Text: Frida Bank
Foto: Adobe Stock

Rapporten är en litteraturgenomgång av drygt 16 000 abstrakt publicerade mellan åren 1980 - 2020, med fokus på metodernas vetenskapliga kvalitet gällande effekt på häst, hund och katt. Metoderna som tas upp är akupunktur, elektroterapi, ljusterapi, mjukdelsbehandling, mobiliserings- och manipulationsmetoder samt ”övriga metoder”. 
– Det har inte gjorts en sådan sammanställning förut. Det vi ville var att skaffa ett underlag för att kunna ge så objektiv information som möjligt gällande vad det finns för evidens för metoderna. Vi vill folkbilda och ge en uppdaterad kunskapsbas, säger Anna Bergh, docent och universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Var går gränsen för när man säger att något är vetenskapligt belagt?
– Man brukar bedöma den vetenskapliga evidensen enligt olika skalor, till exempel som en pyramid där den lägsta graden är expertutlåtanden. Sedan är det resultat baserat på fallstudier och högst upp, med högst tillförlitlighet, är systematiska litteraturgenomgångar och metaanalyser.
En metaanalys innebär att man slagit ihop flera studier till en jättestudie för att kunna göra bättre statistik. Att det finns vetenskaplig evidens kring en metod säger dock inget om metoden fungerar eller inte. Det visar att resultaten från studierna kommer att stå sig länge.
– Ibland tror folk att metoden fungerar för att det finns vetenskaplig evidens. Men det är viktigt att veta vad dokumentationen visar. Är det bevis för en klinisk effekt och i så fall för vilken indikation?

Var det några metoder som ni fann inte har någon effekt alls på häst?
– För en del av de studerade metoderna fanns det inga studier alls. Då kan vi varken säga att de funkar eller inte funkar. Det rapporten visar är vad lite forskning det finns och att studiernas kvalitet inte är den bästa. Det behövs därför mycket mer forskning, för det här är viktigt. 

Värt att forska vidare
Resultatet av sammanställningen visar alltså att majoriteten av metoderna hade bristande vetenskaplig dokumentation och att den forskning som gjorts var av otillräcklig kvalitet för att man ska kunna dra några slutsatser om metodernas effekt. Men några metoder som gick att bedöma, och som bedöms ha potential att kunna ha en positiv klinisk effekt, fanns.
– Baserat på det här materialet kan det vara värt att titta mer på massage, några elektroterapier och manipulationsbehandling, säger Anna.
Rapporten är en nulägesbedömning av den forskning som gjorts hittills kring metoderna. 
– Vi hoppas att detta kan stimulera till mer forskning överlag och om vi gör om det här om tio år att det finns fler högkvalitativa studier.

Från känslostyrd till objektiv diskussion
Frågan om alternativa metoder fungerar eller ej kan ibland leda till hätska diskussioner. 
– Folk vill gärna ha ett tydligt ja eller nej. Och i dagsläget finns inte nog underlag för att säkert säga detta för de flesta metoder. Det hör till saken, man klassar metoder som komplementära eller alternativa för att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga studier bakom. Rapporten är ett avstamp. Framför allt är det en hjälp att lyfta diskussionen från att vara känslostyrd till att bli mer objektiv, säger hon och fortsätter:
– Det är viktigt att ha kunskap om de metoder som används på djur. Förutom det, är det oerhört viktigt för djurskydd och djurvälfärd att djur som behandlas för sjukdom eller skada ska vara veterinärundersökta innan behandling. Djurägare vill ju sina djur det allra bästa, så nu får de förhoppningsvis mer kunskap om de metoder som erbjuds.

Rapporten "Komplementära och alternativa behandlingsmetoder för sport- och sällskapsdjur – en systematisk litteraturöversikt" ges ut av SLU Future One Health. Författarna är verksamma vid SLU, Helsingfors universitet, Colorado State University, Karolinska Institutet, University of Tennessee och Umeå universitet.