Det finns i dag 31 hästar per 1 000 invånare i Sjuhärad, varje år producerar landets hästar hela två miljoner ton hästgödsel. Hantering av hästgödsel är ett kostsamt problem för många hästägare – samtidigt som lantbrukare efterfrågar lättillgängliga näringsämnen till sina gårdar, enligt ett pressmeddelande om projektet.
  
Betalar ofta dyrt
Projektet ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad”, som skapades för att visa att det går att få kretslopp för hästgödsel – från stall till mark – är nu i sin slutfas. Undersökningar i projektet visar att det finns en stor vilja att samarbeta mellan lantbrukare och stallägare i Sjuhärad för att hästgödseln ska kunna användas som en resurs.
Stallägarna, som ofta betalar dyrt för att forsla bort gödseln, anpassar till exempel gärna vilket strömaterial de väljer att använda för att gödseln ska kunna bli en attraktiv och näringsrik produkt för lantbrukare och för att de själva ska kunna spara pengar. De mallar för samarbetsavtal som tagits fram av projektet ska också underlätta gödselhanteringen.
Tre pilotfall som utförs på olika stalltyper i Sjuhärad visar dessutom att gödseln, på ett enkelt sätt, går att använda som en resurs och att det finns ett intresse – både på ett ekonomiskt och på ett miljömässigt plan – hos lantbrukarna att använda hästgödsel till att sprida på åkrarna.
  
Gör det för miljön
Lantbrukare Per-Johan Strömbom som är med i ett av pilotfallen håller helt med och säger:
– Jag är ekobonde och gör det här i första hand för miljön. Det känns helt fel att köra hästgödseln till deponi, när det faktiskt kan vara en resurs. Bra är även att stallet ligger så nära, det kan ge viss ekonomisk fördel för mig också.
Anna Grudén, som är ordförande i Brämhults ryttarsällskap som också deltar i ett av pilotfallen, påpekar att den dyra gödselhanteringen har minskat betydligt.
– För oss som ideell förening har gödselhanteringen varit en stor kostnad. Det har också känts fel att man sett hästgödsel som sopor, inte som en resurs. Vi tänker på gödseln ur hållbarhets- och miljösynpunkt, och tycker dessutom att det är mycket bra att bonden som ska hämta gödseln bor så nära.
Projektet ”Hästgödsel i kretslopp – Sjuhärad” drivs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Hushållningssällskapet Sjuhärad, Maskinringen Sjuhärad och Kommuner i Sjuhärad och finansieras av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund.
   

Lantbrukare Per-Johan Strömbom och Anna Grudén, ordförande i Brämhults ryttarsällskap, tycker att alla vinner på att de har skrivit samarbetsavtal och nu bidrar till ökat kretslopp i Sjuhärad. Detta genom att hästgödseln används och sprids på åkrarna.

Ida Röök

redaktion@hippson.se