följer ett par exempel vi har fått in från landets länsstyrelser vad gäller omhändertaganden av hästar. Exemplen visar att det kan ta allt från några dagar till flera år innan hästarna omhändertas.
När omhändertaganden har skett inom några dagar har det inte så sällan handlat om övergivna hästar. I de långdragna ärendena kan man se att det ofta är brister som återkommer och att djurägarna åtgärdar en del av dem, men att bristerna sedan upprepas.
Här finns även tragiska fall där djurägare har blivit sjuka och inte har kunnat ta hand om sina hästar. I flera fall har de inte haft någon som har kunnat hjälpa dem med den dagliga tillsynen.
Exempel 1
”Första kontrollen skedde i september och ett år senare togs hästarna omhand. Då hade vi gjort sju kontroller men djurägaren åtgärdade inte bristerna, utan det blev snarare sämre.”
Exempel 2
”Beslut om omhändertagande togs i februari 2017. Bristerna hade funnits sedan 2009.”
Exempel 3
”Vi hade haft några tidigare ärenden, men inget indikerade att det var så dåligt som det sedan blev. Vid kontroll 2015 hittades kraftigt avmagrade hästar samt en död. Hästar omhändertogs samma dag.”
Exempel 4
”Dagen efter anmälan inkom åkte vi ut och tittade till hästen och såg att den inte mådde bra. Stallägaren var där, men vi fick inte tag på djurägaren. Hästen omhändertogs efter tio dagar.”
Exempel 5
”Deras djurhållning har varit föremål för länsstyrelsens åtgärder sedan 2012, då de flyttade till vårt län. Beslut om omhändertagande togs 2015. Familjen flyttade till ett nytt län, men även där har det blivit beslut om omhändertagande av hästar. Flera i familjen har nu djurförbud.”
Exempel 6
”Djurägaren hade sedan tidigare djurförbud, men i stället för att göra sig av med hästarna försvann djurägaren. Ett och ett halvt år senare fick länsstyrelsen ett anonymt tips och hästarna omhändertogs.”
Exempel 7
”Det aktuella ärendet påbörjades den 5 oktober och hästarna omhändertogs den 29 i samma månad, eftersom hästarna var övergivna.”
Exempel 8
”Hästarna var nära att bli omhändertagna i november 2015. Djurägaren fick senare djurförbud och skrev då över hästarna på en person som bodde väldigt långt bort från djuren. Alla hästar omhändertogs i juni 2016.”
Exempel 9
”Vi hade något år tidigare haft ett ärende och då fick ägaren ett par timmar på sig att rätta till bristerna, vilket skedde. När den nya anmälan kom handlade det i princip om samma brister, bland annat om foder, vatten och skydd. Tre kontroller tre dagar i rad gjordes, utan att djurägare rättade till bristerna. Vilket gjorde att hästarna blev omhändertagna omedelbart.”
Exempel 10
”Ett år efter anmälan omhändertogs hästarna, men de återlämnades till ägaren efter en månad då ägaren hade fått en ny livssituation.”
Exempel 11
”Anmälan kom i februari och beslut om omhändertagande togs den 8 april.”
Exempel 12
”Ärendet påbörjades den 11 maj och beslut om omhändertagande togs den 21 maj.”
Två kommentarer återkom under våra samtal med djurskyddshandläggarna, formulerade på olika sätt men med samma andemening:
1. ”Vi har inte den hårdaste djurskyddslagstiftningen längre.”
2. ”Länsstyrelsen är inte intresserad av att ta djur. Det här är inget vi gör för att vi tycker att det är roligt.”
taggar
Liknande webbartiklar
- Samtal med tre inspektörer: Om hot, hästar som far illa – och om att göra skillnad
- ”Hästarna hade i stort sett svultit ihjäl”
- Inspektörer går på knäna: ”Vi vet att djur far illa men hinner inte åka ut på allt”
- Ny djurskyddslag från 1 april – skyddet för tävlingshästar stärks
- Hästarna saknade mat och vatten – omhändertogs
- Övergiven häst omhändertagen
- Ägaren anmäld för djurplågeri – nu ska de överlevande hästarna få nya hem
- Sju hästar hittades döda i hage – ägaren polisanmäld för djurplågeri
- ”Inget stöd i lagen för ett omhändertagande”
- Påstår att hästarna såldes till Tjeckoslovakien
Här är årets hästföretagare
För sjunde året delar Hästföretagarcentrum ut utmärkelsens Årets hästföretagare. Nu står det klart att Tunarps Säteri får motta priset för år 2023.
Läs motiveringen: "En tydlig strategi och arbetet drivs målmedvetet"
Om avelsvärdering i veckans Hästonsdag
Per Skoglund berättar om hur en avelsvärdering går till. I ett härligt inslag får vi följa med till Grevagården och årets avelsvärdering.
Avlivning av häst –så kan du förbereda dig
Att ta farväl av en bästa vän är en av de svåraste stunderna för en häst ägare. Det är ett tungt men viktigt ansvar och förberedelse kan underlätta.
Efter Ponnyakuten: ”Fick skriva autografer”
Filippa sökte till Ponnyakuten för att Ludde inte gick att longera. För Hippson berättar hon hur det var där, att bli känd och vad som hände sen.
Kreativ belysning väcker uppmärksamhet
Norska Frida Børli Solaker upplever att många vill ha samma lösning för att lysa upp ridbanan som hon skapat. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.
"Lösningen har fungerat utmärkt för oss i två och ett halvt år nu"
Ridsporten glöms bort i ny idrottsutredning
Regeringen gav i uppdrag att se över idrottsanläggningar – men de tog inte med ridsporten. Nu finns risk att gå miste om framtida investeringar.
Bildspel: Följ med hem till Erica och Thomas
Utanför Tomelilla hittar vi Erica Swartz Ryan och Thomas Ryans gård. Här har de hagar så det räcker och blir över, varsitt stall och totalt fem olika ridbanor.
"Ibland blir kontrasterna så påtagliga"
Resten av hästvärlden diskuterar femtio nyanser av blått. Maria Yttermyr befinner sig i ett parallellt universum: en distanskurs i targetplacering.
Ställer sig frågan i bloggen: är dressyren för hästen eller människan?
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Nu är brunstsäsongen här
Med ljusare och längre dagar kommer brunsten i gång hos våra ston vilket kan påverka deras beteende. Men vad händer när stoet brunstar?
Hjälpte polisen med bortsprungna hästar
Klockan 01.45 vaknade Hanna Lundberg av att telefonen ringde då. Det var polisen som stod med två hästar. Hon åkte dit med transporten.
La ut ben och huvuden från döda hästar
Länsstyrelsen ville ta en kvinnlig gårdsägares djur. Hon valde då i stället att avliva sina sex hästar och sprida kadaver och slaktrester över gården.
Mulan är en förebild för åringarna
Cerina Lindström köpte den envisa mulan Mulle Meck för två år sedan. Han blev snabbt en modig förebild för de yngre kompisarna i hagen.
"Den största skillnaden mellan en häst och en mula är envisheten"
»En glad häst utgör basen i vår sport«
Jessica von Bredow-Werndl har sett över sin egen och hästarnas vardag. En mer naturlig hästhållning och ryttarträning har gett resultat.
"Det går alltid att hitta ett sätt att träna som passar just din häst"
Professionell ridanläggning med ridhus
Utanför Nyköping finns en gård perfekt för att kombinera olika företaganden. Där finns totalt 20 boxar, ridhus och två ridbanor.
Konferensanläggning, festlokal och produktion av fläderdryck
Ordet tystnadskultur klistras på ridsporten
Hippsons publiceringar om tystnadskultur har fått Niklas Jonsson att fundera. Vad är egentligen tystnadskultur? Och hur får den få oss att agera?
Ordförande i SvRF:s hoppkommitté: "Kanske inte är så svart eller vitt"
Nytt ljus på din hästtransport
Böckmann erbjuder nu en ny ambient belysning som ger ett mjukt sken. Lamporna säkerställer bra belysning av omgivningen vid backning.
Häst bremsades - man döms för djurplågeri
En häst hade sår på mulen vid en oanmäld kontroll. Hästägaren erkände då att han hade bremsat hästen och lämnat den uppbunden.
Lag-SM i distansritt går genom Västerås
Den 26 juni rids lag-SM i distansritt genom centrala Västerås. Mälardalens distansryttarförening arrangerar distansritten under SM-veckan.
Projekt för att minska kvarka på ridskolor
I ett nytt pilotprojekt samarbetar Svenska ridsportförbundet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att minska kvarka på ridskolor.
"Finns ett behov att prata om svåra frågor"
Den senaste tidens mediala fall från ridsporten har väckt frågor om tystnadskultur. Vad gör förbundet för att motverka tigandet?
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
- Sju punkter för en bra sits: ”Vanligt att ryttare sitter bakom vertikalen”
- Douglas Lindelöw: "Tillbakavisar bestämt anklagelserna om misskötsel av hästarna"
- Patrik Kittel besvarar kritiken
- Träna sitsen med Emelie Brolin: ”Måste få in mer fysträning i sporten”
- Nellie Berntsson flyttar tillbaka till Sverige
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Allt fler upptäcker WE
– Porträtt: Sara Algotsson Ostholt
– Hitta samspelet med slingan
– I huvudet på Steve Guerdat
– Ridning under småbarnsåren
– Få hästen lösgjord i balans
...och mycket, mycket mer!