Text: Frida Bank
Foto: Privat

Malin Axelsson och Emilia Aronsson läser sista året på programmet IT, medier och design på Södertörns högskola. De har skrivit en kandidatuppsats ihop och ämnet blev artificiell intelligens, AI, och dressyr.
– Jag har varit intresserad av hästar hela livet så för mig var det naturligt att skriva något om häst och teknik. Emilia är också en sportmänniska, främst intresserad av fotboll. Vi tycker båda att bedömning av sport är intressant och kom fram till att det inte används så mycket teknik inom bedömningen av dressyr och vi landade i att kika vidare på det, säger Malin.
De har intervjuat 13 svenska dressyrdomare som ger sin syn på domarrollen och hur de ställer sig till att använda ett AI-bedömningssystem inom dressyr.
– Något som förvånade mig lite var att domarna var så positiva. Ingen sa "nej" till att använda ett AI-system. Alla sa "ja", men kanske följt av ett "men...". Alla "men" landar i ovisshet, att domarna inte har så mycket kunskap om vad AI kan göra, men de tycker att det vore bra om det kan förbättra bedömningen och göra bedömningen mer rättvis.

Svårt bedöma samspel och välfärd
Flera av domarna tror att ett AI-system kan bedöma mer noggrant än människan, vilket skulle ge ett mer korrekt och rättvist resultat. De flesta tror dock att man inte enbart kan använda sig av AI-bedömning eftersom dressyr inte bara handlar om att utföra svåra rörelser, utan även om känsla och estetik. Domarna lyfter att de har stor tillit till att AI kan bedöma saker som var hästen placerar sina hovar, om en volt är helt rund eller om ett galoppombyte har gjorts på rätt sätt. Däremot är det svårare att mäta hur hästen och ryttaren samspelar med varandra. Nio av 13 domare var också eniga om att en mänsklig domare behövs för att kunna bedöma hästens välfärd och mående.
– Dressyrdomarna vi pratade med var positiva, men de ville inte lämna över bedömningen helt till AI, de vill även själva vara där. Det är så man gör inom gymnastik, att man har både domare och AI-domare, förklarar Malin.

Tror på mer rättvis bedömning
Under intervjuerna har domarna berättat om faktorer som de tycker påverkar objektiviteten vid bedömningen i dag. De tar upp barn som tävlar, kända ryttare eller om domaren känner/känner igen ryttaren. De menar att barn som tävlar behöver få ett annat bemötande än vuxna ryttare genom ett större fokus på att uppmuntra det som är bra, samt att protokollet måste utformas så att barnet förstår domarens kommentarer. Det lyfts fram som en svårighet för ett AI-system att klara av.
Tio av tretton domare menar däremot att de medvetet eller omedvetet ger kända ryttare högre poäng, vilket ett AI-system inte skulle göra.
– Känner domaren igen ryttaren kan de omedvetet ge ekipaget högre poäng, eller tycker domaren om skimmlar kanske skimmeln får bättre poäng. Sådan subjektiv bedömning sker och det kan man inte göra så mycket åt, alla är människor, men förhoppningsvis kan AI vara mer objektiv i sin bedömning, säger Malin.
Nio domare nämner också svårigheten att objektivt bedöma olika hästraser. Sex domare tror att det kan vara svårt för ett AI-system att anpassas till alla raser och rörelsemönster som finns.
Tre domare tar upp VAR-bedömningen inom fotboll, och menar att det skulle vara positivt att i efterhand kunna studera valda delar av en ritt igen för att kunna göra en mer korrekt bedömning.

"Det ligger längre fram i tiden"
Sammantaget är domarna positiva till en förändring av bedömningen och flera av dem säger att de har väntat på att någon typ av teknik ska komma att användas inom dressyren. De ställer dock flera krav på systemet för att de ska vilja testa det och de är i dagsläget negativa till att helt ta bort människans roll i bedömningen.
Tror du själv att AI kommer att användas inom dressyren i framtiden?
– Ja, det tror jag absolut men det är inget som händer om två-tre år, det ligger längre fram i tiden. Att ett system spårar hur människan rör sig, som inom gymnastiken, kan säkert omvandlas till att systemet spårar häst och ryttare. Det tror jag inte alls är svårt att ta fram, det kan ligga inom fem år om man är motiverad. Men ett system som kan läsa av och bedöma om det är en SWB-häst eller en fjording på banan, där kanske det börjar bli svårt, säger Malin.
– När det kommer så tror jag att AI kommer att vara ett komplement under lång tid. I de högre klasserna kanske man successivt har AI-domare på långsidorna och mänskliga domare på kortsidorna, sen kanske man bara har kvar C-domaren. Det känns som att det ligger väldigt långt fram att man skulle ta bort alla mänskliga domare, för det får inte bli fel.

Häst och teknik i framtiden
Malin och Emilia gör just nu praktik och sedan är det dags att avsluta studierna. Just nu finns inga planer på att göra något mer kring AI inom dressyr.
– I dagsläget har vi inte tid att forska vidare på ämnet men jag tycker att det är väldigt intressant. Om man skulle gå vidare hade vi behövt hjälp av någon med mer AI-kunskap för att få mer input på just teknikdelen och vad som är möjligt. Då hade man kanske kunnat skapa en prototyp och visa hur det kan fungera, men det behövs fler intresserade än bara vi två studenter. Jag skulle gärna jobba mer med häst, teknik och utveckling i framtiden för det är jätteintressant. Vi får se var det landar, säger Malin.

Läs kandidatuppsatsen här

Läs mer i Forskningskollen: Forskning visar att dressyr inte bedöms objektivt