Text: Åsa Pernes
Foto: Carina Persson
    
Det var en vanlig dag tidigt i våras. Fint väder, fåglarna kvittrade och Carina och hennes häst skulle ta en tur i skogen på en väg de hade ridit på förut.
– Vi red på en skogsväg där det är fårstängsel på båda sidorna. Plötsligt vinglade Okidoki till. Jag vet inte om han hörde eller såg något. Men han vände på huvudet och tittade bakåt, då tappade han fokus på sina bakben, berättar matte och fortsätter:
– Han liksom slängde ut rumpan, plötsligt hade han fått in bakbenet i fårstängslet. Det gick fort, han blev förstås orolig och började trampa runt. 
Carina klappade och pratade med Okidoki för att hålla honom lugn. 
– Men till slut gick det inte, han fick panik och stegrade sig så högt att jag föll av och hamnade på stenmuren inne i fårhagen, med stängslet över mig. Okidoki gick också omkull och hamnade i hagen, men han kom upp på benen ganska kvickt.
 
Kunde inte röra sig
Helt plötsligt låg Carina bara där på stenmuren, med stängslet som höll henne fast. 
– Jag kan inte resa mig upp och hjälpa min häst utan ligger där och försöker prata med honom. Det var en fruktansvärd känsla att se Okidoki rycka och dra med stängslet runt benet, verkligen hemskt!
Hästen rycker och sparkar med sitt bakben. Han gör allt för att bli av med stängslet och varje gång han rycker till så rycker det även i Carina, eftersom nätet ligger över henne. 
– Vilken tur att jag inte hade det runt halsen. Det hann jag tänka flera gånger när jag låg där på stenmuren, för då hade jag nog varit död, säger hon.
Här blir det en paus, för det är nu minnena kommer över Carina. Hon berättar att hon inte har varit tillbaka på platsen sedan olyckan. Det har varit alltför obehagligt att tänka på den där dagen.
– Jag vill glömma den, säger hon, men fortsätter ändå berättelsen:
– Min häst var ganska smart. Han fortsatte att rycka och sparka med bakbenet och för varje spark såg jag att stängslet åkte längre och längre ner på benet.
    
Började jaga fåren
Plötsligt har Okidoki fått bort stängslet och är ”fri”, han springer runt helt hysteriskt i hagen. Då får han syn på fåren som går där.
– Av någon anledning tycker han väldigt illa om får. Så plötsligt har jag en häst som springer hysteriskt och jagar får i en hage, säger Carina.
När hästen kom loss från stängslet lättade även trycket över henne, hon reser sig upp och går mot Okidoki för att försöka fånga honom.
– Då ser jag att det ligger ett annat stort gammalt fårnät på marken. Jag hann tänka många tankar när han sprang mot stängslet som låg inbäddat i gräset och såg framför mig hur han skulle fastna igen. Min häst sprang rakt över det och jag såg hur det rörde sig, men han fastnade inte.
En rädd Lyckans Okidoki springer sedan och ställer sig i ett hörn av hagen, där kan Carina äntligen fånga honom.
– Jag ville bara komma hem med min häst till stallet så fort som möjligt, för att skölja av hans ben och se hur allvarligt det var. Benet var upprivet men han var inte halt så vi gick hemåt, jag och en stirrig Okidoki. Både han och jag var chockade och det var fyra långa kilometrar hem.
  

Till vänster muskelskador och till höger skadorna på benet. I mitten stressymtom på bogen efter olyckan.
 
Hade kunnat sluta riktigt illa
Första timmarna efter en skada är viktiga. Carina är utbildad hästmassör, hon gjorde en inledande kontroll av Okidoki och bokade tid hos hästkliniken. Dessutom kylde hon skadan och behandlade med laser i väntan på veterinärbesöket.
– Sår läker, det vet jag. Det är värre med muskelskador eftersom de kan vara långdragna och svåra att få elastiska. Gamla ärrbildningar kan leda till rörelsestörningar som påverkar hästarna resten av livet, menar hon.
Det Carina var mest rädd och nervös för var att Okidoki skulle ha fått någon sen- eller gaffelbandsskada. Men det visade sig att han hade kommit ganska lindrigt undan med tanke på vad som kunde ha skett. Han hade kraftiga muskelskador och ett väldigt sårigt bakben. Skadorna läkte fint, det var värre med den mentala rädslan. Den tog längre tid att arbeta bort.
– Första tiden var det svårt att rida ut, han var helt blockerad. Han litade inte på mig, det här tog ett par månader att komma över, berättar Carina och fortsätter: 
– Nu är han trygg med mig igen och allt är som vanligt. Fast rasslar det någonstans hoppar han till och blir rädd, det kommer nog att dröja kvar länge.
  
Märken på kroppen efter nätet
På frågan hur det gick med henne själv skrattar Carina bara.
– Du vet hur det är med hästmänniskor. Det första man tänker är, hur gick det med hästen? Men jag klarade mig bra. När jag väl kom in på kvällen och började klä av mig var ena höften knallblå och jag hade som röda märken över kroppen efter fårnätet. Det såg ut som att jag hade fått stryk. Dessutom stukade jag en handled.
Det var en riktig mardrömsritt, men både Carina och Lyckans Okidoki klarade sig alltså utan allvarliga skador. Och under sommaren och hösten har ekipaget tävlat både dressyr och fälttävlan med fina resultat.
– Vi måste ha haft en ängel som vakade över oss den dagen, avslutar Carina.